Venedig och svenska fiskelägen.

Venedig har ett problem - befolkningen minskar. Det kan förefalla märkligt. Staden har ju ett förflutet, som imponerar. En gång i tiden var den en europeisk stormakt, vars fartyg nådde stora delar en den då kända världen. Handel och sjöfart var grunden för dess välstånd.
Fortfarande har staden och dess namn hög status. Och Venedig är en stor turiststad. Det kan förefalla märkligt, för det är turismen som är det stora problemet. Den håller nämligen på att köpa upp staden. Privatpersoner, som vill köpa eller hyra en bostad, har inte råd, när de ska konkurera med turismintressen. Därför minskar den bofasta befolkningen. För inte så länge sedan bodde cirka 200000 människor i Venedig. I dag cirka 60000.

Det finns likheter mellan Venedig och fiskelägena i Bohuslän. På många håll finns snart inga åretruntboende kvar. Husen köps upp av till otroliga priser av förmöget folk. Med dem kan inga bohuslänningar konkurrera. På sommaren sjuder fiskeläget av liv. På vintern är det mörkt och tyst överallt.
Ändå betraktas turismen som lösningen på fiskelägenas problem.
Märkligt!

Stor koalition!

Efter att ha hört Mona Sahlin i SR:s lördagsintervju fick jag intrycket att hon var beredd att acceptera passivt stöd från Sverigedemokraterna, något som hon vände sig bestämt emot under valkampanjen. I så fall kan regeringen få stora problem direkt efter riksdagens öppnande. Sent på söndagkvällen 19 september skrev jag en artikel för Nerikes Allehanda om att den enda hållbara lösningen på regeringsfrågan vore en STOR KOALITION mellan M och S. Visserligen betraktar de sig som varandras huvudmotståndare, men i verkligheten har i de i riksdagen haft lätt att bli överens i många frågor.
I besvärliga situationer har i andra länder motsvarigheter till M och S tagit sitt ansvar och bildat en stor koaliton. I Tyskland har CDU (M.s motsvarig) och de tyska socialdemokraterna gjort det två gånger; i Österrike har det varit relativt vanligt. Även Finland har haft en stor koalition.
Varför skulle det inte kunna gå i Sverige?
Strängt taget handlar det om M och S är beredda att ta ansvar och inte vältra över ansvarstagandet på småpartierna.

Om valet

Var det verkligen en lugn och saklig valrörelse med få övertramp? De flesta kommentatorer verkar tycka det.
Jag håller inte med. Visst förekom slag under bältet. Annonserna om hur mycket Filippa och Fredrick Reinfeldt skulle ha tjänat på jobbskatteavdraget, en kampanj som kulminerade med att Ibrahim Baylan i en debattatikel skrev att "statsministern i praktiken sätter likhetstecken mellan allmänintresset och sin egen privatekonomi."
På något märkligt sätt kunde tydligen alla Sveriges problem gå tillbaka på regeringens "jobbskatteavdrag åt de rika". Oavsett vilket ämne som skulle debatteras, hann det inte gå många sekunder, förrän Ylwa Johansson drog upp det.
Enligt en s-debattör berodde även tågolyckan (fordonet som rev upp flera järnvägsvagnar; en passagerare dog) på regeringens politik.

Socialdemokraterna måste ha blivit mer och mer desperata. Antikens romare,som ville bli valda, lockade med "Bröd och skådespel". Alla partier har varit frikostiga med att utdela "bröd" till viktiga väljargrupper som pensionärerna Men när Thomas Bodström lockade med att se till att Sverige får ett kommande EM i fotboll, så handlade det även om skådespel!

Vidare var det osmakligt utnyttja sjukdomsfall, i synnerhet som alla vet att Reinfeldt inte får kommentera individuella fall. Planerad och väl organiserad attack med en vänsterpartist i ledningen?
Det ledde till en viss återhämtning för de rödgröna. Därmed fick inte alliansen egen majoritet, och Reinfeldt får förmodligen bilda en minoritetsregering.
Det är inte bra!
Socialdemokraternas tillbakagång beror nog i första hand att deras sympatisörer aldrig accepterade koalitionen med V och MP. I norra Sverige gillade de inte MP, i södra V. Dessutom går inte klasskampsretoriken hem längre. Däremot har jag svårt förstå de allmänna klagomålen på Mona Sahlin, att hon inte är en ledartyp, att hon inte verkar tro på det hon säger, osv.

Med tanke på att skolan var en så viktig fråga, har det uttryckts förvåning över att det inte gick bättre för Jan Björklund. Men de som tycker så, har inte förstått hans liknelse med oceanångaren, som behöver tid på sig för att gira. Björklund har rätt i att det kommer att dröja, innan hans reformer ger resultat. Det dröjer flera år, innan de första lärarna från den nya lärarutbildning han håller på att införa kommer ut till skolorna. Och sedan ytterligare år, innan de påtagligt har höjt kunskapsnivån i skolan.
Rom byggdes inte på en dag!

Alliansen måste skärpa sig!

Har Alliansen gett upp? Eller är tron på seger så stor att ledningen slöat till?

Märk att opinionsundersökningarna grundar sig på telefonintervjuer. Då kan det bli fel.
Inför presidentvalet i USA 1946 ledde den republikanska kandidaten klart enligt en opinionsundersökning. Men i valet segrade demokraten Harry Truman. Urvalspopulationen (de som hade telefon) var i flera avseenden inte representativ för befolkningen i stort. Det fanns många amerikaner som ännu inte hade råd med telefon. Något förenklat uttryckt: De röstade mera till vänster, och därför vann Truman.
Dagens opinionsundersökningar görs bland de som har en telefon registrerad. Är det urvalet representativt för väljarkåren? Röstar de med oregistrerade mobiler och de helt ”telefonlösa” på samma sätt som övriga väljare?

United Minds gör opinionsundersökningar via webben. Där är det i dag (9/9) strängt taget dött lopp mellan blocken.
Enligt Synovate saknar Alliansen en statistiskt säker ledning. Enligt SIFO leder visserligen Alliansen men de Rödgröna har börjat ta in.
Den enda rimliga slutsatsen av detta är att valutgången just nu är synnerligen oviss – och mer oviss än föregående veckor.

Tyvärr har jag intrycket att de rödgrönas blivit med aktiva, syns mer med ständigt nya utspel, som i varje fall klart dominerar i etermedia. Och att alliansen till och med strax före valet kan släpp ut uppgifter, som måst leda till RÖSTFÖRLUSTER är otroligt! Varför just nu gå ut med att anställda i rättstvister mister lönen och måste gå över till a-kassa? Det kan finnas sakliga skäl – men varför kommer den nyheten nu?
Och helt otroligt är uppgiften att Carl Bildt inte vill debattera utrikespolitik, eftersom de rödgröna inte har en gemensam sådan. Han bör naturligtvis just därför debattera och påvisa deras splittring!!
Jag har nämnt att jag har intrycketatt SVT favoriserar oppositionen. Ett nytt exempel: När jag på morgonen satte på min tv hamnade jag i SVT:s ”Focus”. Mitt i ett lååångt socialdemokratiskt torgmöte.
Och har någon koll på ”Ring p1”! Där skall väl ”vanliga” lyssnare uppträda. Inte partipolitiska aktivister!
Och vem släppte lagom före valet uppgiften att fastighetsavgiften ska höjas? Långt inslag i SVT, där fastighetsavgiften kallades fastighetsskatten.

Alliansen måste bli mer aktiv! Kom gärna med nya utspel som uppmärksammas!

Skoldebatten, SVT och fastighetsavgiften

Såg igår skoldebatten i SVT. Det blev en märklig upplevelse. Det började med att Fredrik Reinfeldt fick en fråga om komvux, där han försvarade beslutet att begränsa möjligheterna läsa upp betygen.Därefter fick Mona ordet och därmed möjligheten angripa honom i den frågan. Sedan var det slut på den omgången, och nästa började med en ny fråga till statsministern, som svarade, och så gick ordet på nytt över till Mona, som fick chansen att på nytt kritisera honom. Därmed var det replikskiftet avslutat, och nästa fråga ställdes till Maud, varefter ordet gick till Maria, som fick chansen puckla på näringsministern, varefter den omgången var avslutad.

Nu undrade jag, om jag hamnat i en rödgrön reklamfilm, men public service ska ju vara fri från reklam. Den otillfredsställande förklaringen kan vara avslöjandet att programledaren haft en nära relation till Maria Wetterstrand – och dessutom ett förflutet i vänsterpartiet. Men det tycks inte bekymra SVT!

Kanske har jag blivit överkänslig och anar konspirationer i onödan – men jag reagerade efter att ha avnjutit dagens Rapport och Aktuellt i SVT. Rapports huvudnyhet var soc.dem:s utspel om SJ, vilket ägnades mycket lång tid. Var det verkligen så märkvärdigt, så storslaget? Senare i Rapport följde ett reportage om Monas försök värva storstadsröster i Göteborg. Om Alliansen - ingenting.
Aktuellt hade hittat ett exempel på sjukförsäkringsreformens fiasko (det Mona kallar ”stupstocken”). En sjuksköterska, som varit sjukskriven i åtta år för utbrändhet, hade förlorat sin sjukpenning och hamnat i arbetsförmedlingens klor. Hon hade en tid fått leva på aktivitetsbidrag. Nu var hon tillbaka i sjukförsäkringen igen.
Är det så upprörande att ett försök gjorts att få henne tillbaka i arbetslivet?

Mina misstankar fortsätter att växa. Var det verkligen rena slumpen att strax före valet kommer uppgifter om att nästa år höjs ”fastighetsskatten” (ja, SVT sa ”skatten” fastän det borde heta ”avgiften”). Det oroar säkert många. Den dåvarande fastighetsskatten blev en het fråga i valet 2006. Göran Persson menade att den avgjorde valet då. Att släppa denna nyhet nu kan i valet slå åt andra hållet.