Anders Borg citeras felaktigt!

Den nya finanskris vi står inför kan ta flera år att komma igenom. Visserligen är Sverige väl rustat inför den, men den svenska exportindustrin kan drabbas hårt. Vi tillverkar ju mycket investeringsvaror (t.ex. lastbilar, maskiner) och då kan beställningarna minska mycket snabbt. Just det inträffade 2008.

Anders Borg har intervjuats flitigt de senaste dagarna, och tidningar och oppositionspartier kommenterar vad han sagt. Då är det alldeles påtagligt att han återges på ett felaktigt sätt. Han beskylls för att vara ovillig att stimulera ekonomin, något som är ett gammalt recept inför en konjunkturnedgång.

Den kritiken kommer (naturligtvis) från socialdemokratiska politiker och tidningar. Men de är inte ensamma; den upprepades t.ex. också i ett inslag i Studio Ett i fredags av Martin Ådahl, chef för Centerns tankesmedja Fores och Ursula Berge, samhällspolitisk chef Akademikerförbundet SSR.

Anders Borg har i intervjuer sagt att han inte vill ”bränna av” hela utrymmet för stimulans i början av nedgången. Om nämligen nedgången blir djup, riskerar vi att då inte kunna stimulera ekonomin tillräckligt mycket, när behovet är som störst.
Det misstaget ska vi inte göra.

Studio Ett har presenterat en sensationell bok!

Jag lyssnar ofta på Studio Ett, samtidigt som jag förbereder middagsmålet och sedan äter upp det. Jag försöker ha avslutat deserten och kaffet ungefär samtidigt som Studio Ett nått slutet på sista inslaget.

Ungefär klockan 16.30 brukar jag dock stänga av Studio Ett eller passa på att förlägga mer bullersamma delar av matlagningen till den tiden. För då ägnar sig Studio Ett ofta åt att ”marknadsföra” en nyutkommen bok. Alltför ofta är den skriven av kolleger inom huvudstadens journalistkår (häromdagen handlade det ju om en journalist på SVT)
I fredags tog Studio Ett upp en bok av Maria Sveland (Stockholmsjournalist)och Katarina Wennstam .Den heter "Happy, happy" och har ”upptäckt” ett sensationellt fenomen, nämligen att det finns lyckliga skilsmässor! Människor kan ”må bra” av att skilja sig!
Tänka sig!
Att ingen kommit på det tidigare!
Tack Studio Ett för att ni gav lyssnarna möjligheten att få reda på det!

Författarna har intervjuat ett antal ”kända kvinnor” om deras skilsmässor.
Ett mycket vettigt sätt att analysera denna fråga!
Kändisars berättelser är ju alltid trovärdiga.

"Nazisten" Per Engdahl släpptes in i Sveriges Radio"!

Elisabeth Åsbrink, journalist på Sveriges Television, har borrat i Ingvar Kamprads förflutna. Hon har funnit att säkerhetspolisen betraktat honom som nazist.
Det är föga överraskande. I sin ungdom (för minst 60 år sedan!) var IKEA:s grundare medlem i organisationer med anknytning till nazismen. Det har han erkänt och gråtande bett om ursäkt för. Men det räckte tydligen inte för Elisabeth Åsbrink, som nu basunerat ut att ”det är värre än vad vi tidigare trott”.

Särskilt upprörande var det, enligtÅsbrink, att Kamprad uttryckt sig positivt om Per Engdahl. Denne var förvisso en förgrundsgestalt inom ”nysvenska rörelser” efter andra världskriget. Men det är tveksamt om han kan klassificeras som nazist. Han var framför allt teoretiker och anhängare av ett korporativt samhällssystem (och därmed inte demokrat). Han var lärd, filosofie licentiat och under sina sista år släpptes han faktiskt in i Sveriges Radio och medverkade i flera kulturprogram.
Se där en ny uppgift för Åsbrink! Hon betraktar tydligen Per Engdahl som nazist. Då borde hon leta reda på syndabockar i public servicekollegan SR! Vem var ansvarig för att släppa in en nazist där?!

Naturligtvis ledde hennes ”upptäckt” av Kamprads synder till rubriker i dagstidningar, och naturligtvis måste Studio Ett göra en uppföljning med mottot
”Förändrar det här synen på Kamprad och hans imperium?”Varför vi skulle få en annan syn på IKEA lyckades Studio Ett inte förklara. Och Kamprad själv har ju för länge sedan bett om ursäkt.
Programinslaget blev ett enda stort fiasko. De inbjudna gästerna hann aldrig börja duellera, eftersom programtiden tog slut.

Vi får fler utländska turister, men var finns de?

Sveriges Television har flera gånger i sommar uppmärksammat att strömmen av utländska turister till Sverige ökar.
Det är naturligtvis mycket glädjande, inte minst för att den svenska kronan har blivit dyrare, något som således avskräckt dem att komma hit.

Aktuellts och Rapports beskrivning av intresset för Sverige ger intrycket att det främst är Stockholm som fångat utlänningarnas intresse.
Nyhetskanalerna har flera gånger nämnt det ökande intresset för Sverige och alltid till bilder av eller intervjuer med utländska turister i Stockholm
I ett inslag (minns ej, vilken kanal det var) hävdades det som ett faktum att ökningen framför allt äger rum i Stockholm.

Jag kan inte låta bli att undra: Hur vet SVT det?
Det förutsätter ju att det finns en tillförlitlig statistik över alla utlänningar som turistar i Sverige.
Gör det verkligen det?
Hur har man så fall lyckats räkna alla norrmän, som per båt invaderar Bohuslän under sommaren?
Eller danska familjer som åker över Öresundsbron till Skåne?

Det vore mycket intressant att få veta, varifrån SVT får sina uppgifter!

Nylige uppmärksammade SVT även att Sverige allt oftare nås av kryssningsfartyg.
Naturligtvis med ett reportage från - Stockholm

"Sommar i P1" har spårat ur!

Sveriges Radios program ”Sommar i P1” har spårat ur.
Det domineras ju numera av sommarpratare som kallar sig ”skådespelare” eller ”artister” och ofta tillhör Stockholms kändisvärld. Pratet är ointressant, musiken enformig. Ofta blir det 90 minuter med samma pop-rockdunkande.

Utgår SR från att skådespelare har något intressant att säga? Yrket går ju ut på att återge vad andra har sagt.
Och borde inte alla sommarpratare åläggas att ha variation på musiken?

Men 11/8 och 13/8 framträdde två sommarpratare, som varken kallade sig skådespelare eller artister, och då blev två högtidsstunder för lyssnaren. Och musiken varierades: Charlie Parker, Povel Rammel, bulgarisk kyrkomusik, Jussi Björling, egyptisk protestsång.

Sommarpratare 11/8 var Barbro Osher, generalkonsul i San Francisco,
Sommarpratare 13/8 var Cecilia Uddén utrikeskorrespondent på Sveriges Radio.

Jag brukar slå på radion när programmet Sommar börjar. Oftast slår jag av den efter en liten stund. Det gjorde jag inte 11/8 och 13/8.
Det behövde jag ej heller göra när sommarpratarna hette Mark Levengood och Carl Bildt.

Långt uppehåll i bloggandet.

Det kan förefalla märkligt att en pensionär inte har tid att blogga.
Men så har det varit för min del.
Bakgrunden är det som hände i Kosova (Kosovo) 1990, när förmodlingen mer än 8000 kosovarer, framför allt helt oskyldiga skolelever fick symptom, som tydde på att de blivit förgiftade. Detta har jag intresserat mig för under många år. Jag har skrivit en liten bok om det med namnet "Den mystiska sjukdomen".
Boken bygger bland annat på intervjuer jag gjort med patienter, läkare och lärare.

I maj åkte jag på nytt till Kosova för att göra nya intervjuer och träffa andra engagerade i denna fråga.
Jag är helt säker på att jag har kunnat bevisa att det verkligen rörde sig om förgiftning.

Den som vill veta mer om detta kan gå till bokens hemsida:
http://www.denmystiskasjukdomen.se