Sjukvårdens värsta skandal har inträffat!

Nu har SVT: s Dokument inifrån levererat bevis på att Sverige drabbats av sin värsta sjukvårdsskandal. Den ledde till att sju patienter dog – och att Karolinskas anseende fått sig en fläck, som blir svår att tvätta bort. Allt går tillbaka på den märklige stjärnkirurgen Paolo Macchiarini, som Karolinska anställde i hopp om att strålglansen från honom också skulle falla på Karolinska. Han övertygade både sjukhusledningen och kollegerna om att han utvecklat en banbrytande ny teknik, som gjorde det möjligt att på patienter operera in konstgjorda luftstrupar av plast. Det skulle rädda livet på patienter som drabbats av strupcancer. Av tre opererade på Karolinska är två döda. Totalt i hela världen (Paolo Macchiarini hade kontakt med utländska sjukhus, t.ex. Kuban State University i Ryssland) har åtta patienter opererats; Av dessa lever i dag endast två. De är alla svårt sjuka. Andemariam Teklesenbet Beyene kom från Eritrea och hade studerat geologi på Island. Han led av en långsamt växande cancer i luftvägarna, men kunde ändå leva relativt normalt, gå ut och äta med kompisar, till och med åka till Sundsvall och hälsa på bekanta. Karolinska föreslog att Paolo Macchiarini skulle operera honom. Det skulle bli en historisk operation, den första där den nya metoden att operera in luftstrupar av plast testades. Men Beyene ville inte. Han fruktade att det kunde gå snett. Paolo Macchiarini lyckades övertala honom. Beyene fick den osanna uppgiften att det hade gått bra att operera grisar. Om han inte opererades, hävdade Macchiarini, var risken stor att han skulle dö inom ett halvår och aldrig få se sina barn växa upp. Ingreppet skedde 9/6 2011. Karolinska beskrev det i ett pressmeddelande som en framgång. Paolo Macchiarini och några kolleger skrev en artikel om den lyckade operationen i den ansedda medicinska tidskriften the Lancet. Men Beyene fick inte se sina barn växa upp. Han dog 2,5 år efter operationen. Under större delen av den tiden var han sängliggande på Karolinska. Enligt hans änka hade Paolo Macchiarini försäkrat att han skulle leva i 8-10 år. Läkarkolleger har anmält Paolo Macchiarini för forskningsfusk. En extern utredning ansåg honom skyldig. Men Karolinska deklarerade att man fortfarande ”hade förtroende för honom”. Macchiarini är även misstänkt för att ha lämnat falska uppgifter (bl.a. professorstitlar) i sin CV (Om detta läste jag för flera månader sedan) Läkemedelsverket och Inspektionen för vård och omsorg har polisanmält operationerna för ”vållande till annans död och kroppsskada”. I december 2015 beslutade åklagaren att kalla in en oberoende expertgrupp. Mycket talar för att denne kirurg helt enkelt är en simpel bedragare. Varför stoppades han inte tidigare? Och framför allt: Hur kunde karolinska, när sanningen kommit fram, fortsätta att deklarera sitt förtroende för honom? Om det sistnämnda kan följande sägas: Karolinska anställde honom i hopp om att hans stjärnglans också skulle förbättra Karolinskas anseende. Det såg ju också lovande ut i början. Karolinska påstår sig vara ”number one” bland Sveriges universitetssjukhus. Av någon anledning slutade Karolinska att göra hjärttransplantationer. Sahlgrenska i Göteborg och Lund tog över samtliga. Men så sparkade Karolinska igång igen, och irritationen blev stor, när man upptäckte att konkurrenterna Lund och Sahlgrenska samarbetade och fördelade transplantationerna mellan sig. Men nu hade regeringen kommit fram till att de mest krävande operationerna inte skulle få utföras av mer än två sjukhus. Det är nödvändigt att koncentrera expertis och utrustning. Eftersom de flesta hjärttransplantationer sedan länge ägde rum vid Sahlgrenska, var det självklart att Göteborg skulle få fortsätta att utföra dem. Striden kom alltså att stå mellan Lund och Karolinska. Två utländska bedömare hade avgörandet i sin hand. De skulle bedöma den vetenskapliga nivån på respektive sjukhus och kom fram till att Lund låg på en något högre nivå. Det var ett hårt slag för Karolinska, som ju i åratal annonserat sig vara det ledande vetenskapliga sjukhuset i Sverige. Karolinska drog sig inte för att påstå att det förelåg jäv i utredarnas bedömning, men det hjälpte inte. Lund fick fortsatt förtroende, medan Karolinska fick sluta att transplantera hjärtan. Karolinska anställde säkert Macchiarini i hopp om att få ökad status i den vetenskapliga världen. När sanningen om honom började komma fram, vågade man först inte medge sitt misstag utan fortsatte att uttrycka sitt förtroende för honom. Kanske fanns ett hopp om att han än en gång med hjälp av sin verbala förmåga och charm skulle kunna ta sig ut på djupt vatten. Men det gick inte, och Karolinskas anseende kommer att falla till en ny bottennivå.

Vad bör alla minnas den 27 januari?

I dag är det den 27 januari. Vad är det som, alla bör minnas just den dagen? Ja, naturligtvis är det förintelsen. Den 27 januari 1945 nådde Röda Armén fram till Auschwitz. Det hade gått ut order från Heinrich Himmler att allt skulle brännas eller grävas ned, men när ryssarna kom fanns där fortfarande cirka 7000 fångar, som fortfarande var vid liv. Dessutom massor av lik. När segrarmakterna tagit över makten gick det ut en order om att så gott som alla tyskar måste anmäla sig för tjänstgöring vid ett av nazisternas många förintelseläger. Syftet var säkert i första hand att de skulle bli medvetna om vad Hitlerregimen gjort. Det är Förenta Nationerna som bestämt att den 27 januari ska vara en minnesdag över nazismens offer.

Vet du vad som hände i Köln? Här ett jättebra inlägg!

Denna gästkrönika publicerades i GöteborgsPosten i fredags. Den är författad av Anna von Bayern och är det bästa inlägg jag har läst om nyårsnatten i Köln. Var så god! I Tyskland har vi levt i föreställningen om att vi bor i ett välorganiserat, säkert land med ocensurerad media. Vår förbundskansler Angela Merkel har sagt att vi kan ta emot ett oreglerat antal flyktingar - majoriteten har trott henne. Nyårsnattens massövergrepp i Köln, då över tusen, främst invandrade män, rånade och sextrakasserade kvinnor, har förändrat Tyskland. Det är inte bara den ofattbara mängden brott mot kvinnor, som chockat. Också polisens oförmåga att agera har väckt upprördhet. Poliser som tvingades kapitulera inför massan av unga män. Statens organ hade tappat kontrollen. Det är vi inte vana vid. På nyårsdagen meddelade polisen att firandet hade gått lugnt till. Fem dagar senare framhöll borgmästaren att det inte fanns bevis för att flyktingar hade varit involverade. Vänsterfeminister förklarade att sextrakasserier inte var något nytt problem - som om någon hävdat det. Det skulle gå nästan en vecka innan sanningen om Köln skulle komma fram. De som misstänkt att nyheten hade censurerats fick vatten på sin kvarn. Om det i stället varit 1000 nazister som begått liknande brott hade skandalen omedelbart varit ett faktum Och plötsligt kommer de nu fram; alla kritiska rapporter om kaos och överansträngning. Över 300 000 asylansökningar från i fjol har fortfarande inte behandlats. Det saknas ett centralt system för hela Tyskland som identifierar flyktingar med fingeravtryck. I stället gör varje förbundsland sin egen registrering. Därför kunde islamisten, som troligen kom från Tunisien och som sköts i Paris, på årsdagen av Charlie Hebdo-attacken, återfinnas registrerad som asylsökande under sju olika namn och tre olika nationaliteter, i flera delstater. Mannen, som hade suttit fängslad i flera omgångar, bytte helt enkelt namn efter varje frisläppande eller i samband med varje avvisningsförsök. Hur är det möjligt i en tid när varje Iphone kan identifiera ett fingeravtryck på en sekund? En majoritet av den tyska befolkningen har tappat tron på Merkels linje. 51 procent tvivlar på att Tyskland kan klara av den rådande krisen. Var tredje säger att övergreppen i Köln har förändrat synen på invandringen. Eftersom det är val i två förbundsländer i mars börjar nervositeten stiga. En tredjedel av CDU:s riksdagsledamöter sägs vara emot Merkel, Hon står inför ett tufft val. Antingen stänger hon gränserna och förlorar sin trovärdighet, eller så fortsätter hon på den inslagna vägen och förlorar sitt jobb. Frågan var nästan otänkbar före Köln, nu är det mesta förändrat.

M har gått om S och nu det största partiet!

Vilken nyhet! Enligt SIFO har M gått om S och är nu det största partiet! Jag kan förstå att S: s ras fortsätter. Partiet ändrade ju kurs maximalt, när det gäller flyktingfrågorna. Från helt öppna gränser till totalstopp. Sådana kursändringar inger inte förtroende. (Men många tycker säkert att S borde ändrat kurs för länge sedan.) Därtill kommer skandalerna med Kommunal och Margot Wallström. Men varför i all världen har stödet för M stigit kraftigt? Kinberg Batra har ju varit ganska osynlig, och inte blir det mycket bättre, när hon dyker upp! Hon har ju svårt få liv i sitt stela ansikte. Jag trodde att uppgången delvis kunde förklaras med att en del gamla anhängare, som gått över till SD, börjat återvända till M. Jag har svårt att tänka mig direktövergångar från S till M. Men enligt experterna är det just det som har ägt rum. Likväl är jag övertygad om att kommande mätningar visserligen kommer att visa på plus för M och minus för S, men förändringarna kommer att vara mindre dramatiska.

Tack vare norska hjältar fick Hitler aldrig någon atombomb.Rätt???

Sveriges Television (SVT) har börjat sända den fantastiska historien om hur tio norska motståndsmän genom sabotage lyckades förhindra leverans till Tyskland av tungvatten från Norsk Hydros elektrolysanläggning i Rjukan, (Hardangervidda). Denna dramatiska historia har filmats flera gånger. Det finns en Hollywoodversion, och jag minns en ännu tidigare film, som jag såg som ung pojke. Kanske är sista ordet inte sagt. Dramatiken räcker till! Den nya tv-versionen (går på söndagar)har lockat tidningar att göra utförliga reportage om vad som hände i Norge mitt under andra världskriget. Kanske har de fått extra stoff från SVT, som naturligtvis vill ha så höga tittarsiffror som möjligt. Men i sina kommentarer påstås ett och annat, som kan ifrågasättas. I korthet det här: Nazisterna var på väg att vinna kapplöpningen om vem som skulle bli först med att tillverka en fungerande atombomb. Tack vare de norska hjältarna förlorade Hitler. Därmed räddades ”den fria världen”, och storstäder som London blev aldrig ett Hiroshima, förintat i rök och damm. Mot det kan invändas att Hitler från början inte var så pigg på att stödja forskning om kärnfysik. Han tyckte att det bland forskarna fanns alldeles för många judar. Många lämnade Tyskland. (Det gjorde bland andra Albert Einstein). År 1942 drog USA: s president Franklin Roosevelt igång Manhattan-projektet. Där samlades den fria världens främsta vetenskapsmän. Uppgiften var att konstruera en atombomb. Den vetenskapliga chefen blev Robert Oppenheimer, Dessutom involverades två andra stater, Storbritannien och Canada. Snart sysselsatte projektet över 100000 individer. Ungefär samtidigt hade krigslyckan vänt för Tyskland, framför allt genom katastrofen vid Stalingrad (numera Volgograd). Av detta finner jag det troligt att Hitlertyskland aldrig låg i ledningen i kampen om vem som först skulle ha tillverkat en atombomb, och att Manhattan ledde till att tyskarna blev efter mer och mer. Det fanns ingen möjlighet för Tyskland att göra den storsatsning som Manhattanprojektet innebar. Nederlaget på östfronten kom att kräva stora satsningar av landets resurser för att förhindra nya nederlag. När Hitlertyskland kapitulerade, lyckades segrarna samla ett antal tyska vetenskapsmän, som deltagit i Hitlers atombombsprojekt. De låstes in i ett hus, där de fick stanna kvar tillsvidare. Naturligtvis avlyssnades allt de sa till varandra, och det var de säkert medvetna om. Syftet med denna aktion var att få visshet om hur långt tyskarna kommit. Det var kärnfysiker och andra vetenskapsmän, som lyssnade på vad tyskarna sagt till varandra, och de drog slutsatsen att det tyska atombombsprojektet låg långt efter Manhattan – projektet, och de blev förvånade över det. Om någon undrar över mina källor till dessa påståenden, så måste jag tyvärr säga att jag inte kommer ihåg. Det mesta är (tror jag) hämtat från ett radioprogram som jag lyssnade på för flera år sedan. Churchill var en av många politiker på högsta nivå, som oroade sig för att den nya bomben inte skulle fungera. I så fall, menade han, borde de många toppfysikerna i varje fall klara av att göra tyskarnas dricksvatten radioaktivt. Det fanns i slutet av kriget ett utbrett tyskhat, och ibland kunde även den fria världens företrädare tänka sig att begå krigsförbrytelser!

Jag får betala 500 kr. för att ha fallit ur sängen!

På morgonen den 11 december föll jag ur sängen och landade på en madrass jag lagt för att förhindra skador av ett sådant fall. ”Tur att den låg där”, tänkte jag. Jag har flera gånger tidigare ramlat ur sängen. En gång fick jag en besvärlig fraktur. När jag nu skulle resa mig upp, märkte jag att det gjorde ordentligt ont på flera ställen i ryggen. Vedervärdigt ont till och med! Trots madrassen hade jag tydligen blivit skadad. Det fanns inte mycket annat att göra än att ta sig till Vårdcentralen. Där blev jag undersökt av en doktor, som klämde på olika ställen på ryggen. Där det gjorde mest ont sprutade han in något bedövningsmedel. Sedan sa han att jag måste röntgas. Jag fick sitta och vänta i cirka 90 minuter på en taxi, som skulle köra mig till Centralsjukhuset i Karlstad. Förr i tiden gick det att bli röntgad i Filipstad. Det fanns till och med röntgenläkare där. Neddragningarna började med att det visserligen fortfarande gick att röntga sig i Filipstad, men sedan skickades röntgenplåtarna elektroniskt till Karlstad eller Kristinehamn för analys. Analysen sändes tillbaka till Filipstad. Tyvärr har möjligheten att bli röntgad på Vårdcentralen i Filipstad nu tagits bort helt och hållet. Det visade sig att den bedövning jag fått i Filipstad inte alls höll i fem timmar, som doktorn sagt. När jag var framme i Karlstad, hade jag så ont att jag måste sätta mig i en rullstol och bli dragen till Centralsjukhusets röntgenavdelning. Där behövde jag inte vänta mer än cirka 30 minuter. En sköterska hämtade mig, och jag blev röntgad. Därefter kördes jag tillbaka till väntrummet och fick upplysningen att jag ”måste vänta på besked från röntgenläkaren” Nu fick jag vänta ganska länge, men till sist kom en sköterska och sa att nu kunde jag åka hem. Jag blev något paff, för jag hade trott att jag skulle få PRATA med röntkendoktorn. Det enda jag fick veta var att doktorn inte hittat några nya frakturer”. Jag hade nu så ont att jag måste sitta och vänta på att bli bogserad till Centralsjukhuset huvudingång. Där blev det ny väntan på en taxi, som körde mig tillbaka till Filipstad. Någon dag senare fick jag kontakt med den läkare, som undersökt mig på vårdcentralen i Filipstad. Han sa att jag efter fallet kunde fått sprickor, som är så tunna att de inte syns på röntgen. Först tänkte jag: ”Då hade jag inte behövt röntga mig.” Men det var feltänkt. Det var ju bra att veta att jag inte bar på några stora och synliga frakturer. Men jag retar mig på att landstingen sparar genom att dra ned på verksamheter i glesbygdskommuner. Det blir betydligt dyrare för oss. Och besvärligare! Jag spillde mycket tid på väntande, inte minst för att bli transporterad. Allt hade varit enklare OCH BILLIGARE, om röntgen funnits kvar i Filipstad. Allt som allt ska jag betala 500 kronor för att ha ramlat ur sängen. Om jag bott i Karlstad, hade det blivit nästan 300 kronor billigare. Rättvist?

Jag hade helt fel om reaktionen.

På år 2015:s sista dag skrev jag ett blogginlägg, om vad två medarbetare på Sveriges Radio (Jörgen Huitfeldt och Magnus Thorén) kommit fram till, när det gäller de ensamkommande flyktingbarnen. De menar att många barn inte själva valt att bege sig till Sverige. Det är istället familj eller släkt, som fattat beslutet över deras huvuden. Vidare menar Huitfeldt/Thorén att Sveriges mer generösa regler för ensamkommande flyktingbarn har utnyttjats av kriminella smugglarnätverk, som har allt att vinna på att utmåla Sverige som himmelriket på jorden. Det leder ju till att fler anlitar dem. Dessutom får barnen en helt orealistisk uppfattning om hur deras tillvaro ska se ut i Sverige. Många tror att de kan få allt de pekar på, t.ex senaste versionen av iPhone. Läs gärna mitt inlägg från 31/12! Sveriges Radio hade lagt in Huitfeldt/Thorén på nyårsdagen. Jag trodde det skulle bli uppståndelse i media. Jag tog fel! Visserligen utbröt debatt i de sociala media och naturligt skrev Aftonbladet att Sveriges Radio ljuger, men i övrigt var det ganska tyst. Jag bör dock tillägga att jag under nyårshelgen och dagarna därefter inte hade tid att gå igenom många tidningar. >Här en länk till Huitfeldt/Thorén: Men kanske kan mi inte klicka på den!Klickbarheten försvann, när jag kopierade in länken här: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=4902

Sverige får mansöverskott. Skapas nya problem?

Sverige är på väg att få ett stort underskott på kvinnor. Det är ju ett problem som Kina har brottats med i många år. Där beror kvinnounderskottet på förbudet för familjer att skaffa sig mer än ett barn. Det visade sig då att de flesta familjer föredrog att få en son. Förbudspolitiken var ett försök att hejda befolkningsökningen. Det lyckades man med, men till priset av övergrepp mot framför allt kvinnor som kunde tvingas till aborter mot sin vilja. Nu har enbarnspolitiken övergivits. I Sverige har kvinnoöverskottet minskat kontinuerligt under många år. ’Det har alltid varit störst bland de äldsta, människor över 70 år. Men det minskar också bland dem; det kan möjligen vara så att män har gynnats mer än kvinnor av landvinningar inom medicinen. En annan förklaring är invandringen. Fler män än kvinnor har kommit till Sverige. Strax innan den enorma flodvågen av migranter nådde oss 2015 hade kvinnoöverskottet försvunnit. Det fanns fler män än kvinnor i Sverige! Och det nya mansöverskottet kommer att växa! Huvudförklaringen är – igen invandringen. Männen dominerade kraftigt under 2015; i synnerhet bland de yngre. Om vi tar dem som kommit hit som ”ensamkommande flyktingbarn” så går det över 700 pojkar på varje flicka. Vi får räkna med att mansdominansen fortsätter att öka kraftigt under 2016. Vårt kvinnounderskottet blir lika stort som det kinesiska var. Det finns anledning att fråga sig, om överskottet av män kommer att skapa problem. Vad hände i Kina? Enligt en brittisk-kinesisk studie kommer bristen på kvinnor göra män till en ny och farlig underklass. Utan hopp om att någonsin kunna bilda familj och med få (eller inga) chanser att ha sex, kommer männen i sin frustration bli farliga. Risken finns att de rekryteras till terrorism eller organiserad brottslighet.”. – Det patriarkala samhället skulle kanske bli ännu mer patriarkalt” säger genusforskaren Lars Jalmert Vad tror du?

Om Transportarbetarförbundets affärer.

Det som nu har avslöjats om Kommunalarbetarförbundets ”affärer”(fixa bostad i centrala Stockholm, gratisresor till London eller populära badorter, gratis sprit på fester, med mera) är egentligen inte uppseendeväckande. Liknande företeelser sker i andra fackförbund. Kommer någon ihåg Transportarbetarförbundets ordförande Hans Ericson? Medlemmarna fick vara med och betala hans 50 års kalas med 200 inbjudna gäster på Grand Hotel i Stockholm. Hans representationsnotor var något i hästväg. En lägenhetsaffär (Östermalm!) blev en belastning. Han kritiserades öppet av tre ombudsmän. De fick sparken. Kommunalarbetarförbundet struntar i bostadskön i Stockholm. Margot Wallström fick företräde. Det finns sedan länge ett samarbete mellan fackföreningsrörelsen och socialdemokraterna. Tjänster och gentjänster gagnar båda parterna. Det finns debattörer, som menar att detta påminner om den s.k. nomenklaturan i Sovjetunionen. Nomenklaturan bestod av partimedlemmar, som lyckats avancera till en nivå, som gav dem makt och inflytande. Därmed fick de privilegier, som vanliga sovjetmedborgare bara kunde drömma om. De fick handla i butiker, där det fanns västerländska varor och drycker. De fick åtråvärda bostäder, både för åretruntboende och för fritiden. Den maktposition de hade, innebar också att de relativt lätt kunde ta sig ur besvärliga situationer. Hur göra efter att ha kört av vägen i berusat tillstånd, om polisen kommer? Det bör en medlem av nomenklaturan ha klarat av enkelt. Antingen med hot eller löften. Har vi en nomenklatura i Sverige?

Nya hot mot glesbygden?

Långtidsutredningen har kommit med en rapport, som kan uppfattas som ett hot mot just glesbygdskommunerna. Lotta Gröning (Expressen 12/1) menar att civilminister Ardalan Shekarabi ”har fått det besvärande uppdraget att lägga ned glesbygden”. Det är sant att långtidsutredningen ställer sig positiv till att slå samman glesbygdkommuner och att skapa storregioner på grund av att de flesta glesbygdskommuner dras med problemet att befolkningen minskar. Socialdemokratiska regeringar har försökt lösa glesbygdens problem genom storskalighet och centralisering. Det leder ju också till att det inte behövs så många politiker! Men i glesbygdskommunerna finns det ett kompakt motstånd till fortsatta kommunsammanslagningar. Däremot har de i allmänhet inlett ett frivilligt samarbete med varandra. Låt dem fortsätta att utveckla det! Lotta Gröning menar också att det är en myt att Sverige har Europas snabbaste urbaniseringstakt och att det "kommer en busslast om dagen (till Stockholm) med människor från landet”. Städernas tillväxt beror, enligt henne, i stället på ”alla invandrare och flyktingar”. Flyktingvågen under andra halvan av 2015 har haft vissa fördelar för glesbygden. Nedlagda lokaler har blivit flyktingförläggningar, som behöver personal. Outhyrda hus, som varit på väg att rivas, har fått hyresgäster. Situationen för glesbygdssverige har trots allt blivit något bättre!

Vart har klimatförändringarna tagit vägen?

Det skulle ju bli varmare klimat – och det verkade onekligen stämma i december. Tolv, tretton plusgrader, när julen närmade sig! Inte en snökorn! Vårblommmor som började sticka upp! Vem kunde tro att några veckor senare skulle termometern falla med cirka trettio grader! (Från plus tolv till minus arton för mig) Och på nätterna är det än värre; jag har haft omkring minus 23. I dag hade jag minus 19, innan solen gått ner. Det kan i natt bli köldrekord för mig i Filipstad! Vart har klimatförändringarna tagit vägen?

Svält är ett av Assads vapen i Syrien!

I det fruktansvärda kriget i Syrien har President Assad till och med använt svält som ett vapen. Nu har hjälpsändningar nått fram till staden Madaya som varit belägrad sedan i juli. Under den perioden har militären strypt i stort sett all införsel av mat, mediciner och bränsle. Följder: ;Minst 30 människor har dött av svält. Och många fler är döende. Det finns inte några katter eller hundar kvar i staden, de är uppätna. Många har kokat och ätit löv och gräs men blivit sjuka i stället för mättade. Assad drar sig inte ens för att tjäna pengar på svälten. De som fortfarande har lite pengar kvar kan få köpa ris. Ett kilo kostar cirka 2000 kronor. Trots alla illdåd kommer Assad nog att kunna sitta kvar, om det blir fred i Syrien. Han backas ju upp av Putin.

Värmlandstrafiks nya bussar saknar toaletter och startar inte när det är kallt!

Ett bussbolag, som på sina bussar har toaletter, men som beställer nya bussar, som saknar just toaletter, blir naturligtvis utsatt för kritik. Bolaget har börjat backa i stället för att köra framåt. Precis så har Värmlandstrafik gjort, och jag kunde inte låta bli att skriva om det. Men kunderna har klagat över mera, bl.a. att sittplatserna i de nya bussarna inte räcker till. Men nu har ett än större problem dykt upp. När det blir riktigt kallt, startar inte de nya bussarna. Torsdagen den 7 januari fick ett 50-tal turer ställas in, Det är det nya drivmedlet, biobränslet RME, som krånglar. Eller rättare sagt det fungerar inte, när det är kallt. Borde inte Värmlandstrafik ha kontrollerat det, innan bussarna togs i bruk? Eller var det så att de ansvarige förlitade sig på att klimatförändringarna redan slagit igenom med följden att de kalla vintrarna aldrig mer kommer att drabba oss?

Fiasko för svensk längdskidåkning?

För en stund sedan stängde jag av min tv. Jag hade suttit och tittat på Tour de ski, som visade damernas masstart 10 km. Tre norskor ledde överlägset, men Charlotte Kalla såg ut att ändå kunna ta sig runt och gå i mål som femma. Men så hände det: Kameran koncentrerade sig på två tävlande som fallit och höll på att kravla sig upp. ”Nej”, tänkte jag, ”inte nu igen!!!”. Men det var Charlotte och Stina Nilsson. Båda hade också igår ramlat omkull... Det blev för mycket för mig! Jag gillar skidåkning och följer i tv alla direktsändningar av skidtävlingar på landslagsnivå. Men denna säsong har mycket gått snett, inte minst för att förvändningarna i media varit alltför uppskruvade. När årets säsong startade hade i varje fall kvällstidningarna reportage om hur fantastisk bra Charlotte skulle bli. Landslagsledningen hade en strategi som gick ut på att Hon skulle kunna slå norska underbarnet Therese Johaug. Märkligt, med tanke på att Johaug startat säsongen med att fullständigt krossa alla motståndare. Men plötsligt svängde det i medierna. Stina Nilsson, Sveriges nästa eventuella stjärna hade gjort bra ifrån sig och faktiskt vunnit i ett sprintlopp. Nu blev det henne som förväntningarna kretsade kring. Märkligt, att det inte uppmärksammades mer att hon ju egentligen inte har åkt något annat än sprinttävlingar. Men den goda form som hon befunnit sig i hade tydligen försvunnit. Det blev inga nya topplaceringar. En röst från etern sa att hon ”varit förkyld”. Därmed sällar sig Stina till många andra svenska längdåkare. På herrsidan har diverse förkylningar gjort att det är svårt hitta en enda svensk herre bland 25 bästa. Frågan är om detta dåliga resultat har inträffat någon enda gång efter andra världskrigets slut! De två som hade kunnat vara mer och slåss om medaljer, Calle Halfvarsson och Marcus Hellner har fått stanna hemma på grund av infektioner. Marcus kunde inte tävla många gånger förra året av samma skäl. Och det ser lika illa ut nu. Calle gjorde bra ifrån sig förra året. Kunde åka jämt med de bästa norrmännen. Jag har svårt att tänka mig att halva norska landslaget ligger och hostar och inte kan komma till start. Har svenska skidåkare lättare för att bli infekterade? Är vi sämre på att bota infektioner? På herrsidan har vi trots allt en som legat i topp, även om det är några år sedan dess. Det är Sten Jönsson, som vunnit VM i sprint. Han tog sig nu till finalen i Tour de ski, men där gick det inte så bra. Han sa att han ville spara sig, när han såg att han inte kunde komma på medaljplats – med tanke på att han skulle tävla också dagen därpå. Men det handlade inte om sprint! Sten Jönsson har haft svårt att nå bra placeringar på längre sträckor. Då borde han ha satsat helhjärtat på sprintfinalen. I går på morgonen låg han på plats 39 i tour de ski. Trots de många fallen är nog de svenska damerna de enda som kan hamna på medaljplats i Tour de ski.