Granska ensamkommande flyktingbarns asylskäl!

Det tycks ständigt bli uppmärksamhet kring gruppen ”ensamkommande flyktingbarn”, även om det som uppmärksammas knappast är något nytt. Denna gång handlar det om att de försvinner. Enligt en uppskattning skulle bortfallet vara cirka 10 procent. För några är sedan var det kinesiska barn, som tog sig till Sverige – och plötsligt försvann. Då som nu fanns misstankar om kriminellt verksamhet, som innebar att barn blev utnyttjade. Nu ryckte barnombudsmannen in och kallade berörda myndigheter till ett möte, där det diskuterades åtgärder för att få stopp på försvinnandet. Själv har jag flera gånger bloggat om att ”ensamkommande flyktingbarn” är en företeelse som inte borde förekommande. Minderåriga barn är knappast utsatta för förföljelse för sina åsikter och sitt politiska engagemang. Eftersom det handlar om barn, måste svensk personal åtaga sig föräldraansvar, vilket gör att de ensamkommande barnen kostar mer per individ än mottagandet av vuxna flyktingar. Oroande är också att antalet barn, som kommer, har ökat år från år. Det förekommer knappast någon hörbar kritik av denna utveckling. Att göra det leder lätt till beskyllningar för rasism. Ett bra exempel på tystnaden är tragedin i Karlkrona, där ett ensamkommande barn mördades. Hon hade skickats till Sverige av sina föräldrar och skulle tas om hand av släktingar med uppehållstillstånd. Men att avsikten var att föräldrarna skulle komma efter, när barnet fått upphållstillstånd, har det varit ganska tyst om. Det är inte helt ovanligt att asylsökande som fått nej och blivit avvisade, skickar ett ensamt barn i hopp om att han (de flesta är pojkar) ska få uppehållstillstånd och sedan begära ”anknytningsuppehållstillstånd” för föräldrarna. Nu lyckades inte det i Karlskrona - genom mordet. Tydligen har i varje fall pappan inte gett opp. Han har haft tillfälligt uppehållstillstånd, som sträckt sig över rättegången, och hans advokat har förmedlat budskapet att hans kultur gör det nödvändigt för honom att hålla kontakt med sina släktingar (mördarna!), som dömts till långvarigt eller livstids fängelse. Detta har jag inte sett några invändningar mot i media! Självklart skall de som flyr från ett pågående krig kunna få uppehållstillstånd. Men de flesta i gruppen ensamkommande flyktingbarn ingår inte i den gruppen. Ett vettigt sätt att reducera kostnaderna för Migrationsverket vore att hårdgranska denna grupp – och reducera dess storlek.

Jakt på snusare i Skövde!

I Skövde råder, precis som i många andra kommuner, rökförbud för kommunanställda under arbetstid. Men nu vill höjarna i kommunen gå vidare och också förbjuda snusning. Den enda motiveringen tycks vara att det ”är dags att gå vidare”. Rökförbud kan onekligen motiveras med att det är farligt för hälsan att röka och att blossandet på cigaretter även kan drabba arbetskamrater, som inte röker. Men det är annorlunda med den där prillan. Det finns inga entydiga bevis på dess farlighet; det finns till och med de som tycker att den kan vara ett sätt att få rökare att sluta röka. En annan intressant fråga är hur kommunledningen ska kunna kontrollera, hur det nya förbudet efterlevs. Ska kommunanställda tvingas gapa och kontrollanten ha rätt att med ett redskap lyfta på överläppen och därigenom kunna se om där sitter en liten prilla?¨ Det torde framkalla åtskilliga protester! Det är märkligt hur samhällsklimatet har förändrats. Det är inte så länge sedan det var fritt fram för fri rökning på de flesta arbetsplatser, och det var självklart att det röktes i restauranter och caféer. I skolvärlden var det nästan lika illa; enda införda begränsningen var rökrutorna. Detta var naturligtvis fel, men kan förklaras med okunskap om tobakens farlighet. Nu råder rökförbud nästan överallt – i varje fall om det även blir förbjudet att röka utanför restauranter och caféer. Men att jämställa snusande med rökning är att gå för långt, i varje fall så länge inga säkra bevis finns om dess farlighet. Och eftersom snuset är mindre farligt än cigaretten är det märkligt att regeringar tar ut mera skatt på snuset än på tobaken. Det borde vara tvärtom! Den dystra förklaringen är väl att de inte vågar beskatta ciggen hårdare, efterom det skulle sätta än värre fart på cigarettsmugglingen.. .

Var börjar den svenska fjällvärlden?

Ett uttalande av moderatledaren Anna Kinberg Batra har väckt viss uppmärksamhet. Hon har varit i Falun, där det ju pågår världsmästerskap i att åka skidor på längden. Där passade hon på att säga att tävlingarna gjorde att den svenska fjällvärlden blev uppmärksammad - och det är bra. Visst skulle det vara bra, men tyvärr finns det inga fjäll i Falun. Tyvärr för Batra är det många som tycker att hon har gjort bort sig - igen. För hennes nya fadäs kopplas samman med hennes gamla om de osmarta lantisarna. På nytt har hon således visat sig vara en inskränkt stockholmare med begränsad insikt om världen utanför huvudstaden. Men denna gång har jag invändningar om kritiken mot moderaternas nya stjärna. Hennes okunskap om de svenska fjällen beror trots allt inte i första hand på att hon är stockholmare. Snarare sammanhänger det med den svenska skolans kunskapskollaps. När Batra gick i grundskolan, fick hennes klass knappast ägna mycket tid åt att lära sig svensk geografi. Kanske var det viktigare att fördjupa sig i indiska byar eller indianstammar i Latinamerika. Kanske blev det nästan inte någon geografi alls. Som partiledare och statsministerkandidat har Batra möjligheter att åka runt i Sverige. Ta gärna med en kartbok! Kanske kan fadäsen leda till att moderaterna anstränger sig än mer i att återupprätta den svenska kunskapsskolan!

Är doktorerna på akutmottagningarna inkompetenta?

Jag bloggade 13 februari om att jag transporterats i ambulans till en akutmottagning på grund av att min rygg kollapsat. Läs gärna den texten, om du inte gjort det! En doktor där sa att jag nog haft ett ”svårartat ryggskott”. Men märk att han inte undersökte mig! Han nöjde sig med att läsa vad ambulanspersonalen skrivit. Han sa att jag skulle röntgas – och försvann. Efter en stund kom han tillbaka och sa att ”vi kunde vänta” med röntgningen. Han sa också att han skrivit ut och skickat två mediciner som jag skulle ta. Nu har jag medicinerat i mer än 14 dagar, och en sak är klar: Jag har mera ont i dag än vad jag hade när jag började äta pillren, Då klarade jag av att gå ned till Konsum Coop, köpa några varor och ta mig hem igen. Nu är det omöjligt. Jag klarar endast att vara uppe i ungefär en kvart – sen måste jag lägga mig och vila ryggen en stund. I förrgår kom jag fram till att jag måste göra någonting för att bryta dödläget. På pillerburkarna står ju namnet på doktorn, som ordinerat medicinen. Jag ringde först till Centralsjukhusets växel och frågade efter ”min” doktor. Visst, växeln kände till namnet, men kunde inte koppla mig till honom, men det hade jag ej heller räknat med. Efter att ha funderat en stund prövade jag ett nummer, som skulle gå till doktorernas läkarsekreterare. Jag kom fram men fick vänta i nästan en timma , eftersom det var kö. Det hade jag också räknat med! Till slut fick jag svar. Men då fick jag reda på att ”min” doktor ej längre jobbade på akuten; han hade bara gjort det tillfälligt. Läkarsekreteraren sa att hon kunde ta fram vad han skrivit om mig i journalen. Hon var borta en stund men kom tillbaka och sa att tyvärr hade det ännu inte blivit inskrivet. Jag blev inte förvånad. Hon lovade ringa mig, när hon fått tillgång på hans noteringar. I går hade en sjuksköterska skrivit en insändare i Värmlands Folkblad. Hon jobbar på akuten i Karlstad (Centralsjukhuset) och är både upprörd och utsliten på grund av arbetssituationen. Hon skriver: ”Kanske dags för ledningen att tänka på vilka läkare man har på akutmottagningarna? Ta bort de osäkra AT-läkarna som gjort mindre än ett års allmäntjänstgöring, så blir nog vårdplatsläget bättre.” För något år sedan varnade mig en doktor som jobbade tillfälligt i Filipstad, för att befatta mig med ortopeddoktorer vid akuten i Karlstad. ”De är nybörjare och okunniga”. Kunniga ortopeder vill inte jobba på akutmottagningarna. Man har där ett system, som innebär att akutens doktorer ska kunna kontakta en erfaren ortoped, om han/hon känner sig osäker. Men ofta drar de sig för att göra det. ”Min ortoped” var tydligen mycket okunnig. Han nöjde sig med att läsa ambulanspersonalens noteringar; förmådde sig inte ens till att undersöka mig! Orsaken till att han plötsligt sa att jag inte skulle bli röntgad var nog att han pratat med en annan ”nybörjardoktor”, som förordat det; kanske tyckte de att det viktiga var att jag ju ändå inte befann mig i ett ”livshotande tillstånd”. Men den doktorskollegan hade inte ens sett mig! I dag var jag på VC i Filipstad och lyckades få tag på en sjukgymnast. Han behövde bara titta på min rygg för att vara ganska säker på att jag drabbats av en ny kotkompression men inte av ryggskott. Och än säkrare blev han, när han bad mig lägga an ryggen mot väggen och kunde konstatera att baksidan av mitt huvud hamnade en bra bit från väggen. Det riktigt allvarliga är att situationen vid akuten i Karlstad inte är en unik företeelse. Förmodligen finns samma problem vid de flesta akutmottagningar i Sverige.

Feministisk utrikespolirik - att lägga sig platt för Putin?

När riksdagen diskuterade svensk utrikes- och säkerhetspolitik, presenterade utrikesminister Margot Wallström få nyheter. I viss mån innebar hennes inlägg ett återvändande till socialdemokratiska teser under fornstora dagar. Det yttrade sig inte minst i ett bestämt avvisande av en utredning om svenskt medlemskap i Nato. Det strider tydligen fortfarande mot den svenska s.k. neutralitetspolitiken, fastän alla vet att Sverige hela tiden samarbetat med Nato och räknat med att få hjälp därifrån, om det skulle behövas. Men Margot leverade ett nytt begrepp som utrikespolitiken ska förska leva upp till: Vi skall i framtiden bedriva en feministisk utrikespoliitik Det är tydligen så att ordet "feministisk" numera kan användas om praktiskt taget vad som helst! När Margot pressades om vad det kunde innebära, hade hon inte helt oväntat svårt att ge konkreta svar. I går hamnade hon i hetluften för något som kanske gjort henne skadeskjuten, om uppgifterna stämmer. I mars och april skall det hållas en stor militärövning, i vilken många länder ingår. De flesta är medlemmar i Nato, men även Finland och Sverige skall är med. Det har i vanlig ordning irriterat Putin (som själv låter ryska plan kränka grannländers territorium). Ryska diplomater har uttryckt sitt missnöje över 'Finlands och Sveriges deltagande". Margot skall då ha lovat ryssarna att svenska plan inte skall landa i Estland. Liknande löfte skall Finland ha gjort. Rysslands ambassadör i Sverige har "förklarat sig nöjd med det svenska löftet." Men den svenska försvarsledningen och Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist är definitivt inte nöjda. Den senare skall ha blivit rasande, eftersom han aldrig tillfrågats i denna frågan. Det är många som tycker att Margot lagt sig platt för Putin. Förhoppningsvis har inte detta varit ett exempel på "feministisk utrikespolitik!"

Lärare tvingas anpassa sig till föräldrars friluftsliv!

I förrgår bloggade jag om att försöksprojektet om betyg från årskurs 4 knappast kommer att locka många skolor på grund av att betygssättandet i dag ger läraren mycket mera jobb och bekymmer. Föräldrar ringer och klagar på det mesta - vill till och mer lägga sig i hur läraren lägger upp lektionerna. Ett annat problem är att föräldrar tar för givet att deras barn ska kunna få ledigt från skolan i flera veckor för att familjen ska kunna få en billig semesterresa till någon asiatisk badort. Detta problem togs igår upp av Expressen och har även belysts av tv4.Expressen skriver att föräldrar ser skolan som en serviceinrättning. Lärare och rektor ska vara dem till lags och anpassa sig. Om inte, kan ju familjen ta sin skolpeng och gå någon annan stans. OECD har bland annt påpekat att svenska föräldrar inte inpräntar vikten av att sköta skolan och anstränga sig. Skolan har definitivt inte högssta prioritet! Synd bara att Expressen inte vill inse följderna av det fria skolvalet! Även om det var helt förbjudet för svenska elever att få extra ledighet, så har de relativt få undervisningstimmar i skolan. Men om avdrag även görs för beviljad ledighet, blir skillnaden ännu större!

Även hanteringen av hittegods har centraliserats till Stockholm!

Om du har glömt kvar en väska i en tågkupe´, när du gick av tåget i Malmö riskerar du att få vänta på att få den tillbaka, även om du anmäler fösvinnandet snabbt. Det är nämigen så att SJ ej längre använder sina hittegodscentraler. I stället har hela verksamheten tagit över av ett privat företag, vars upplägg är att allt hittegods skall skickas till Stockholm och sorteras där. Så den där väskan i Malmö kommer att per lastbil transporteras till Stockholm. Tydligen kan i stort sett allt centraliseras till kungliga huvudstaden.

Det blir knappast 100 skolor som vill pröva betyg i fyran!

Björklunds må betrakta sig som en vinnare, när han fick regeringen att acceptera en frivillig försöksverksamhet om "betyg i fyran". Men det är han inte! Jag tror nämligen att få skolor kommmer att vara villiga att ställa upp. Det innnebär inte att jag tycker att det är fel att eleverna får betyg i fyran. Problemet är i stället att så som grundskolan har utvecklat sig innebär betygsättningen en ökad arbetsbörda för lärarna - och dessutom risk för att råka ut för otrevliga kontakter med elevernas föräldrar. Det senare är redan ett stort problem. Flera tidningar har rapporterat om föräldrar som kan ringa närsomhelst och anmärka på allt - till och med lägga sig i hur läraren lägger upp sina lektioner. I betygsfria klasser ska läraren informera om elevens prestationer - oc det kan i och för sig vara svårt, men läraren klarar av det. Det går att uttrycka sig på ett sätt som föräldern kan tolka som att det visserigen inte gått så bra, men det finns ändå hopp om bättring. Läraren kan ge råd om vad som bör göras. Betygen ger ett tydligare besked om elevens prestationer. Det borde alla föräldrar acceptera - men det gör de inte. Därför tror jag att det - tyvärr - blir få skolor, soms täller upp frivilligt. Det är tråkigt, men situationen är som den är. Regeringen och utbildningsministern borde ta i med hårdhaskarna mot föräldraproblemet. Det har ju också yttrat sig i att föräldrar tar för givet att elever när som helst ska kunna få ledigt minst en vecka för att åka med mamma och pappa till något semesterparadis. De dåliga skolresultaten i den svenska skolan har många orsaker!

...i ambulans till akuten...

Det hände i fredags. Svårt att beskriva vad som hände. Jag satt i sängen och upptäckte att jag varken kunde resa mig upp eller lägga mig ned. Försökte jag så gick det vågor av smärta genom ryggen. Efteråt liknade jag det med en zunamivåg som gick genom hela ryggen. Jag tyckte lungorna pressades samma, så jag fick svårt att andas. Jag ringde sjukvårsupplysningen som sa att jag inte kunde göra annat än att ringa efter en ambulans. Den kom snabbt och personalen lyckades få in mig i ambulansen. Sedan fick jag en spruta som skulle vara muskelavslappnande. Den fick mig att må mycket bättre!Så småmingom kom en doktor som sa att jag nog haft ett "svårartat ryggskott" och att jag skulle röntgas. Men efter en stund kom han tillbaka och sa att "vi kunde vänta med det" och att jag skulle få åka hem. Jag var DÅ tacksam för det beskedet ,men det kom jag snart att ångra. För jag misstänkte med en gång att att det var en ny kotkompression jag fått och inte ryggskott... Och jag insåg att det skulle dröja länge, innan jag kunde få återkomma för röntgen. Det går ju inte att ringa till akuten hemmifrån och säga "skulle jag kunna titta in hos er och göra den där röntgningen? Nej, jag skulle bli tvungen att gå till min VC och be om att få en tid hos en doktor, som sedan skulle skriva en remiss, som efter några veckor skulle besvaras. Och då är vi nog inne i mars. Doktorn hade ringt in recept på två piller, varav det ena skulle verka inflammationsdämpande och tas vid "små eller måttliga symptom". Helt fantastiskt! Var det "små eller måttliga symptom" jag hade haft? Det andra pillret är alvedon paracetamol. (säger mig ingenting). Jag skulle vilja ha ambulanspersoaleens spruta igen! Pillren tycks inte ha gjort någon som helst nytta, fastän jag snart har käkat dem i en vecka. I dag gick jag till vårdcentralen och har fått en tid hos en doktor - men som sagt - någon röntgen blir det inte förrän i mars. I dag försöker jag blogga och hoppas datorn inte krånglar för mycket.

Quatar till final i handbolls-VM med hjälp av pengar?

Quatar- utan några meriter i handboll - har ändå gått till final i handbolls-VM. Det borde vara en bragd - men så är det inte.Jag har bloggat om att Quatar använt penningpungen till att köpa ihop ett kvalificerat handbollslag; spelarna har också erbjudits att få medborgarskap i Qatar. Därefter köptes en hejarklack! Tydligen saknas intresse för handboll bland landets medborgare. Och nu har - kanske - Quatar använt pengarna en gång till: Quatar gick till final genom att besegra Polen. Me efter matchen var upprördheten stor i det polska laget. Spelarna tyckte att alla domslut gick dem emot under de avgörande minuterna. Så där låter det ofta från det lag som förlorar en match. Men ett faktum är att även neutrala bedömare tyckte att Quatar gynnats. Domarna var från Serbien och där är mutor ett helt normalt inslag i vardagslivet. Helt säkert är det inte. Däremot är det säkert att det aldrig blir någon utredning om hur det hela agick till