Lägg ned gymnasieskolor i vissa småkommuner! I början av 1990-talet var vårt land indelat i gymnasieregioner. På den tiden var det staten som bestämde över gymnasiet. En kommun, som saknade gymnasium men ville ”öppna eget”, kunde inte göra det utan tillstånd – och det var inte lätt att få. I varje gymnasieregion fanns det minst en gymnasieskola och det var där som det skulle finnas plats även för elever som bodde på orter utan gymnasium. De hade två huvudalternativ: Antingen att fortsätta bo kvar i sina hem och pendla till skolan. I allmänhet transporterades de med buss. Det var en skyldighet för varje gymnasieregion att ordna med busstransporter. Det andra alternativet var att bo på gymnasieorten, kanske inackorderad hos en familj. Gymnasieregionen hjälpte till med att skaffa sådana platser. Det hände att mindre kommuner ansökte om att starta eget gymnasium. Men staten sa ofta nej – och med all rätt. Elevunderlaget för nya gymnasier på tidigare gymnasielösa orter skulle bli begränsat. Det skulle bli svårt rekrytera kompetenta lärare. Strängt taget skulle alla förlora på att antalet gymnasier växte. För elevunderlaget kom ju att minska även på de gamla gymnasierna. Men den huvudlösa decentralisering av gymnasieskolan under 1990-talet innebar att skolan kommunaliserades och att varje kommun hade rätt att ”öppna eget”. Många gjorde det utan att tänka på konsekvenserna. Ibland handlade det om ”byavundsjukan”. De retade sig på att ha varit tvungna att betala den kommun, i vilken den gemensamma gymnasieskolan hade legat. ”Vi tar hem våra elever, så vi slipper betala”. ”Reformen” har i sista hand drabbat eleverna – både på de skolor som förlorade elever och på de som ”tog hem” sina elever. Små skolor innebar att eleven endast kunde erbjudas ett begränsat antal tillval. Med få elever i undervisningsgruppen blir dessutom kostnaden per elev högre. Hemtagningen drabbade några skolor mycket hårt. Ett exempel är gymnasiet i Åmål, en skola med ett mycket gott anseende och dit elever i flera grannkommuner gått. Men vad hjälpte det, när hemtagningshysterin bröt ut! Nu höjs allt fler röster för att skolan ska förstatligas igen. Är det helt omöjligt att återskapa de tidigare gymnasieregionerna och därmed se till att ett antal smågymnasier läggs ned? Tyvärr är det nog omöjligt. Situationen i dag är så annorlunda.

Om hur en läkemedelsberoende har det.

Jag lider tyvärr av benskörhet och har gjort flera bentäthetsmätningar. När teknikern, som skötte processen första gången jag undersöktes, fick se diagrammen komma fram, kunde han inte låta bli att spontant utropa: ”Det var det värsta jag sett!”. Men det ledde till att jag började medicinera. Och när jag ett år senare gjorde nästa mätning, hade värdena förbättrats påtagligt. Tyvärr fick det mig att börja slarva med de två mediciner, som jag ska ta. Den viktigaste är en tablett, som ska intas en gång i veckan på fastande mage. Den andra innehåller kalcium och D-vitaminer. Den ska jag ta två gånger om dagen. Medicineringen får jag nog fortsätta med, tills det är dags för min begravning. Många bensköra patienter får problem med att äta piller på fastande mage. Men för mig har det fungerat alldeles utmärkt. Men nu kan jag inte ta det där pillret av en helt annan orsak. Receptet har gått ut! Jag har tydligen tagit ut fem gånger och det är max. Nu måste jag vända mig till en doktor och be om ett nytt recept. Varför är det så? Benskörhetsmedicinen är ju inget som knarkare efterfrågar. Visst kan man säga att jag är beroende. Tar jag inte medicinen, så blir jag än mer benskör, och det måste jag till varje pris undvika! Jag fick en påminnelse om riskerna, när jag trillade ur sängen – och fick en fraktur på nyckelbenet... Jag var på min VC i förrgår och lämnade in en begäran om att en doktor skulle skriva ut ett nytt recept. I dag gick jag förgäves till apoteket: Där fanns inget nytt recept. Är det omöjligt att få ett recept som gäller ”tills vidare”? Apoteken kan ju ändå utöva tillsyn genom att nytt uttag inte kan ske förrän viss tid förflutit.

Hårdare tag mot muslimska organisationer!

Svenska politiker och tjänstemän tycks fortsätta backa upp våldsbenägna islamister. I Göteborg sa Sven Johan Dahlstrand, som ska leda arbetet mot extremismen i Göteborg i Uppdrag Granskning att ”vi kan inte ta ställning” mot IS. Helt makalöst! Han borde avgå direkt! Inte undra på att omvärlden häpnar över flatheten i Sverige. Nu sägs det att återvändande jihadister måste få hjälp, t.ex. sjukvård, praktik eller jobb. Självklart ska de få sjukvård, om det behövs. Men den som kan ha gjort sig skyldig till folkrättsbrott, ska inte utan vidare ha rätt till något annat. Stockholm har kritiserats för sina tänkta hjälpinsatser till "återvändarna" och föreföll ha börjat tänka om. Men ändå visade sig huvudstaden beredd att satsa pengar på några projekt i regi av Islamiska Förbundet. Dess ordförande Omar Mustava valdes 2013 in i socialdemokraternas partistyrelse. Det väckte kraftig kritik från dem som tagit reda på vad förbundet står för. Det är en organisation som verkar för segregation mellan muslimer och icke-muslimer. Muslimer skall ha egna skolor. Allvarligast är tankegångarna om muslimsk särlagstiftning. Vissa lagar, om t.ex. äktenskap och skilsmässa, ska inte gälla för muslimer, som i stället ska kunna stifta egna lagar. Omar Mustava fick avgå redan efter sex dagar. Det är tydligt att socialdemokraterna inte har upphört att flirta med djupt konservativa muslimska organisationer i hopp om att det skall löna sig i kommande val. En annan pinsam företeelse är att islamistiska grupper tycks kunna lura till sig bidrag från stat och kommun hur lätt som helst, något som Uppdrag Granskning avslöjat. En kultur- och idrottsförening, som skulle ge ungdomar vettig sysselsättning, visade sig i stället driva en moské, där IS-sympatisörer propagerade för sin sak. Muslimska riksorganisationer – oftast djupt konservativa - tycks ta sig friheter, som är ovanliga bland andra etniska grupper. Birgitta Olsson, som under sin ministertid arbetade med islamismfrågor har sagt att varje gång nya initiativ mot våldsbejakande extremism skulle presenteras, rasade muslimska föreningar, innan de ens läst förslagen. När hon sa att alla religioner måste ha sin egen Martin Luther; någon som ifrågasätter och moderniserar, blev många förbannade. Ett ombud ringde regeringskansliet och meddelade att demokratiministern måste passa sig. Nog är det på tiden att politiker och tjänstemän säger ifrån och inte accepterar sådana fasoner. Hota med indragna bidrag! Det kan sätta press också på de konservativa ledarna. Det lyckades den danska staden Århus med efter att ha upptäckt att 22 av 31 jihadister hade hållit till i samma moské. Århus utsatte då moské-ledarna för en hård press. De måste sätta stopp för resorna till IS! Det lyckades. Det är något att ta efter!

Gör om Eurovision Song Contest!

I morgon är det final i Eurovision Song Contest och det mesta är sig likt. Dit hör att länder, som har ont om låtskrivare, kan vända sig utomlands och få t.ex. en svensk att komponera det landets bidrag. Eftersom denna tävlan framställs som en kamp mellan nationer, borde sådant inte vara tillåtet. Men även om det var förbjudet skulle säkert en del länder fortsätta be om hjälp. Deltar i tävlingen gör ju några av världens värsta diktatorer, som aldrig drar sig för att bryta mot avtal eller lagar. Varför får de vara med? Svenska tidningar har en benägenhet att dagarna före avgörandet utropa Sverige till storfavorit. I Norge är man något mera återhållsam. Men norska journalister jämför gärna den norska låten med den svenska och då blir slutsatsen att ”den norske är bättre” Det har hänt att Sverige inte gått till final. Märkligt nog blev detta en stor nyhet i norska tidningar. Det var jätterubriker om att Sverige var utslaget! För övrigt tycker jag att låtarna är väldigt lika och att den ursprungliga sångtävlingen har förvandlats till en gigantisk scenshow, där artister gymnastiserar och där det ryker och blixtrar som om scenen blivit attackerad av tungt artilleri.

Lita inte på löften från Astra-Zeneca!

Glädjen var stor när Astra-Zeneca offentliggjorde sina planer för verksamheten i Södertälje. Flera hundra jobb kommer att skapas, och på sikt kan det bli mer. Men det finns anledning att tona ner förväntningarna, inte minst med tanke på hur det läkemedelsföretaget burit sig åt tidigare. Det svenska företaget Astra hade sin forskning koncentrerad till just Södertälje. Men så gick Astra samman med amerikanska Zeneca, och då började problemen. Det slutade med att forskningsenheten i Södertälje lades ned. De nya jobb, som företaget lovar nu handlar inte om att forskningen ska göra come-back i Södertälje. I stället ska det bli en ny tillverkningsenhet. Det innebär att Södertälje knappast får något tillskott av kvalificerade jobb. Det fanns det däremot, när forskningen bedrevs i Södertälje. Vi får dock vara tacksamma över att Pfizer inte lyckades köpa upp Astra-Zeneca. Då hade all verksamhet i Sverige varit hotad. Tänk på hur det gick för Pharmacia! Det enda som finns kvar av det företaget i Sverige är en tuggummifabrik. f

Förstatliga skolan!

OECD har levererat sin slutrapport om tillståndet i den svenska skolan. Det var inte några större nyheter, men regeringen bör läsa rapporten noggrant, eftersom den fattat beslut i skolfrågor, som går på tvärs med OECD:s åsikter. Sålunda påpekar OECD att Sverige ligger i topp när det gäller hur mycket som satsas per elev. Men just där vill regeringe höja utgifterna genom att minska storleken på vissa undervisningsgrupper. I stället borde ministrarna fråga sig, varför det är så svårt att få lugn och ro i klasserna. Svenska elever klagar mer än sina kolleger i andra länder över buller och oordning OECD menar att svenska elevers atttyder till skola och lärande måste ändras. De anstränger sig mindre än sina kolleger i andra länder, ger lättare upp, kommer oftare för sent. OECD trycker igen på att läraryrket måste få högre status, bli mera attraktivt. Ett sätt är att höja deras löner. ”För närvarande är de bäst betalda svenska lärarnas löner ”i nivå med kollegerna i Chile och Grekland”. OECD höjer också ett varnande finger. Sverige måste ta itu med de negativa effekterna av det fria skolvalet. Dit hör betygsinflationen. Många skolor pressas att sätta för höga betyg av rädsla för att eleverna ska byta skola. Det har blivit allt vanligare att föräldrar ringer och klagar över någonting. Det kan gälla, hur lärare lägger upp undervisningen; det kan vara att en elev blivit orättvist behandlad. Ibland kan föräldrar organisera mail- eller smsattacker mot en lärare. Hot om att byta skola uttalas öppet. Det fria skolvalet infördes utan att konsekvenserna hade analyserats. Ett annat stort misstag var kommunaliseringen av skolan. Nu är problemen så många och så stora att det enda vettiga är att den svenska skolan på nytt förstatligas.

Hjälper "Hela Sverige ska leva" landsbygden?

I går hade SVT slagit på stort i ett försök att belysa landsbygdens problem. Programmet inledes med att SVT redovisade fakta. Mest relevant var uppgifterna om de statliga jobben. De ökar kraftigt i våra storstäder, men minskar lika kraftigt i Sveriges mindre kommuner. Därefter kunde SVT med all rätt ställa följande fråga till både den nya och den gamla landsbygdsministern: ”Både Alliansen och de Rödgröna stöder tanken att hela Sverige ska leva Men utvecklingen går i rakt motsatt riktning, till och med när det gäller statliga jobb, som väl ändå ni har visst inflytande över.” Naturligtvis blev det inte något konkret svar. Ministrarna gläfste på varandra. Det utdelades dock löften om att det ska bli krafttag så att utvecklingen kan vända. Det kan innebära att några kommuner får behålla sin lokala skattemyndighet, men det hjälper inte oss, som redan har förlorat den… Deltog gjorde också en representant för organisationen Hela Sverige ska leva. Hon hade mycket att säga, men jag undrar om det hjälper landsbygden. Den kommande skattehöjningen på bensin är till stor skada för alla pendlande landsbygdsbor, men jag har fått uppgiften att Hela Sverige ska leva stödjer den höjningen! Den organisationen har sitt huvudkontor mitt i Stockholm. Varför inte flytta ut till den del av Sverige som kämpar för att överleva? Det skulle kanske ge lite bättre insikt om problemen!

Aftonbladet/Expressen: konkurrens i stället för samarbete om vad tidningen ska kosta?

Aftonbladet/Expressen: När jag för några dagar sedan i en affär tittade på Aftonbladets och Expressens förstasidor, noterade jag att Expressen förstorat informationen om vad tidningen kostade. Dessutom hade man lagt till ordet ”bara”. Texten löd alltså ”Bara 17 kronor”. När jag riktade ögonen mot Aftonbladet, fann jag först inga uppgifter om vad den tidningen kostade. Men efter att ha putsat glasögonen och tittat intensivt såg jag att stod med så små bokstäver att det hade varit bra att ha haft ett förstoringsglas: 18 kronor. Aftonbladet och Expressen brukar ju uppmärksamma och med all rätt fördöma företag som samarbetar om priset på sina produkter. Men visst är det lätt att misstänka att de två tidningarna själva har haft en form av prissamarbete. Tidningarna brukar kosta lika mycket. Under ganska lång tid var det 15 kronor; därefter gick båda snabbt upp till 17 kr. Därför trodde jag att Expressen snart skulle bli 1 krona dyrare och kosta lika mycket som Aftonbladet – alltså 18 kronor. Nu har det gått några dagar, men Aftonbladet är fortfarande 1 krona dyrare. Trots det tror jag fortfarande att prisskillnaden kommer att försvinna. Det kan ju också bli så att Aftonbladet sänker sitt pris, varigenom båda tidningarna kostar 17 kr.

Förbjuda tiggeri?

Enligt uppgifter i media finns det minst 1000 tiggare i Stockholm. Det är en kraftig ökning sedan 2014. Och det ökar också i landet i övrigt. Egentligen är det väl inte själva tiggandet, som ställer till med de största problemen. Visst, en del människor tycker det är obehagligt att se människor tigga, men de kan knappast lida någon skada av det. Däremot kan det bli diverse problem av att tiggarna, som i allmänhet är romer, måste ha någonstans att ta vägen under natten. En del försöker att av diverse hittegods tillverka en enkel bostad. I de största städerna talar man om slumkvarter, som breder ut sig. I Stockholm har dessa boplatser ökat från 17 till 54. Denna utveckling måste brytas och av flera skäl, t.ex. sanitära problem, risken för brand och inte minst påhopp från allmänheten. Ett annat problem är tiggarnas barn Det finns kommuner som menar att barnen har rätt bli inskrivna i den kommunala skolan. Men måste man inte ha en fast bostad för att ha sådana rättigheter? Den svenska skolan har jättestora problem att klara av det stora antalet nyanlända flyktingungdomar. Ska dom verkligen vara skyldiga att stoppa in också tiggarnas barn? Dom har ju inte uppehållstillstånd! Nu talade vi om tiggare som tagit med barnen till Sverige. En del gör inte det, vilket kan leda till att barnen får klara sig själva. Det är naturligtvis inte bra det heller! Moderaterna vill lagstifta om tiggeriet. Det mest kontroversiella förslaget är att kriminalisera organiserande av tiggeri För vad innebär det? Förmodligen har M inspirerats av lagstiftningen om prostitution. Det är förbjudet att utnyttja och tjäna pengar på prostituerade. Det har länge funnits misstankar om att något liknande också finns i det moderna tiggeriet. Att det således bör betraktas som kriminellt. Tiggarna luras i så fall in i tiggeriet; sedan tar någon boss hand om en del av pengarna. Det finns vittnesmål om att ”bossar” bestämmer var tiggarna ska placeras. Å andra sidan har åtskilliga journalister i intervjuer med tiggare som kommit till Sverige kunnat styrka att de agerat helt på egen hand. Enligt Expressen vill flertalet svenskar förbjuda organiserandet av tiggeri, men det är inte majoritet för att förbjuda själva tiggeriet. Men om antalet tiggare fortsätter att öka, kan opinionen bli än mer negativ.