Tala om vad som krävs för att få PUT! Det är dyrare att spärra gränserna!

Vare sig de är flyktingar eller migranter, så är det dock nu en liten ström av människor, som återvänder från Sverige till hemländerna. En förklaring är naturligtvis väntandet i EU-landet. Dagarna,veckorna och månaderna går - men ingenting händer! Till sist blir det för mycket, inte minst för ungdomar, som kanske inte hade en genomtänkt målsättning med emigrationen. Den återvändarpremie, som det är möjligt att få, lockar naturligtvis också. Jag har sparat några reportage om återvändare. Det har varit intressant läsning - men samtidigt upprörande. Jag slås av hur okunniga de tycks vara om möjligheterna få uppehållstillstånd Några exempel: Ung pojke från Bagdad. Det som drev honom till att ge sig iväg var framför allt att han behövde göra en magoperation efter en skottskada. Han hade inte hittat någon läkare i Bagdad, som ville göra den. Han hittade ej heller någon, som ville operera i Tyskland. Han insåg att han knappast skulle få uppehållstillstånd i Tyskland och åkte tillbaka till Bagdad med några likasinnade ungdomar. En annan yngling från Irak begav sig till Sverige. Han hade stark uppbackning av sin pappa, som vill att han skall skaffa sig en ordentlig utbildning i Sverige. Men den enda utbildning ha sonen kom i kontakt med är "svenska för invandrare", och den tycker han är trist. Han och några andra jämnåriga irakier bestämmer sig för att åka hem. Hans pappa som finansierat sonens resa är ledsen och arg. Han vill att pojken skall åka tillbaka till Sverige för att skaffa sig en utbildning. Men sonen tror inte han kan lyckas i Sverige. Utmärkande för dessa irakier är att de haft synnerliga begränsade kunskaper om möjligheterna få uppehållstillstånd. Det är inte troligt att något EU-land säger ja till en sökande för att denna ska få operera sin buk , i synnerhet om det är en besvärlig operation. Och det räcker inte att uttrycka önskan om att få utbilda sig. Men ganska säkert finns det många liknande exempel på migranter som gett sig iväg lika okunniga. Under hösten 2015 migranterna började likna en flodvåg som forsade fram längs Balkanrutten. Vad hade EU:s ambassader gjort för att upplysa om vad som gällde i respektive land? Tydligen inte mycket! Och nu ökar strömmen igen! Nu lägger många EU-länder ned tid och kraft på att förhindra tillträde till respektive land. Att upplysa människor om EU:s regelverk skulle bara kosta en bråkdel av det!

Vi kan 2016 få en lika stor ”flyktingvåg” som 2015!

16 april sjönk en överbelastad farkost med cirka 500 migranter. Nästan alla var från Afrika – och nästan alla miste livet. I april förra året sjönk en fiskebåt med upp till 800 passagerare. Troligen var i stort sett alla från Afrika. Få överlevde. Det finns anledning att misstänka att vi kan stå inför en migrantvåg, som blir lika stor som under förra året, men med en skillnad: I årets våg kommer afrikaner att dominera. Enligt EU: s gränskontrollbyrå Frontex tog sig under 2015 108 000 afrikaner illegalt till EU. Det är en ökning med 42 procent jämfört med 2014. Mer än hälften av de militära konflikter, som bidrar till flyktingströmmarna äger rum i Afrika. Innan ”Balkanrutten” stängdes i mars var den huvudvägen till Europa. Men nu är vägen över Medelhavet aktuell igen. Start i Egypten eller Libyen och målet är framför allt den italienska ön Lampedusa. Underrättelsetjänster varnar för att 100 000-tals människor väntar på att få sin chans att fly över havet. De livsfarliga båtarna behöver bara ta sig 12 sjömil från kusten. Därefter kan de skicka nödsignal, så är patrullerande EU-fartyg skyldiga plocka upp dem. Det kallade Österrikes utrikesminister ”en billig biljett till Europa”. Så länge som Libyen vägrar ge EU-fartyg tillstånd att patrullera libyska territorialvatten i jakten på smugglare, så kommer ökningen av migranter att fortsätta. Italien registrerade 9676 ankommande flyktingar enbart under mars – fyra gånger mer än under mars 2014. De flesta får troligen sina asylansökning underkända. Så är det för dem som kommer från Afrika. Enligt Frontex är det viktigt att migranter som fått nej på sin ansökan snabbt avvisas till sina hemländer. Men verkligheten ser annorlunda ut. Det är väl känt i Afrika att de som lyckats ta sig till Europa oftast lyckas stanna. Italiens regering hävdar i ett dokument ställt till Europeiska Kommissionen att flyktingströmmen över Medelhavet i huvudsak består av ekonomiska migranter. Dokumentet påpekar att Afrikas befolkning uppgår till 1,2 miljarder människor. Den kommer att fördubblas till 2050. Italien kräver att ekonomiskt stöd endast ges till afrikanska länder som är beredda att återta asylsökande som avvisats från europeiska länder. Verkligheten är ju annorlunda i Italien. Endast ett fåtal blir avvisade. Många av dem går helt enkelt under jorden. Och eftersom sommaren är i antågande med bättre väder, kommer antalet nyanlända att öka. I Italien finns en fruktan att landet kommer att få bära den tyngsta flyktingbördan i Europa. .

Ska inte en dagstidning komma ut varje dag?

Den svenska tidningsvärlden har problem. Upplagan faller och många tidningar går med förlust. Det gäller inte minst storstadstidningar, t.ex. Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. Orsakerna är många. Kanske är den viktigaste att även tidningsläsarna blir allt färre. Det beror i viss mån på att det har blivit dyrare att prenumerera på en tidning, men viktigare är nog att framför allt de yngre avstår från att läsa dagstidningar. ”Jag kollar på nätet om det hänt något.” Dagstidningarna lever ju främst på annonser, men har fått många nya konkurrenter, som förvärrat situationen för de stora tidningarna. Lokaltidningar klarat sig bättre, eftersom vissa annonser helt enkelt inte passar någon annanstans ”Idag finns färskpotatis på Torget ”Har någon sett Misse vår bortsprungna katt?”. I Sverige är vi vana vid att kunna få en tidning i brevlådan nästan varje morgon. Vi är ganska unika i att ha det så bra. Självklart blir det en tung utgiftspost för tidningarna, inte minst de små. Stora tidningar har dragit in utdelningen för prenumeranter, som bor utanför storstäderna och hänvisat till Posten, vilket leder till att tidningen riskerar att inte komma i brevlådan tidigt på morgonen. Dessutom fördyras prenumerationen, av att Posten vill ha ordentligt betalt. Lokaltidningarna försöker fortsätta med utdelningen, även om de inte har någon att dela kostnaden med. Men vad göra för att hålla nere kostnaden? En möjlighet är att dra ned på utgivningsdagarna. Frågan är hur långt tidningen kan gå och ändå räknas som en dagstidning. Filipstads Tidning har länge haft tre utgivningsdagar, men har nu gått ned till två. Tidningen kommer i fortsättningen endast ut två gånger i veckan, på tisdagar och fredagar. I gengäld är antalet sidor fler än tidigare. Naturligtvis innebär detta kostnadsbesparingar för Filipstads Tidningen – men vad tycker läsarna? Om det har hänt en stor olycka i Filipstad en tisdagsmorgon, kan Filipstads Tidning inte rapportera om det förrän på nästa fredag. Och då ha prenumeranterna redan fått all information i andra tidningar eller etermedia!

Mona, Mona – vad har du gjort?

Hon kom in i riksdagen 1982 som ett yrväder. Hon var bara 25 år, den yngsta ledamoten genom tiderna. Hon blev utan tvekan mycket populär: ”folk älskade henne, de nöp henne i armen, kramade om henne och var vi än kom flockades människor omkring henne.”(Lotta Gröning). Hon blev minister 1990 och knockade gubbigheten i partiet. Hon talade så till och med barnen begrep. Hon blev partiets affischnamn i valrörelsen 1991. Men hon hade redan fått fiender inom partiet. Sådana som kände sig förbigångna av en ung tjej. Hon anklagades för att vara okunnig. Fienderna blev fler under 90-talskrisen, eftersom Mona aldrig tvekade att försvara de nedskärningar som var nödvändiga. Kritikerna kunde till och med få höra henne säga att de som inte gillade det, kunde rösta på ett annat parti! Det var framförallt inom fackföreningsrörelsen som hon förlorat anhängare. Men hon fick också vänstersossar emot sig. De gillade inte hennes engagemang för ja-sidan i folkomröstningen om Sverige skulle gå med i EU. Toblerone-affären 1995 blev en katastrof för henne, och mediedrevet mot henne var otäckt. Journalister grävde fram den ena oegentligheten efter den andra: Till och med högar av obetalade parkeringsböter. Till sist kallade hon till presskonferens och meddelade att hon skulle avgå. Hon sa att hon visste att hon var slarvig ”men jag är ”baske mig inte någon fifflare”. Egentligen är det märkligt att hon kunde komma tillbaka och trots allt bli partiledare efter Göran Persson 2007. En förklaring är att partiet kände av kravet på att den nye partiledaren skulle vara en kvinna. Dessutom stödde Margot Wallström henne stenhårt. De missnöjda låg lågt. Men när Monas strategi visade sig vara att söka samarbete med enbart miljöpartiet och utesluta vänsterpartiet bubblade missnöjet upp igen. LO har aldrig gillat miljöpartiet (det deklarera dess ordförande öppet häromdagen!). Mot sin vilja fick Mona inkludera vänsterpartiet i försöket att skapa en koalition, som skulle kunna vinna nästa riksdagsval. Mona hade förlorat anhängare genom att utesluta vänsterpartiet, men hennes eftergift till vänsterkritikerna gjorde att även högerflygeln reagerade! Bland de som varken var Höger eller Vänster tyckte många att hon inte borde ha gett efter för påtryckningar. Valrörelsen gick inte bra för henne. Hon fick delta i en klasskampsretorik, som hon nog inte gillade. Alliansen hade ju infört en spärr, när det gäller antalet dagar som det går att få sjukpenning. ”Sedan blir det stupstocken”, Det sa Mona flera gånger under tv-debatter, men jag undrar om hon gillade det. När tv presenterade opinionsundersökningar om vad tittarna tyckt om partiledarnas prestationer, förvånades jag över att Mona aldrig riktigt lyckades. Enligt en uppgift retade sig många över att hon talade stockholmska. Märkligt! Möjligen kan man anmärka på att hon ibland (och mestadels när hon varit upprörd) hemfallit åt att tala om sig själv i tredje person (”Mona tycker att ”, Nu ska Mona ha semester”). Det passar kanske för små barn eller för kungar och kejsare men inte för andra. Valresultatet blev ju en katastrof för S, (Men idag ligger S ännu sämre till i opinionsundersökningarna) Kanske hade Mona tänkt att fortsätta som partiledare men kritiken mot henne blev henne övermäktig. Hon avgick. Hon fick inget nytt toppjobb av partiet. Det blev Alliansen som utsåg henne till nationell samordnare mot våldsbejakande extremism. Jag tycker att hon på den posten har varit en succé. Men tydligen har det varit oordning i ekonomin… När jag läste Expressens ”avslöjande” om det falska intygandet till den där livvakten hoppades jag att det inte skulle vara sant! Hur kunde du Mona? Nu handlar det ju inte om slarv. Det är värre! Hon säger att livvakten är hennes ”bäste vän” Vad innebär det? Det kan inte hjälpas. Trots att det ser så dysters ut, hoppas jag att Mona än en gång kan göra come back! Hon behövs!

Sverige, Norge och Eurovision Song Contest

Norge, varför gör ni så här mot oss? Vänskapen mellan oss har ju fungerat så bra! Vi har gett varandra tolvor flera gånger och nästan alltid höga poäng! Men när det nu var Sverige som arrangerade tillställningen, så fick vi inte en enda poäng av den norska juryn! Något sådant har aldrig hänt tidigare! Varför gjorde ni så? Kan vi hjälpa att ni inte gick till finalen? Visst är det så att ni gärna vill vara bättre än ”svenskerne”, men ibland går det inte. Jag minns en norsk journalist som skulle rapportera hem inför en tidigare final. Men det enda han sa var att ”det norska bidraget var ”bättre än svenskernes”.Men den finalen vann Sverige. Jag undrade också över den norska uppståndelsen ett år då Sverige INTE gick till final. Det blev huvudnyhet i Norge! Med stora rubriker som ”svenskerne” utslagna! Jag hoppas vi kan vara vänner igen inför Song Contest 2017! Det tjänar vi båda på!!

Kaffet blir inte dyrare men kaffepaketet kan ha blivit mindre!.

För ett antal år sedan steg kaffepriserna kraftigt. Det händer ibland, och det finns flera förklaringar. Den gången handlade det nog om att kaffeplantorna drabbats av oväntad frost och blivit förstörda.Kaffeodlarna kunde därför inte leverera tillräckligt med kaffe till rosterierna, som inte kunde leverera tillräckligt med kaffe till butikerna. Det blev alltså viss brist på kaffe, och då riskerar alltid priset på varan att gå upp. Jag upptäckte dock till min stora förtjusning att en av mina kaffefavoriter fortfarande hade samma pris. Jag köpte. Hemma igen kunde jag inte låta bli att titta närmre på kaffepaketet. Det var något som inte var sig likt. Jag upptäckte att paketet var lättare! Det vägde mindre än 500 gram, som de flesta kaffepaket vägde förr. Och på paketet stod det 450 gram. Jag har några andra kaffefavoriter. En heter Mollbergs blandning; dyr men mycket god. Nu håller tillverkaren på med att minska vikten på inte bara Mollberg utan på de flesta paket som ingår i sortimentet. I allmänhet från 500g till 450. Om kaffetillverkare drar sig för att höja priset och istället minskar innehållet i paketet, kan de förvisso lura konsumenter, som inte omedelbart upptäcker att paketet blivit mindre och lättare. I dag har ytterligare storlekar tillkommit, så kunderna bör ha en kalkylator med sig för att kunna jämföra priser.

Ett svenskt vinter-OS bör ligga i Östersund, inte i Stockholm!

Sverige har aldrig lyckats få tillräckligt stöd för att arrangera ett vinter-OS. Besvikelsen var stor, när Östersund än en gång förlorade och spelen gick till Norge. Det hjälpte inte att Östersund kunde peka på att staden hade en ny Rodelbana, något som saknades i norska Lillehammer. Rodelförbundet föredrog Lillehammer, eftersom norrmännen skulle bli tvungna att bygga en rodelbana och därmed skulle det finnas ytterligare en rodelbana i Norden! När Sverige nu vill göra ett nytt försök att få OS, tycks Östersund än en gång bli förlorare. Idrottspamparna tycks vara eniga om att den svenska vinterolympiaden ska äga rum i Stockholm. Helt fantastiskt! Stockholm ligger på några öar i Mälaren. Det räcker med att vintern är en aning varmare än normalt, så finns det knappast någon snö alls i huvudstaden. Tas ingen som helst hänsyn till det? Och var skall de alpina grenarna äga rum? I Hammarby? Självklart måste investeringar också göras, om Östersund får spelen. Men det kan ses som en regionalpolitisk insats, som ändå bör ske för att rädda Norrlands inland. Några sådana satsningar behövs inte i Stockholm... Skrota planerna på OS i Stockholm!

Nya uppgifter om rysk dopning.

Det har kommit nya uppgifter om ryska försök att dopa idrottande män och kvinnor. En visselblåsare har agerat och kanske gjort det för att förhindra att de friidrottare som stängts av från att tävla troligen får en chans att få avstängningen upphävd och kunna ställa upp i sommar-OS. Ryska påtryckningar i den riktningen har i varje fall påverkat internationella friidrottsförbundet. Visselblåsaren, Vitalij Stepanov hävdar att den ryska federala säkerhetstjänsten FSB hjälpte till att sopa igen spåren av rysk dopning vid OS-spelen i Sotji. Han lämnade sina uppgifter i en intervju med det amerikanska tv-programmet ”60 minutes”.Stepanov, som nu flytt till USA, hävdar att fyra ryska guldmedaljörer i Sotji var dopade. Uppgifterna kommer från en f.d. chef i det skandalomsusade ryska dopningslaboratoriet, Rodtjrnkov. Denne upplyste honom om att FSB kontrollerade varje steg i antidopningsprocessen. Stepanov har alla uppgifter inspelade på band. Internationella antidopningsbyrån Wada finner uppgifterna ”mycket graverande” och kommer inleda en undersökning utan dröjsmål. Ryska friidrottare är ju avstänga sedan Wada konstaterat att Ryssland ägnat sig åt statsunderstödd dopning. Wadas exekutivkommitté håller om några dagar ett möte, och då finns det dubbel anledning ta upp den ryska dopningen! . tv-programmet ”60 minutes” sändes med avsikt före Wada-möter, säger den ryske idrottsministern. Det kan han ha rätt i! Enligt Travis Tygard, chef för USA:s antidopningsbyrå är avslöjandet om fusket i Sotji spiken i kistan för rysk friidrott. Ryssland har inte gjort tillräckligt för att friidrottarna ska få vara med i OS. Men avslöjandet nu handlade ju om vinteridrott. Skall verkligen ryska skidåkare få vara med i VM nästa år?

"En brun hårig flicka"

I Fiipstad finns ett café, som heter Huset. Men det känner inte personalen till. De tror att det heter Caféhuset. . De är offer för en trend nämligen särskrivning. Ett annat exempel: "En brunhårig flicka". Det låter väl trevligt! Men om jag istället skriver så här: "En BRUN HÅRIG flicka", så låter det inte lika trevligt. Att skriva "brun hårig" innebär särskrivning och det håller på att breda ut sig. Det är inflytande från den engelsktalande världen, som tar över. I dag kan man till och med se texter från den offentliga sektorn med särskrivna ord. På ett sjukhustak i Karlstad står det Patient hotell i stället för Patienthotell. Även lärare kan tydligen särskriva. Jag skulle hjälpa en av hennes elever att besvara några frågor. Jag läste dem och såg flera särskrivningar. Fortsätter det så här, kommer särskrivning att accepteras. Hoppas att läsarna ändå kommer att förstå skillnaden mellan "brunhårig" och "brun hårig"