Inget extraval!

Det blir inget "extraval"! Det borde Alliansen ta till sig med glädje. In i det sista har de malt på med mantrat att Löfven har visat sig oduglig som statsminister - och att väljarna insett det. Det bör dock tilläggas att etermedia (radio och tv)i flera programinslag hade bjudit in enbart rödgröna för att "upplysa" om vad som hade hänt!) Det bidrog också till att Löfven uppfattades som den ende som strävat efter samarbete via "sin utsträckta hand". Han har definitivt framstått som duglig, gett ett gott intryck. Alliansen stod där handlingsförlamade, när Löfven proklamerade EXTRAVAL. Tydligen fanns planer att utropa Batra till statsministerkandidat, något som endast kunnat göras med hjälp av Sverigedemokraternas röster. Helt otroligt! Hur hade det kunnat sluta? Men nu bör de ägna sig åt att skola in henne i sin nya roll. Lycka till med det!

Skall flyktingfrågan rädda kristdemokraterna?

Kanske räddades kristdemokraterna kvar i riksdagen 2006 tack vare fastighetsskatten. Eller rättare sagt de räddades genom att kräva dess avskaffande. Fast det är inte helt rätt det heller! Fastighetsskatten försvann visserligen men ersattes av en fastighetsavgift, som för de flesta blev billigare. Nu har kristdemokraterna som första Alliansparti gått ut med ett förslag, som genomfört innebär att den s.k. ”volymen” (alltså antalet nyanlända flyktingar) minskar något. KD har fått förväntad kritik från de rödgröna men också från organisationer som sysslar med flyktingfrågor. De vänder sig framför allt mot förslaget att införa tidsbegränsade uppehållstillstånd. Men i EU är tidsbegränsade uppehållstillstånd det normala, och så var det också i Sverige för inte så länge sedan, när det gäller flyktingar som kommit hit på grund av pågående krig. Det går ju att anta att krig kan ta slut, och då är det inte orimligt att flyktingar återvänder för att hjälpa till med att bygga upp sitt land. För övrigt går KD:s förslag ut på att det tidsbegränsade uppehållstillståndet ska kunna omvandlas till permanent uppehållstillstånd. Kommer övriga Allianspartier att följa efter? Var KD:s utspel en försöksballong? Det är en intressant fråga. Kanske avvaktar Alliansen opinionsläget. Om KD går upp i opinionsmätningarna, får vi nog fler Alliansutspel om flyktingarna.

Statens bank överger större delen av Sverige.

Den statliga banken SBAB har bestämt sig för att överge större delen av Sverige: Det handlar om kommuner med minskande befolkning och i övrigt allt som ligger norr om Dalälven. Verksamheten skall framför allt koncentreras storstadsregionerna. SSAB har gått ut till drabbade kunder och mer eller mindre uppmanat dem att byta bank! Om de ändå vill vara kvar hos SBAB får de vara beredda på att betala mer för bankens tjänster. Detta är helt fantastiskt! När SBAB bildades var ju tanken att den statliga banken skulle kunna agera i sammanhang, där de privata bankerna inte ställer upp, t.ex. i projekt där vinsten riskerar att inte bli tillräckligt stor. SSAB skulle däremot kunna ställa upp och bidra till att just glesbygdsregioner får en chans att utvecklas. Men nu tycks SSAB ha bestämt sig för att uppträda som vilken annan privat bank som helst! Vad säger regeringen om det? Vänsterpartiet har protesterat och krävt att näringsminister Mikael Damberg agerar. Bra. Men från Alliansen inte ett ord. Varför?

S och SD går fram, men väljarna bestraffar Alliansen!

Enligt en ny opinionsundersökning går Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna starkt framåt, medan hela Alliansen backar. Jag är inte förvånad. Löfwen har om och om igen bankat in budskapet om den ”utsträckta handen”, som alla Allianspartier snorkigt sagt nej till. En del väljare tycker säkert synd om Löfven, andra tycker att han är den ende som visat ansvar. Alliansen har helt felaktigt trott att väljarna skulle svika S på grund av att Löfven ”gjort fiasko”: Han misslyckades med att regera, fick inte igenom sin budget och han har lämnat oklara besked om relationen mellan S och Miljöpartiet. Dessutom har Löfven lyckats med att ofta få framträda i medierna (framför allt radio och tv) och ge sin version av vad som hänt. Alliansen har hela tiden hamnat i bakvatten. Detta har jag beskrivit i två inlägg, Alliansen har gjort bort sig" (4/12) och "Nya framträdanden av de Rödgröna" (6/12). Löfven och de rödgröna har därefter fortsatt att dominera i etermedierna. I Ekots senaste lördagsintervju framträdde ytterligare en socialdemokrat, och därefter var det dags för Löfven att hålla ännu en presskonferens med samma budskap; denna gång på Harpsund. Sveriges Radio lät naturligtvis Löfven framträda men hade också två inbjudna gäster, som båda hörde hemma i det rödgröna blocket. Ingen från Alliansen fick vara med. Framgången för Sverigedemokraterna var inte lika självklar, men partiet har tydligen en chans att ytterligare stärka sin ställning. Men då gäller det att ingen i toppen ställer till med en ny skandal! För småpartierna i Alliansen ser det inte så bra ut. Folkpartiet närmar sig avgrunden ”fyra procent”, och kristdemokraterna har halkat ned i den. Det blir mycket svårt för Alliansen att undvika nederlag i valet. Loppet är nog kört. I söndags hade SVT:s program Agenda bjudit in både Göran Persson och Anna Kinberg Batra och det var svårt att låta bli att jämföra dem. Den ene ett fullblodsproffs – den andra en osäker nybörjare, som föreföll ha pluggat in vad hon skulle säga. Hur i all världen ska hon kunna rädda Alliansen? Det ser mycket dystert ut!

Limamötet - ett nytt fiasko?

I sista minuten lyckades man nå en överenskommelse under klimatmötet i Lima. Den lär vara lika urvattnad som tidigare uppgörelser. Limamötet var ju en förberedelse inför den stora konferensen i Paris, då det är meningen att nå resultat, som ska förhindra att jordens temperatur inte ökar med mer än två grader. I Sverige är partierna ganska överens om vad som krävs för att få ned utsläppen av växthusgaser till acceptabel nivå, så att vi lämnar vårt bidrag till målet högst två graders temperaturökning. Men ibland tänker jag på den där historien om elefanten och myran som gick över en bro. Myran sa: ”Det var hemskt vad bron gungar, när vi går över den.” Sverige är ju ett mycket litet land. Vår utsläppsminskning betyder ingenting i det globala sammanhanget. Det inser förmodligen även miljöpartiet, men genmäler att vi ska vara ett föredöme för andra länder. Men nog struntar de stora spelarna i våra ansträngningarna. De största bovarna är Kina och USA. Kineserna håller strängt taget på att förgifta sitt eget land genom den forcerade industrialiseringen. Dock har Kina lovat att minska på utsläppen – efter 2030. Fram till dess kommer den att öka! Det är lika illa med USA. President Clinton accepterade på sin tid Kyoto-överenskommelsen. Men så blev George W Bush president - och rev upp det Clinton lovat. Bush gav defter för påtryckningar från diverse grupper, som ville fortsätta bränna kol och olja. Frågan är om inte USA är en värre fara för jordens klimat än Kina. De kinesiska ledarna är nog medvetna om behovet att förändringar - men i USA tycks insikten bland de verkliga makthavarna i kongressen vara begränsad. Visserligen tillhör president Obama de som vet, men vad hjälper det? I kongressen – med republikansk majoritet – är det annorlunda. Vad sägs om en ledamot, som bestämt hävdar att ”Gud bestämmer över klimatet – det ska vi inte lägga oss i”? Den som tror att han är en ensam galning tar helt fel. I kongressen finns ledamöter som på fullt allvar tror att jorden inte är äldre än cirka 7000 år. Förutom dessa tokstollar är många kongressmedlemmar allierade med påtryckningsgrupper inom amerikansk industri, som frikostigt betalar ut stora summor för att kongressen ska gynna dem. De marknadsför också budskapet att det är helt OK att fortsätta släppa ut helt orenat kol i luften! Obama kan kanske skriva på ett avtal i Paris nästa år i hopp om att kunna gå förbi kongressen, som i så fall kommer ge ifrån sig ett ramaskri! Obama är i den märkliga situation att det finns åtskilliga kongressledamöter som är motståndare till allt han föreslår – oavsett vad det är. De har motarbetat honom från början, aldrig accepterat att han faktiskt är USA:s president. Klimatmötet i Frankrike nästa år kan sluta lika olyckligt som det i Köpenhamn.

Fattiga har högst skatt, rika lägst!

Kan det verkligen stämma? Det stämmer inte på individnivå, men det stämmer om vi tittar på hur hög kommunalskatten är. Då är det bara att konstatera att rika kommuner, som i allmänhet ligger i storstadsregionerna, har en betydligt lägre kommunalskatt än kommuner med glesbygdsproblem. Värst är det för kommuner i norra Sverige. De fem kommuner, som har Sveriges lägsta kommunalskatt, ligger alla i Stockholmsregionen. Lägst kommunalskatt har Solna (17.12 kronor); därefter följer Danderyd, Täby, Stockholm och Sollentuna. Sedan bryter två rika Skånekommuner in, Vällinge och Kävlinge. De är en del av Öresundsregionen, som efter tillkomsten av Öresundsbron, expanderar i samma takt som Stockholmsregionen. Efter Skånekommunerna följer ytterligare några kommuner i Stockholmstrakten, Nacka och Lidingö. Högst kommunalskatt är det i Dorotea (23.90 kr.) och därefter följer Vännäs, Arjeplog, Vilhelmina, Sollefteå, Bräcke, Malå, Norsjö, Härnösand och Ånge. Samtliga ligger i Norrland, och de flesta är inlandskommuner. I allmänhet minskar befolkningen i dessa kommuner. Eftersom de som flyttar från kommunen i allmänhet är yngre, blir följden att andelen äldre, som slutat arbeta, stiger. Då minskar kommunens skatteinkomster, medan utgifterna tenderar att öka. Många gamla behöver tillsyn och vård. Så småningom tvingas kommunen höja kommunalskatten igen. Kommunalskatten i fattiga Dorotea är nästan sju kronor högre än vad den är i rika Solna! (23.90 minus 17.12). För att i någon mån kompensera kommuner som Dorotea har regering och riksdag beslutat om ett skatteutjämningsbidrag till de fattiga kommunerna. Det borde alla rika kommuner ha accepterat – men inte har de gjort det! I varje fall inte Stockholm, som till och med en gång vägrade att ta upp den utgiften i kommunens budget. Det var ett lagbrott och dålig PR för det då moderatstyrda Stockholm. Därefter har det varit mycket bråk om utformningen av skatteutjämningsbidraget. Förhoppningsvis får det vara kvar. Avståndet mellan rika och fattiga kommuner ser inte ut att bli mindre!

Värmepumpselände!

För några veckor sedan hade jag en värmepump, som inte fungerade. Den stängde av sig, och en röd lampa började blinka. Jag vände mig till Elon, som föreslog att jag skulle byta motor till ”innedelen”(Det är den del av värmepumpen, som finns inomhus) Jag accepterade. Nu sitter jag här med min nya motor, men värmepumpen fungerar inte. Den beter sig som den gjorde med den gamla motorn: den stänger av sig och en röd lampa börjar blinka. Jämmer och elände! Elon tycks ha ställt fel diagnos på ”sjukdomen”! Det var inte den gamla motorn som gjorde att pumpen stängde av sig. När jag kontaktade Elon sa jag att jag gjort precis som det står i instruktionsboken. När den röda lampan började blinka, tryckte jag på knappen ”check” på fjärrkontrollen. Då kom det upp en felkod i fjärrkontrollens display, nämligen ”H 11” Enligt instruktionsboken skulle jag sedan kunna få info om koden genom att trycka på en annan knapp. Det skulle då höras ett pipande ljud, ”när den gällande felkoden visas”. Men – tyvärr – min värmepump ger inte ifrån sig ”något pipande ljud” och ingen ny info dök upp. Jag har upplyst Elon om allt som hänt. Det viktiga är att värmepumpen nu reagerar på samma sätt som den gjorde med den gamla motorn: Den stänger av sig och den röda lampan börjar blinka. I veckan som gått har jag ringt flera gånger till Elon och sagt att reparatören måste ta reda på vad H 11 innebär, innan han åker till mig. Men Elon har inte hört av sig. Jag är rädd för att det kan bli en allvarlig konflikt mellan Elon och mig. En tröst i bedrövelsen är att vintern hittills varit ovanligt varm. Må det fortsätta så!

Anna Kinberg Batra vår nästa statsminister?

Nu är hon officiellt föreslagen. Utnämningen kommer i januari. Men själv tvivlar jag på att hon blir statsministerm, i varje fall inte som ett resultat av valet 22 mars. Det är mycket hon har emot sig. Den miljö hon vuxit upp i (Stockholmsk överklass) attraherar knappast väljare till vänster, även om Olof Palme lyckades bryta det hindret. Det är ingen överraskning att moderaterna än en gång vill ha en stockholmare som partiledare: Vi får backa till 1950-talet för att hitta en moderat partiledare, som kom från en annan del av Sverige. Stockholmaren Anna Kinberg Batra blir fortfarande påmind om sitt olyckliga uttalande om att lantisarna inte är så ”smarta” Det var länge sedan hon sa det – men i glesbygderna är det många som minns det. En annan black om foten är att hon är helt ny på posten som partiledare. Hon behövde haft mera tid för att förbereda sig och visa upp sig för väljarna. Det hon sagt i intervjuer de senaste dagarna har inte varit särskilt imponerande. När hon fick frågor om moderata kommunpolitikers krav på att minska antalet nya asylansökningar, svarade hon genom att tala om något helt annat, nämligen att förbättra integrationen för dem som fått uppehållstillstånd. Det är en helt annan femma! Men hon är inte ensam om att ha svarat undvikande på denna fråga; det har flera andra politiker gjort! Moderaterna och övriga Alliansen måste nog i god tid före valet komma till skott i denna känsliga fråga! Vilket intryck av henne har väljarna fått, när hon nu lanserats som statsministerkandidat? Går det säga något om hennes personlighet? Jag är rädd för att många blivit skeptiska. Hennes ansikte verkar vara stelts, sakna spontanitet. Hon håller sig till protokollet; levererar ingen improviserad lustighet. Här ett omdöme från en Expressen-läsare: Hon har bara ett fel. Hon ger ett stentrist intryck… Anna Kinberg Batra ger intryck av en sträng och gammaldags lärarinna snarare än en socia- öppna-era hjärtan-personlighet. Går Alliansen mot ett nytt nederlag på grund av lärarinnelocken?

Min PC har ålderdomskrämpor!

Det blir svårt för mig att blogga under tiden fram till jul. Jag har väl nämnt att min laptop blev stulen under rånet. Det var först efter det att bovarna sagt adjö och försvunnit, som jag märkte att den var borta. Det var nog bra att jag inte såg dem ta den, för jag hade säkert reagerat våldsamt – och till ingen nytta, för dom var ju två. Sedan dess har jag hankat mig fram med min gamla PC, men problemen blir bara värre och värre. Den har ju stått oanvänd en lång tid och var i stort behov av uppdateringar. Men det räcker inte med det. Det är inte mycket som går att uppdatera, eftersom Windows XP anses vara föråldrat. Från i går fick jag problem att komma ut på Internet, och idag blev det omöjligt att göra det på eftermiddagen. När jag gjorde en felsökning, fick jag det uppmuntrande beskedet ”Det är dags att köpa en ny PC”. Det har även varit stora problem, när jag varit uppkopplad. Mina bloggtexter kan jag lägga ut på facebook, men om jag vill gå in där själv, fastnar jag. Kan omöjligen klicka mig vidare. Jag måste stänga facebook för att komma vidare. Några gånger har det hänt att mus och tangentbord förlamas. Det går varken att skriva eller klicka. Jag tvingas att ”nödstoppa” datorn och börja om! Detta hände när jag skrev denna text. Jag var faktisk färdig med den och skulle klicka på ”publicera”. Men musen nådde inte dit! Det fattades några millimeter! Det blev att nödstoppa igen. Nu har jag skrivit om texten i ett word-dokument. Där får det stanna, tills jag hittar en möjlighet komma ut på nätet. Visst, jag ska köpa en ny laptop. Jag sköt på det, i hopp om att jag skulle kunna få den stulna tillbaka genom att gärningsmännen skulle bli tagna av polisen. Det fanns tecken på att det skulle kunna inträffa, men så blir det inte. Men det är ont om laptop-butiker i Filipstad, så köpet får ske i Karlstad eller Göteborg. Jag bör tillägga att jag - som ni ser - till sist lyckades bli uppkopplad och i stånd att kopiera word-dokumentet hit!

Nya framträdanden av de Rödgröna.

Om du inte gjort det, läs först mitt inlägg "Alliansen har gjort bort sig.( 4/12) . I en intervju igår sa finansminister Magdalena Andersson att hon skulle informera sina kolleger i EU om att Alliansen hade vägrat att hjälpa till i den svåra situation, som Sverige nu hamnat i. Ska verkligen det svenska grälet även förpesta luften, när EU:s ministerråd sammanträder? När jag igår kväll skulle titta på Skavlan, fick jag klart för mig att Löfven även bjudits in dit. Än en gång fick jag höra om den utsträckta handen, som sträckts ut förgäves. I dag hade jag tänkt lyssna på Sveriges Radios lördagsintervju. Men en tanke for genom huvudet på mig: ”Det kan väl ändå inte vara så att de rödgröna även lagt beslag på det programmet?” Men så var det. Språkröret Åsa Romson, intervjuades.

Svensk hockey “kanadensieras”.

Det väckte stor uppmärksamhet i den svenska hockeyvärlden, när Modo engagerade en 42-årig spelare, kanadensaren Donald Brashear. Hans uppgift är definitivt inte att göra många mål – han lär inte åstadkomma ett enda. Hans uppgift är snarare att vara en form av polis. Han ska se till att Modospelare inte blir skadade. Om han under en match märker att spelare i motståndarlaget går lite väl hårt fram, så ska han reagera. Attackera dem! Ge dem några ordentliga tryckningar eller annan omild behandling. Modo motiverade sitt förvärv med att flera spelare blivit skadade under säsongen, ”Vi har inte råd med att fler råkar illa ut.” Reaktionen från sportjournalister blev dock mycket negativa. Modos beslut var ett steg, som snarare brutaliserar svensk hockey. ”Vi ska inte spela som dom gör i Kanada”. Tydligen har många sportjournalister inte klart för sig att svensk hockey sedan mycket lång tid anpassat sig till hockeyn i Nordamerika, framför allt i National Hockey League. Svensk hockey var helt annorlunda på 1950- och 1960-talen. Dessutom var spelarna amatörer, d.v.s. jobbade vid sidan av spelet. Det var inte bara Sverige utan hela Europa som började anpassa sig till Nordamerika. En orsak var säkert att förhindra irritation och konflikter, som uppstod på grund av de olika spelsätten vid matcher, där europeiska lag mötte Canada och USA. En regeländring innebar att det blev tillåtet att tackla, när spelaren var i sin anfallszon. Det lät inte så revolutionerande, men den sovjetiske coachen Tarasov (Han hade hand om världens i särklass bästa hockeylag) var motståndare. Han framhöll att detta i längden skulle göra spelet hårdare, till och med brutalare. Han fick rätt. Anpassningen till det kanadensiska har skett gradvis och ofta har inga regeländringar varit nödvändiga. Det innebär helt enkelt att allt hårdare tag tillåts. Att spelare tar av sig handskarna och börjar slåss är i dag vanligt och ibland gör domarna inget annat än att försöka avbryta slagsmålet. Allvarligare är att det idag inträffar alltför ofta att spelare efter en brutal tackling drabbas av hjärnskakning. I sin första match för Modo gjorde Donald Brashear succé, trots att han endast spelade 31 sekunder. Supportrarna skanderade hans namn under hela matchen. Nästa match spelade Modo borta mot Färjestad, som i annonser inför matchen särskilt påpekade att publiken kunde få se Donald Brashear. Hans spelsätt lockar tydligen publiken. En annan röst i Modo föreslår att slagsmål på rinken skall vara helt tillåtet, eftersom det skulle leda till fler åskådare. (Tänk om någon föreslog att man skulle tillåta slagsmål inom fotbollen för att få upp åskådarantalet!) Kanadensieringen av hockeyn har tydligen fullbordats.

Alliansen har gjort bort sig!

I tisdags, alltså två dag innan regeringskrisen bröt ut, handlade SVT:s Aktuellt helt och hållet om den uppseglande krisen. Finansminister Magdalena Andersson intervjuades och gav sin och soc.dem:s syn på problematiken. Aktuellt nämnde att Alliansen också blivit inbjuden, men att samtliga fyra partiföreträdare tackat nej. Varför ville ingen komma? Dagen därpå var det direktreportage hela den dramatiska dagen i radions Studio Ett. Löfven höll flera presskonferenser. På slutet var miljöpartiets Gustav Fridolin med, men Alliansen dök aldrig upp. Varför?. På kvällen kunde vi dock se en skymt av Annie Lööf på väg in i regeringskansliet tillsammans med Alliansens övriga partiledare. Löfven hade bett dem att hjälpa till med ”denna helt nya situation”. Alla partier hade ju enligt honom ”ett ansvar” att se till att Sverige skulle kunna styras. Men Annie Lööf var kallsinning. Enligt henne var det Löfven som bar det hela ansvaret i sin egenskav av statsminister. Jag kunde inte låta bli att tycka att hennes negativism gav ett snorkigt intryck. Varför sa hon inte att det helt enkelt handlade om att Löfven krävde att Alliansen inte skulle rösta på sitt eget budgetförslag? Under onsdagen direktsände SR:s Studio Ett långt över den ordinarie sändningstiden. Löfven och Fridolin deltog flitigt. Fram emot kvällen blev det ännu en presskonferens med Löfven, där han på nytt fick säga att Alliansen vägrat att hjälpa till trots att han sträckt ut den där handen till dem. Men inte en enda gång under dagen eller kvällen medverkade någon företrädare för Alliansen. Var höll partiledarna hus? Det kan inte hjälpas! Jag misstänker att Alliansen nu målat sig in i ett hörn, och hamnat i en svår situation. De Rödgröna kan ha fått ett opinionsmässigt försprång, som det kan bli svårt att hämta in. Det kommande valet i mars kan i praktiken bli en folkomröstning om de rödgrönas budget. Det är visserligen sant att Sverigedemokraterna genom att stödja Alliansens budget bröt mot praxis, något som inte borde skett. Löfven har rätt att vara upprörd över det. Men han gjorde ju själv samma synd, när han tillsammans med Sverigedemokraterna ändrade på Alliansens nya brytpunkt för att betala statlig skatt! På kvällen tillät Studio Ett till och med Fridolin och Löfven att starta valrörelsen genom att servera godbitarna i deras budgetprogram. Var höll Alliansen hus den viktiga onsdagen? Varför hamnade de helt och hållet i mediaskugga?

Charlotte, men inte damlandslaget, borde fått bragdmedaljen!

Jag blev mycket förvånad, när det visade sig att Charlotte Kalla får dela Svenska Dagbladets bragdmedalj med övriga tjejer i damlandslaget (Det blev OS-guld i stafetten. För det var hon som stod för bragden! Visst åkte tjejerna på sträcka ett och två bra, men på den tredje halkade Sverige efter, När Charlotte startade, låg hon nästan en halv minut efter! Men hon närmade sig de två i täten mer och mer, och plötsligt var hon ikapp! Det måste ha tagit på krafterna, men trots det var hon helt överlägsen i spurten och vann! Utan tvekan var det en bragd! Jag vet inte hur SvD: s jury har resonerat, men deras beslut är ett stort misstag. Det innebär en nedvärdering a Charlottes fantastiska insats. Det kan bara kompenseras av att hon får Jerringspriset.