medier bidrar till den minskade fotbollspubliken!

I dagens Expressen skriver Patrick Ekwall att fotbollspubliken sviker allsvenskan. Åskådarantalet har minskat sedan föregående säsong. Det är anmärkningsvärt, eftersom det fanns skäl att tro att det skulle gå bättre denna säsong. Vädret har ju onekligen varit bättre än förra året, då vintern dröjde sig kvar långt in i april. Huvudförklaringen till att det varit alltför glest på läktarna i år är, enligt Ekwall, att tv-soffan haft för stor dragningskraft på de fotbollsintresserade. Där är det just nu toppmatcher både i de europeiska ligorna och Champion League. Det har han rätt i. Det bör dock tilläggas att en och annan sofftittare ända använder soffan för att även se allsvenska matcher, som sänds i tv. Men Patrick Ekwall skriver ingenting om att faktiskt hans tidning Expressen (liksom Aftonbladet) medverkar till det minskade intresset för svensk elitfotboll (allsvenskan och superettan) genom att prioritera utländsk fotboll framför den svenska. Den som slår upp kvällstidningarnas sportbilagor finner alltid att de första sex sidorna i allmänhet handlar om vad som hänt ute i Europa. Det kan vara genomgång av toppmatcherna i Spanien, England och Italien. Ofta är det också personligt reportage om vad som hänt någon av de stora världsstjärnorna. En jättestor händelse var tydligen nyheten att Barcelonas tränare skulle avgå. Först därefter, på den sjunde eller åttonde sidan, är det dags att ta upp eventuella matcher i allsvenskan. Motsvarande utveckling äger rum i sportprogrammen i tv och radio. I svt:s texttv finns ett register, som anger på vilken sida tittaren kan finna europeiska ligor och kvalserier för EM och VM. De svenska serierna står längst ned. Huvudnyheter i Sveriges Radios sportnyheter är sällan det svenska seriespelet. Första nyheten i morgonsändningar handlar just nu i allmänhet om resultaten i NHL, alltså hockeyn i USA/Canada. Genom sin prioritering har medierna ett visst ansvar för det minskande intresset för svensk fotboll. Det borde Patrick Ekwall vara medveten om.

Nytt hedersmord! För lätt få svenskt medborgarskap?

! En ung kvinna, boende i Landskrona, har mördats. Hennes mamma och bror sitter häktade, Modern för att ha planlagt dådet, brodern för att ha utfört det. Allt tyder på att det rör sig om ett nytt hedersmord. Även denna gång förefaller svenska myndigheter ha varit alltför passiva. Det fanns alltför många signaler om vad som kunde hända. Varför fick det ändå ske? Vi borde även kunna göra mer för att avskräcka de intoleranta gärningsmännen från att utföra sina dåd. Flera av dem är svenska medborgare och kan därför inte utvisas. Det har blivit för lätt att få svenskt medborgarskap. Det går att ställa följande fråga: Är det rimligt att den som mördar sin dotter för att hon umgås med svenska medborgare har fått svenskt medborgarskap? Om hedersmördare vet att de riskerar att bli utvisade, kommer säkert många av dem att tveka!

Annie Lööf är en katastrof för Centern!

Nu tvekar jag inte alls: Centerns nya partiledare, Annie Lööf är en katastrof för partiet. Det finns flera orsaker till det. Hon har från början pratat mycket men utan att säga någonting. Plattityder, självklarheter och de senaste modeorden inom den politiska världen. Nu har hon dessutom gjort flera tabbar; i den senaste visade hon sig vara okunnig genom att inte ha klart för sig att EU för länge sedan införde exportförbud för vapen till Kina. Det finns en tredje orsak – men det är något som hon själv inte kan hjälpa. Centerpartiet trodde att den unga och vackra Annie Lööf skulle dra åt sig nya väljare. Det var nog ett stort strategiskt misstag. Den svenska väljarkåren blir allt äldre, inte minst centerns kvarvarande väljare, som kan tycka att Annie är i samma ålder som några av deras barnbarn. Troligen ingav dem Maud Olofsson mer trygghet och förtroende. Och det förefaller vara helt omöjligt för småländska Annie att få den s.k. Stureplanscentern att växa. Annie Lööf har således stora problem. Därtill kommer att Centern liksom övriga småpartier i Alliansen kämpar för att inte bli uppätna av moderaterna – eller falla under fyraprocentspärren.

Om tv-licensen tas bort måste Kiruna få kompensation!

En utredning kommmer att föreslå att tv-licensen försvinner. Utvecklingen har kört över det hittillsvarande systemet. Det går ju att gratis se tv utan att sätta på tv-apparaten i bostaden, t.ex. via mobilen. I praktiken har vi haft en ”apparatskatt”, som finansierat SVT:s kanaler. Troligen kommer utredningen att föreslå att tv-avgiften ska tas in via skattesedeln, varigenom även de flesta licenssmitare försvinner. Men det finns invändningar också mot det systemet. Om tv-avgiften blir en post i statsbudgeten, fruktar många SVT kan förlora sin oberoende ställning. Mycket kan sägas om detta, och det är inte självklart att det finns en riksdagsmajoritet för utredningens förslag. Men om det blir en sådan majoritet, leder det till att gamla ”Radiotjänst” alltså den myndighet som nu driver in tv-licensen, försvinner. Den ligger numera i Kiruna. Då är det mycket viktigt att staten kompenserar Kiruna kommun för den sysselsättning, som försvinner. Helst säkert är det risk för att staten kommer att försöka smita undan sitt ansvar, hänvisande till att gruvnäringen för närvarande expanderar kraftigt. Men inlandet i norr är alltför beroende av råvarubaserad produktion, och det finns alltför lite produktion av tjänster. Dessutom kan efterfrågan på råvaror svänga mycket kraftigt. Så regeringen måste lokalisera en annan myndighet till Kiruna!

Extremt snabb urbanisering i Sverige - på bekostnad av glesbygden.

Just nu är Sverige det EU-land som upplever den kraftigaste urbaniseringen. Enligt Eurostat ökade befolkningen i Sveriges mest tätbefolkade delar med 17,3 promille under 2010, mer än tre gånger snabbare än EU-snittet. Malmös tillväxttakt överträffas bara av ett fåtal europeiska städer. Till dem hör några spanska städer, men den tillväxten har säkert avtagit efter 2010 på grund av den ekonomiska krisen i Spanien. Malmös och andra svenska storstäders befolkningstillväxt sker dock på bekostnad av en folkminskning på landsbygden. Dessa uppgifter kan kompletteras av statistik från Statistiska Centralbyrån från 2011. Folkmängden minskade i fjol i 139 svenska kommuner. De allra flesta är småkommuner på landsbygden eller i glesbygd. I Norrland fortsätter folkminskningen i de allra flesta kommuner. Dessa uppgifter är inte överraskande. De bekräftar ju endast en utveckling, som pågått länge. Men det är bra att Eurostat så tydligt markerar att de större kommunernas expansion sker på bekostnad av glesbygden. Det är något som inte vill erkännas av storstädernas företrädare, framför allt inte i kungliga huvudstaden, som i stället upprepar tesen att "det som är bra för Stockholm också är bra för övriga landet".

Röda Korset måste spara - men hur?

Röda Korset fortsätte förlora medlemmar, och ekonomin blir allt sämre. Därför måste organisationen spara. Det tänker man göra genom indragningar i regionerna. Men orsaken till krisen finns ju i centralorganisationen, där en av de högsta cheferna förskinrat miljontals kronor. Det ledde till förlorat förtroende för Röda Korset och därmed förlust av medlemmar. Kan inte Röda Korset skära lite mer i den centrala del av organisationen som orsakat krisen? Förmodligen menar man att detta är omöjligt. Frågan är om brandskattningen av Röda Korset utanför stockholm verkligen leder till större förtroende för organisationen och att medlemsantalet börjar öka.

Breivik måste vara nöjd!

Anders Behring Breivik har all anledning känna sig nöjd. Var det inte just detta han var ute efter: Rättegången äger inte bara rum inför ”öppna dörrar”. Den bevakas av massor av journalister, och den kan genom videolänkar ses i direktsändning av stora åskådarskaror, bl.a. journalister, som sedan kan rapportera.
Kanske var huvudmotivet för honom att begå sitt fasansfulla brott att få denna uppmärksamhet!
Hur många hade brytt sig om att läsa hans s.k. manifest, om Breivik nöjt sig med att lägga ut det på nätet?
Naturligtvis måste en rättsstat som Norge följa norsk lag om rättsprocessen. Breivik ska få försvara sig, ha försvarsadvokat, och dörrarna måste vara öppna under en stor del av processen.
Men varför videolänkar som hjälper honom nå ut över en stor del av världen? Och varför låta honom i en timma hålla föredrag om sina åsikter? Det mesta av vad han sagt ligger långt utanför vad ett brottsmål ska handla om! Lika illa att han fick visa sin film, där han tror sig sammanfatta sina idéer. Den tyckte han tydligen var så bra att han för första gången under rättegången fick tårar i ögonen.

Den fråga som kommer att dominera rättegången lyder: Är Breivik psykiskt frisk eller sjuk? Rättens slutsatser kommer att ifrågasättas, vad den än kommer fram till. En psykiatrisk utredning drog slutsatsen att han lider av paranoid schizofreni Upprördheten i Norge blev stor, eftersom han då inte kan dömas till fängelse. Det blev en ny utredning som kom fram till att han måste betraktas som psykiskt frisk och därmed kan sitta i fängelse.
Detta demonstrerar onekligen på vilken låg nivå den psykiatriska vetenskapen står. Det är lätt att dra paralleller till doktorer, som sysslade med kroppsliga sjukdomar för 200 år sedan och grälade om en viss sjukdom (t.ex. kolera) berodde på obalans i de s.k. kroppsvätskorna eller hade orsakats av stjärnornas ställning på himmelen.

Hur skiljer sig franska kvinnor från svenska?

Mitt förra blogginlägg handlade om presidentvalet i Frankrike. Där nämnde jag att franska kvinnor levde längre än svenska. Det förhållandet uppmärksammades av den svenska Folkhälsomyndigheten, som fick en idé: Varför inte starta en kampanj på temat ”Gör som kvinnorna i Frankrike, så lever du längre!”
Sagt och gjort. Men först gällde det ta reda på i vilka avseenden de franska kvinnorna levde annorlunda. En utredning tillsattes, och den kom fram till att det fanns två skillnader:
1. De franska kvinnorna drack mera vin.
2. De franska kvinnorna hade fler utomäktenskapliga förbindelser.

Folkhälsomyndigheten insåg snabbt att det var omöjligt att kampanja med uppmaningen ”Gör som kvinnorna i Frankrike.”
Projektet fick läggas ned.

Presidentkandidaterna i Frankrike blundar för problemen.

Presidentvalet i Frankrike närmar sig och det tycks bli en jämnare kamp än vad någon kunnat tro. För sittande president, Nicolas Sarkozy, har haft lägre popularitetssiffror än någon tidigare president. Det var inte ens omöjligt att han skulle kunna slås ut i första omgången av presidentvalet, d.v.s. komma först på tredje plats.
Men nu är läget annorlunda, och det beror på terroristdåden i Toulouse och gärningsmannen Mohamed Merah. Frankrikes ekonomiska problem hamnade i bakgrunden för nationella säkerhetsfrågor. Väljarna tycks lita mera på Sarkozy än på socialisten Fransois Hollande inom det ämnesområdet.
Risk finns att Frankrike genom sina ekonomiska problem kan bli EU:s nästa krisland, men ändå tävlar Sarkozy och Hollande med varandra om att lägga fram helt orealistiska förslag, som de borde veta att de aldrig kan genomföra. Frågan är om inte Hollande står för det värsta bidraget – att sänka pensionsåldern tillbaka till 60 år.
Den var 60 år, när Sarkozy blev president. Frankrike har samma problem som de flesta länder i Europa: en åldrande befolkning och ett pensionssystem, som inte klarar utgifterna, när andelen pensionärer stiger. Medellivslängden är lika hög som i Sverige – eller högre. De franska kvinnorna hade Europas längsta medellivslängd för några år sedan. Och många av dem hade förmånen att gå i pension vid 55 års ålder. Då blev de pensionärer i cirka 25 år.
Sarkozy insåg att detta var helt omöjligt för pensionssystemet att klara av. Han hade säkert velat höja pensionsåldern till 65 år men insåg att protesterna skulle bli alltför svåra att klara av, så han nöjde sig med pension från 62. Förmodligen hoppades han på att i ett steg 2 kunna höja till 65. (I många länder, bl.a. Sverige har man insett att även pension från 65 år i längden är för lågt)
Men Hollande har i valrörelsen lovat att sänka tillbaka den allmänna pensionsåldern till 60 år. Helt orealistiskt! Och även nuvarande pension från 62 år är ohållbar.
Frankrikes ekonomiska problem är så stora att, enligt The Economist, ”fransmännen kommer att utsättas för en chock, som ingen av kandidaterna har förberett dem på”.
Den chocken kan nå också oss. Frankrikes ekonomi är EU:s näst största. Ett krisande Frankrike blir något mycket värre än Grekland.

En brun hårig kvinna

Alla måste hålla med om att det är en viss skillnad mellan en brunhårig flicka och en brun hårig flicka.
Det senare är exempel på särskrivning och det breder ut sig mer och mer. Det beror framför allt på inverkan från England/USA, för där är särskrivning normalt språkbruk.
Men hos oss är det fel! Det särskrivna ordet (t.ex brun hårig) ger meningen en helt annan innebörd. Här några andra exempel på särskrivning, som har förekommit:

KYCKLING LEVER. Levande kyckling? Nej, det skulle ha stått kycklinglever på förpackningen i affären.
RÖK FRITT, Blossa på! Men meningen var nog att det skulle stå RökfrittETT

ETT STYCK MORD. Låter som en beställning på ett mord, Men det skulle ha stått Ett styckmord.

BARN UNDER KLÄDER. Här leder särskrivningen till att det blir tre ord. Det borde ha stått Barnunderkläder.

SJUK GYMNAST En sjuk gymnast kan behöva en Sjukgymnast.

SUPER UNDER STÄLL Låter som någon som super i sina regnkläder. Skulle ha stått Superunderställ.

Särskrivning blir allt vanligare. Även anslag från kommunala myndigheter kan innehålla särskrivningar. LATRIN TÖMNING i stället för Latrintömning.
När kristdemokraterna skulle välja partiledare i direktsändning i tv stod det PARTILEDAR VAL i stället för Partiledarval. Om de ansvariga tyckte att ordet blev för långt, kunde de ha skrivit VAL AV PARTILEDARE.
Just nu förbereds i många kommuner ”vårens sköna löparfest för kvinnor". Den har fått namnet VÅR RUSET, alltså en osvensk särskrivning. Några kommuner inser att det är fel och kallar den därför för VårRuset. Tydligen vågar de inte ta steget fullt ut och skriva Vårruset.
En gymnasielärare gav nyligen sina elever en arbetsuppgift, i vilken de skulle komma med förslag om att förbättra arbetsmiljön på en arbetsplats. Hon skrev bland annat att det på arbetsplaten fanns ett allaktivitetsrum. Men hon särskrev, så det stod ALL AKTIVITETS RUM.
Hur ska elever kunna lära sig korrekt svenska, om inte ens lärarna kan det?

Får hockeyspelare Parkinsons sjukdom?

Hockeysäsongen går mot sitt slut i Sverige. Många matcher har varit ovanligt tuffa. Spelare har tacklats så brutalt att de drabbats av medvetslöshet och hjärnskakning. Ofta är de tillbaka på isen efter att ha vilat en eller två matcher.
Det är onekligen att ta skrämmande lätt på det de råkat ut för. Motsvarigheten inom boxningen är att ha blivit slagen knockout. En boxare, som råkat ut för det, får inte kliva in i ringen igen efter en vecka. Han får räkna med att vara avstängd i minst en månad. Blir han då knockad igen är det risk att han inte får boxa igen. Inom den världen är man medveten om skaderiskerna. Ändå har många världsstjärnor blivit allvarligt handikappade. Muhammad Ali lider av Parkinsons sjukdom. Vår egen Ingmar Johansson fick, liksom sin motståndare Floyd Paterson, Alzheimer.

Svensk hockey måste ta allvarligare på den brutalisering av spelet som ägt rum. Förövarna måste straffas hårdare, och spelare som knockats måste för sin egen skull hålla sig borta från isen betydligt längre.
Tyvärr är risken stor att så inte kommer att ske. Våldet och det hårda spelet har accepterats. Det sammanhänger med att svensk hockey har anpassat sig till kanadensisk hockey. Få känner i dag till att europeisk hockey för cirka 50 år sedan hade en helt annan karaktär. Spelet byggde mycket mer på teknik och snabbhet. Det var till och med inte tillåtet att tackla i anfallszonen. Naturligtvis blev det kollisioner, när de olika spelkulturerna möttes. Svenska spelare blev flera gånger allvarligt skadade vid landskamper mot Kanada, som anklagade svenskarna för att vara fega och klena. Svenska hockeyexperter menade att vi inte behövde vara rädda för spelarflykt till Amerika, eftersom våra spelare aldrig skulle kunna anpassa sig till spelet där. De första svenska proffsen kom också snart tillbaka.
När anpassningen till amerikansk hockey började, varnade den ryske landslagstränaren Tarasov för konsekvenserna: Vi skulle få en brutalare hockey, där tekniken ej längre skulle spela samma roll.
Han fick rätt.
I dag är det tydligen helt accepterat att spelare, precis som i Amerika, tar av sig handskarna och börjar slåss. Domarnas enda insats är att gå emellan och stoppa slagsmålet. Ingen blir utvisad. Värre är dock de allt vanligare våldsamma tacklingarna, som drabbar huvudet och hjärnan.
När får vi den förste spelaren med Parkinsons sjukdom?

Life Laboratory

Det var nog inte många som lade märke till det.

SR uppmärksammade det endast i Vetenskapsradion.

Det heter Sweden Science for Life Laboratory. Det är ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsvärld (Karolinska, Tekniska Högskolan och Sthlms Universitet) samt Uppsala Universitet. Näringslivet och staten har satsat pengar på det. Syftet är bl.a. att få spetskompetens, inte minst genom att rekrytera utländska forskare.
Efter Jan Björklunds presentation konstaterade Svenska Dagbladet belåtet att det innebär en värdefull satsning på Stockholm. De orden belyser projektets baksida. En röst från Lund påpekade att även Lund har gynnats av utvecklingen, men att risk föreligger att andra universitet ”tynar bort”
Men Lund ställde också frågan, varför inte motsvarande satsning ägde rum, när för några år sedan Lund drabbades på samma sätt som Södertälje nu genom att läkemedelsforskning försvann och lika många blev arbetslösa.
Jan Björklund har (naturligtvis) förnekat att pengarna till Life Laboratory hänger samman med AstraZenicas neddragning i Södertälje.

Hur som helst, Life Laboratory, lycka till!

Mjölken blir dyr i glesbygden!

Milko, som levererar mycket mjölk i glesbygden, hamnade för något år sedan i en ekonomisk kris. Det ledde till att företaget så småningom blev uppköpt av storkoncernen Arla.
Det fanns nog bland Milkos kunder både bönder och konsumenter, som oroade sig för vad det uppköpet kunde medföra. Men Arla gick ut och lovade:
Mjölken blir inte dyrare på grund av det här!
Det löftet har redan brutits.
Nu säger Arla att det blir höjda priser för butiker i glesbygden, eftersom de inte köper så mycket mjölk. Det lönar sig inte att leverera dit!
Vi måste själva betala för mjölkbilarna. Mjölken kan komma att kosta 15 kronor

Arla har till och med fräckheten att dra till med miljöargument: Det är inte ”miljömässigt hållbart” att leverera små mängder mjölk!

Än en gång en bekräftelse på att den lille ofta råkar illa ut vid uppköp.

Måste glesbygden finna sig i detta?

Vad säger det nya landsbygdsrådet?

Vaccinatiosskräck kommer att ge fortsatt död i livmoderhalscancer.

Just nu pågår en kampanj för att unga flickor ska vaccinera sig mot livmoderhalscancer. Den tycks inte bli en succé. Alltför få flickor kommer för att bli vaccinerade.
Eftersom flickorna är minderåriga, ligger ansvaret på föräldrarna, som tydligen inte vill att deras döttrar skall få detta skydd mot en form av cancer, som är både plågsam och ofta leder till döden.

Varför reagerar föräldrarna så?
Är det en följd av massvaccineringen mot svininfluensan? Numera tycks det vara en allmän uppfattning att den var ett enda sort misslyckande, och att den dessutom ledde till de tragiska fallen av narkolepsi.
Men fortfarande är sambandet mellan vaccinet mot svininfluensa och narkolepsi osäkert. Och vaccinet mot livmoderhalscancer är något helt annat än vaccinet mot svininfluensan. Inga allvarliga biverkningar har konstaterats. Möjligen kan det uppstå en rodnad rund ingången för injektionsnålen,

Varje dag insjuknar kvinnor i livmoderhalscancer. De hade ingen möjlighet att vaccinera sig mot denna dödliga sjukdom.
Skall verkligen den helt oberättigade vaccinationsskräcken leda till fortsatt död i livmoderhalscancer?