torsdag 30 mars 2017

Hur är situationen för flyktingar på Balkan 2017?

Sedan EU lovat Turkiet miljarder för att hindra migranter att ta sig till Europa har antalet migranter som lämnat turkisk kust  minskat drastiskt, från 70000 i januari 1916 till 1500 i jan. 2017. En orsak är faktiskt kraftåtgärder mot den turkiska smugglingsindustrin.
                          
                      Antalet flyktingar som reste genom Turkiet ökade kraftigt 2015, främst för att smugglarna kunde operera ostraffat, men också för att det var enkelt för syriska flyktingar att nå Turkiet från Syrien, Jordanien och Libanon. Syrier i Amman och Beirut kunde flyga till Turkiet utan att behöva ansöka om visum. Syrier behöver nu visum för att komma in i Turkiet, och gränsen kontrolleras hårdare.
                          Turkiet har världens största flyktingsbefolkning. Fler än 2,5 millioner är syrier. Några av dem skulle kanske kunna ta sig till Grekland, men situationen för flyktingar är där värre nu än hur det var 2015. Den humanitära korridor som användes av flyktingar för att ta sig från Grekland till Tyskland med buss och tåg stängdes i mars 2016.
                          Men detta stoppade inte migrationen helt. Över 25000 personer tog sig på egen hand genom Balkan förra året, något som visar att det är möjligt att hejda migrationen men svårt att göra det helt och hållet. Men det resulterade i att tusentals asylsökande fastnade i Grekland, där de lever under eländiga förhållanden. Många skickas till fångläger på öar i Egeiska havet. 
                   
                     Oavsett vad Erdogan kommer att göra är Grekland mindre lockande för syriska flyktingar i dag.  Många skulle kunna flytta. Men de känner att det är meningslöst att ta sig därifrån. De ser ingen mening med att sitta fast i Grekland.
                           En smugglare år dock hoppfull. Det var det enorma antalet migranter 2015 som tvingade europeiska länder som Makedonien att skapa Balkanrutten. Han utesluter inte att det kan hända igen. En lika stor ny flyktingvåg till Grekland kommer enligt honom att tvinga balkanländer att öppna sina gränser.


.    

Äntligen hände något positivt för EU!

Det har – trots allt - till sist inträffat något positivt för Europeiska Unionen, nämligen utgången av det nederländska valet!
Det blev i praktiken en klar seger för premiärminister Mark Rutte, trots att hans parti förlorat platser i parlamentet. Men hans motståndare led än större nederlag, framför allt Geert Wilders, han som bl.a. vill förbjuda Koranen.
Ruttes seger berodde inte minst på Turkiets president och hans vanvettiga attacker på Nederländerna. Följden blev att stödet för Rutte växte. Väljarna slöt upp kring sin president. Och den avslutande tv-debatten blev en klar seger för Rutte. När Geert Wilders krävde att den turkiske ambassadören skulle utvisas, svarade Rutte:
”Det är det som är skillnaden mellan att twittra från soffan och att leda ett land.”
I Tyskland gläder sig Angela Merkels över att Rutte blir kvar.  Han har varit en viktig bundsförvant.
Wilders nederlag beror främst på att han varit ganska osynlig under valrörelsen. Han har bedrivit valkampanjen på sin mobil och haft föga kontakt med väljarna.
Men faran är inte över! En ny flyktingkris – och han är tillbaka.
Och visserligen är valresultatet också ett bakslag för Le Pen i Frankrike, men hon kan fortfarande bli Frankrikes president. Franska väljare har accepterat att hennes parti existerar, även om de inte röstar på det. Wilders var däremot inte allmänt accepterad.
Wilders misslyckande kan (förhoppningsvis!) ha viss effekt på opinionen i Tyskland och drabba populistpartiet ”Alternativ för Tyskland” (AFD). Det partiet har uppenbarligen gått tillbaka på grund av att Donald Trump blev USA:s president.
Geert Wilders fick inte något gehör för sitt krav på att Nederländerna skall lämna EU. Men även där har EU:s popularitet dalat. Det bör EU begrunda efter att ha firat Geert Wilders misslyckande!

   

söndag 26 mars 2017

Italiens spöke från det förflutna, 'Berlusconi".

Risken är fortfarande stor att Europeiska Unionen går mot sin undergång. Snart är det presidentval i Frankrike. Marine le Pen kan bli Frankrikes nästa president. Hon kommer att verka för att Frankrike ska lämna EU och Euron. Britterna har inlett Brexit. Staterna i Central- och Östeuropa verkar ty sig till Putin och kritiserar EU. Men nu hävdas det från många håll att det är ett helt annat land som utgör det främsta hotet mot EU, nämligen Italien.
Och där har nu ett märkligt spöke från det förflutna dykt upp, en 80-årig man, som har varit premiärminister i Italien, men som dömdes för bland annat grovt skattebedrägeri. Hans straff inskränkte sig i praktiken till förbud mot att inneha offentliga ämbeten. Den domen håller han på med att överklaga.  Han heter Silvio Berlusconi.
För att förstå Berlusconis ställning i Italien kan vi göra några antaganden. Antag att en medlem av Bonnierfamiljen köper Sveriges Television. Han stänger omedelbart alla informativa program. Rapport, Aktuellt, dokumentärer och många andra viktiga program försvinner. Däremot rapporterar tv utförligt om vad kändisar har för sig, i synnerhet om det handlar om skandaler!
Så blir samme medlem av Bonnierfamiljen ordförande i Sverigedemokraterna, och efter ett riksdagsval blir han Sveriges näste statsminister.
Berlusconi gjorde många andra galenskaper. Om han hade besök av presidenter eller statsministrar handlade det inte bara om traditionella exempel på vad värdnationen ska bjuda på.  Det kunde också handla om att fixa sällskap för kvällen.
Inför sin förmodade come back har han kommit med förslaget att Italien ska introducera en parallell valuta som ska finnas tillgänglig på samma sätt som Liren. Det kan möjligen locka andra EU-kritiska partier. Det kan bli inledningen på en koalition under ledning av Berlusconi.  Det bör tilläggas att missnöjet med Euron är stort i Italien på grund av den usla ekonomin. Många menar att EU har misslyckats eller rent av struntat i Italien.
Det är onekligen så att något positivt för EU måste inträffa snart, om inte EU-skutan ska haverera!   


     

fredag 24 mars 2017

Om Song Contest: Den internationella juryn bör få vara kvar!



Det blir alltid turbulens när det har röstats om vem som ska sjunga för Sverige i Eurovision Song  contest .
I år handlade  missnöjet framför allt om den internationella juryn, som sades ha berövat svenska folket  på segern. ”Folket” ville att Nano skulle vinna, men det gjorde i stället Robin på grund av ”alla utlänningar” i den där juryn! Och varför ska röstande från Malta och Israel ha rätt att bestämma över "Folket” ?
Att även journalister kritiserade eller dömde ut den internationella juryn var något överraskande. De borde ha klart för sig att resultatet inte alltid blir lyckat, när vinnarlåtar ska utses genom ”folkomröstningar”. Ibland blir det rena katastrofen….
Kom ingen journalist ihåg vad som hände när århundradets bästa schlager skulle utses  i en ”folkomröstning" i Sverige? Alla schlagers från 1900-talet fick delta.
Det vinnande bidraget blev ”När ljusen ska tändas där hemma”. Yngve Stoor stod för musiken. Men när segraren skulle intervjuas i Sveriges Radio var han ganska generad. Han var helt medveten om att hans verk inte höll någon högre kvalitet.
Här är vers ett och två:
Var gång skymningen stilla sig sänker,
mina tankar till hemmet då går.
Och jag ler fastän hjärtat det gråter,
när mot kvällen jag hemlängtan får.

Och när ljusen skall tändas därhemma,
uti drömmen jag åter är där.
Hemmets ljus skall väl aldrig jag glömma,
ty det minner om dem jag har kär.

Detta är knappast något för Song Contest av idag!
Men sentimentala tongångar med hyllningar till hembygden var länge mycket populära i Sverige.

Den internationella juryn bör inte skrotas! Den fyller en viktig funktion, att se till att segraren i uttagningen inte är alltför svensk. Arrangörerna är inte i första hand ute efter att hitta den låt som uppskattas mest av "Folket" utan den som har störst chans att hamna i topp i finalen. 

Första gången Sverige deltog i Song Contest var det Alice Babs som sjöng och hon blev fyra. Men sedan gick det sämre. Sverige parkerade i bottenskiktet gång på gång. Men det kunde ha vänt ordentligt, när Owe Thörnqvist inför uttagningen 1962 dök upp med sitt verk ”När min vän”, som Monika Zetterlund skulle sjunga. Det var en fantastisk melodi, som passade henne perfekt. Men de svenska arrangörerna hade bestämt att nu skulle det folkomröstas igen och då blev ”När min vän” bara tvåa. Vann gjorde i stället ”Sol och vår”, en ordinär svensk schlager av det slag som världen utanför Sverige inte röstar på. Det gjordes försök att få Inger Berggren (som skulle sjunga "Sol och vår") att överlåta förstaplatsen till Monica, men det gick hon naturligtvis inte med på. Så Monica fick inte chansen sjunga När min vän… och i vanlig ordning hade Sveriges bidrag inte en chans.  
Men året därpå fick Monica sjunga, men det var en låt som vare sig hörde hemma i Song Contest eller bland de svenska slagdängorna. Däremot var det tydligen ett välgjort arrangemang, som fick mycket beröm av musikerna. Men dom röstade inte.
Monica fick inte en enda röst! Någon har sagt att delar av publiken viskade en fråga till grannar i publiken:
”Vad säger hon?”
Men i fortsättningen gick det något bättre för Sverige – dock med undantag för åren 1977- 1979 då Sverige på nytt hamnade bottenträsket. Men 1974 hade vi  haft den fantastiska succén med Waterloo. Sverige kunde tillhöra vinnarna i Eurovision Song Contest.. Det fanns kunskaper om vad som passade i Song Contest – och vad som inte passade.   

 Och eftersom årets final ska äga rum i Ukraina, ett land som befinner sig i krig, kan det bli mycket stökigt innan allt är över. Som det ser ut nu får Rysslands bidrag till Song Contest inte vara med i finalen. Men sista ordet är nog inte sagt än!  


tisdag 14 mars 2017

IS-krigare mutar sig ut och är tillbaka på slagfältet.

Enligt tidningar, radio och tv håller IS (Islamiska Staten) på att besegras. Soldaterna drivs tillbaka, tillfångatas eller försöker gömma sig. Men medierna uppmärksammar inte på samma sätt att många heliga krigare kan vara tillbaka på slagfältet efter några dagar. De blev visserligen avväpnade och möjligen inlåsta över natten,, men sedan lyckas många bli frisläppta.  Hur kan det vara möjligt?
Svaret kan formuleras i ett enda ord: Korruption.
En borgmästare berättar om hur IS-medlemmar återvänder till hans lilla stad och att han utsatts för dödshot. Även  al-Qaida försöker återetablera sig i områden. Denna konkurrent till IShar tidigare haft visst stöd. Säkerhetsstyrkor anklagas för hämndattacker, något som kan öka motsättningarna. ”Vi är mycket oroliga för att vi kommer att hamna på ruta ett”, säger en talesperson för al-Anbars provinsiella råd. Även han har märkt att IS-medlemmar börjat komma tillbaka.
De irakiska befälhavare som leder insatserna klagar över att de inte har tillräckligt kompetenta styrkor för att kunna försvara de återerövrade områdena. De reformerade polisstyrkorna präglas av korruption, och styret ligger i händerna på kroniskt svaga institutioner. I al-Ramadi, en provinshuvudstad, utropade regeringen för ett år sedan seger för säkerhetsstyrkorna, men många hävdar att millitanterna håller på komma tillbaka.
Vid kontrollstationerna väntar bilar på att släppas in eller ut. Invånare, som har passerkort från Iraks inrikesministerium och som inte är efterlysta, får passera fritt. Men tjänstemän säger att det är lätt att komma över dessa kort, och det gör staden öppen för attacker, eftersom militanterna enkelt kan röra sig in och ut i staden. Kortet kostar endast 25000 dinarer på svarta marknaden (20 dollar). En överste tillägger att många av de soldater som gripits snart är tillbaka ute på gatorna, eftersom vittnena inte vågar vittna mot dem.
En talesperson för polisen medger att det finns korruption vid kontrollstationerna, men utan bevis på att de krigat för IS, måste de friges. Han förnekar att polisen tar emot mutor, men många är av annan uppfattning. ”Det är en cancersvults i rättsväsendet.
En domare, Al Fadhawi medger att gripna krigare kunnat muta sig ut.
  Det händer också att enskilda personer tar saken i egna händer och skjuter IS-krigare, ibland efter att ha konsulterat sin klanledare. En moder, vars son anklagats för att ha verkat för IS försökte få honom fri . Det kunde sonen bli – men det skulle kosta 20000 dollar. Kvinnan trodde att hon kanske skulle kunna skrapa ihop 1500 dollar. Polisens ursprungliga erbjudande låg på 35000 dollar.

”Om du har pengar, kan du komma undan med vad som helst”, säger hon

måndag 13 mars 2017

Akut brist på vatten kan leda till förbud att tvätta bilen på Gotland.

Det har kommit uppgifter om att det är stor brist på vatten på Gotland. Grundorsaken är att nederbörden har varit alldeles för liten. Det kan leda till diverse förbud; t.ex. att tvätta bilen eller att  vattna trädgården, när våren har kommit på allvar.

Men trots allt är det än värre på andra håll i världen. 21 av 37 av världens största akviferer är på väg att tömmas.  ”Akvifer” är fackordet för grundvatten. Men för att få använda det ordet ska ”vattensamlingen ha så stor lagringskapacitet och så stor genomsläpplighet att grundvatten kan utvinnas ur den i användbara mängder”. Två miljarder människor runt om i världen förlitar sig på akviferer för sin vattenförsörjning. Men det hjälper nog inte Gotland i dag.

lördag 11 mars 2017

Kommer Putin "äta upp" Nederländerna?

Det blev inget handelsavtal mellan Ukraina och EU. Det berodde på att Holland röstade nej i en folkomröstning. Men frågan är om inte Putin rörde om i den grytan.
Det hände en hel del konstigheter under kampanjen inför folkomröstningen. Harry van Bommel, nederländsk parlamentsledamot på nejsidan, hade ett ”ukrainskt team”, som skulle hjälpa honom. De flesta hade emigrerat från Ukraina. Sades det. Dom deltog i möten, var med i tv och fördömde Ukrainas västvänliga regering. Men i efterhand visade det sig att de mest aktiva i själva verket var ryssar eller kom från rysktalande regioner i Ukraina. De förde ut Putins budskap, inte det som kom från Ukrainas regering.
15 mars är det val i Nederländerna. Nederländsk underrättelsetjänst hävdar att främmande länder, framför allt Ryssland, under de senaste månaderna hundratals gånger har försökt hacka sig in i datorer hos myndigheter och företag. Enligt en nederländsk tidning fanns bland dessa hackare många som varit med om att stjäla e-post från demokraternas nationella kommitté’ i USA. (När kommer hela sanningen fram?)
Förra året anklagade en nederländsk haverikommission Ryssland för att ha varit ansvarigt för att ett passagerarplan från Amsterdam sköts ned över det territorium som hålls av ryska rebeller i östra Ukraina. Ryska sympatisörer i Ukraina, inte minst Van Bommels ukrainska team, har arbetat hårt för att föra fram alternativa teorier om nedskjutningen.
Enligt nederländsk underrättelsetjänst har Nederländerna varit måltavla i en global kampanj för att påverka politiken och uppfattningen om Ryssland, och i detta arbete har Kreml utnyttjat ett nätverk av kontakter som byggts upp under flera år. En sådan är Baudet, som retweetade en falsk nyhet om att ukrainska elitsoldater skulle ha korsfäst en 3-årig rysktalande pojke i östra Ukraina. Historien om korsfästelsen började med en påhittad rapport i Rysslands främsta statskontrollerade kanal, där en förmodad ukrainska visade sig vara en rysk skådespelerska… Den falska korsfästelsehistorien spreds på sociala medier och följdes av ytterligare en, i vilken Nederländarnas flagga brändes av ukrainska elitsoldater, som hotade med terror, om inte väljarna röstade rätt.  
De EU-kritiska stämningarna är starka, inte minst i det parti som kan bli det största, Gert Wilders frihetsparti. Men hans program är så extremt att det inte är troligt att han accepteras i en regeringskoalition. Och även om han får en tredjedel av rösterna, är det för lite för att bilda en enpartiregering. På hans program står att Nederländerna ska lämna EU. Det kravet delar han med fler. Men han vill också stoppa all invandring från muslimska länder och förbjuda Koranen på samma grunder som Hitlers ”Mein Kampf”. Det är lite väl magstarkt. Mest nöjd är nog Putin. EU-staternas splittring, osämja och oförmåga fatta beslut gynnar honom.     

      

onsdag 8 mars 2017

Försummar Sverige Tyskland?

När Ingmar Karlsson, författare och f.d. ambassadör, började tjänstgöra vid svenska ambassaden i Bonn, blev han snart förvånad och besviken. Han hade i åtta år tjänstgjort utanför Europa och trodde nu att det skulle bli många kontakter med Sverige. Tyskland är ju ett grannland till Sverige och vår viktigaste handelspartner, vilket borde leda till att ambassaden i Bonn fick många besök av svenskar.
Men verkligheten var en helt annan. Medan ambassaden i Peking ständigt hade besök av svenska politiker från närings- och kulturlivet, visade sig Bonn vara en plats som samma grupper gjorde sitt bästa för att undvika.  Ambassaden i Bonn hade lika många besök per år som ambassaden i Peking fick under en vecka! Under 1980-talet avlöste delegationer av alla tänkbara slag varandra i Kina, men det var i stor sett endast riksdagens finansutskottet som fann vägen till Bonn. Beslutsfattare kunde inställa besök i Bonn på grund av ”tidsbrist” för att i stället ägna en vecka åt en resa till Mocambique!
                             "Förbundsrepubliken Tyskland hade förvandlats till en okänd trakt och till ett motorvägsnät som det gällde att ta sig igenom så snabbt som möjligt".

                 Märkligt nog tycktes DDR (Östtyskland) vara ett intressantare resmål för svenska politiker än  Förbundsrepubliken.”Utskottsresorna från riksdagen till Östberlin duggade tätt.” Vänsterpartiets ledare Lars Ohly grät enligt egen utsago, när muren föll.”


Någon gång omkring 1990 hörde jag en föreläsning av en framtidsforskare. Han betonade att det tyska språket skulle få en starkare ställning efter murens fall. Det sammanhängde med att tyska minoriteter i Europa hade fått större inflytande. Men den prognosen visade sig vara felaktig. Tyska språket har i stället trängts undan. Det märks inte minst på de svenska gymnasierna, där i dag många elever föredrar att läsa spanska.  Svenska tysklärare har haft problem med att få full tjänst!   Men förhoppningsvis bör utvecklingen vända. Tyskland är så betydelsefullt för Sverige. Det är inte bra, om våra företag skickar delegater, som inte talar tyska. Tyska turister (och de är många) uppskattar säkert om det på turistorterna finns tysktalande guider.  

söndag 5 mars 2017

Charlotte Kallas brutna skidstav

Det var nog många tittare, som skrek högt, när Charlotte Kalla fick sitt stavbrott i damernas tremil. Allt såg lovande ut. Det återstod endast två km, och Charlotte var hur pigg som helst. Hon hade lyckats ta ryggen på suveräna Marit Björgen men hade också legat längst fram och dragit. Vi var nog många som hoppades på ny medalj för Charlotte och Sverige. Men så gick hennes vänstra skidstav sönder! Vi var nog många som skrek högt…
Det har varit många stavbrott under skid-VM. Jag har svårt att förstå det.  Som f.d. vanlig motionskidåkare har jag många gamla skidstavar i förrådet. De förefaller stryktåliga. Men Charlotte sa om sitt brott: ”det bara small till, när jag försökte trycka till”. Något sådant skulle knappast kunna hända nu med mina gamla stavar! Gör man numera skidstavarna alltför tunna för att hålla nere vikten?
Men det finns andra förklaringar till stavbrotten: masstarterna. Omkring 1990 var det sällsynt med masstarter under skid-VM. Starterna var individuella. Skidåkarna släpptes iväg en och en. Det var en minuts mellanrum mellan varje start. Visst finns de individuella kvar, men masstarterna dominerar, vilket leder till att risken för skador på både stavar och skidåkare ökar på grund att det blir trängsel, dåligt humör och stress.  Om damernas tremil genomförts med individuell start, så hade både stavar, skidor och skidåkare klarat sig bättre.
Men varför har masstarterna blivit vanligare? Förmodligen är de billigare än masstarterna. Men det sammanhänger framför allt med de stora tv-kanalernas expansion. Det går att tjäna stora pengar på tv-tittarnas behov av underhållning. Och tv-producenterna upptäckte snart hur lönande det kunde vara att direktsända idrottstävlingar. Men det visade sig att tv-tittare utanför de nordiska länderna hade svårt att förstå de individuella starterna. I varje fall blev de inte tillräckligt intresserade av att titta på dem. Däremot fanns det sedan länge masstarter på kontinenten, t.ex. inom cykelsporten.tv-bolagen började därför framföra önskemål om masstarter vid viktiga skidtävlingar. De nordiska idrottsförbunden hade svårt tacka nej, eftersom de kunde förlora pengar på att göra så.
Under senare år har jag sett åtskilliga skidåkare  masstarta. Och mycket påminner om cykelvärlden. Där bevakar deltagarna varandra efter starten, Det händer inte mycket. Dock kan spurtpris vara inlagda Men när det bara återstår minuter kan det bli fart!
Även under detta skid-VM, har jag några gånger tyckt att det haft likheter med cyklisternas värld.
 

          

lördag 4 mars 2017

Har organisaionen Muslimska Brödraskapet inflytande i Sverige?

Terrorexperten Magnus Norell har skrivit en rapport, som beställts av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Den skulle ge exempel på islamistiskt inflytande på organisationer i Sverige. Men den har redan utsatts för stark kritik av  tjugotalet religionsvetenskapliga forskare. Dom sågar utredningen jäms med fotknölarna (jag kan inte låta bli att misstänka att i varje fall några av dem anser att utredningsuppdraget borde ha gått till dem och inte till Magnus Norell)
I sitt svar skriver Norell att flera stora muslimska organisation bygger upp ett parallellt samhälle med antidemokratiska värderingar och att de är kopplade till den islamistiska rörelsen Muslimska Brödraskapet.  
 Bland kritikerna finns Jan Hjärpe och Eli Göndör, som menar att rapporten ”ej är trovärdig”. Emin Poljarevic (Uppsala universitet) betraktar den som ”undermåligt arbete”. Norell invände: Har de rökt på innan de läste den? Han anser att det han tagit upp är välkända fakta.
Och ingen tvekan om att det finns fakta. För några år sedan ägnade jag organisationen Sveriges Unga  Muslimer viss uppmärksamhet. Ingen tvekan om att den gav uttryck för åsikter som inte hör hemma i en västerländsk demokrati.  Sveriges Unga Muslimer (f.d. ministern Mehmet Kaplan satt i dess styrelse i flera år) propagerade för muslimsk särlagstiftning. Det skulle innebära rätt för muslimer att stifta lagar, som skulle gälla för alla muslimska minoriteter i Västeuropa. Sveriges Unga Muslimer publicerade också en bok, Kvinnan i Islam och i den stod det bland annat att mannen i ett äktenskap har rätt ge hustrun ett slag ”för att få henne att upphöra med sitt oresonliga beteende."(Men det stod ingenting om kvinnans rättigheter om mannen är oresonlig!) Ingen tvekan om att en sådan lag skulle strida mot svensk lagstiftning. 
Och det är lika självklart att en stat inte kan ge etniska minoriteter rätt att införa lagar som skulle komma i konflikt med gällande lagstiftning.  

Muslimska brödraskapet är en organisation, som har anhängare och inflytande i de flesta muslimska länder.  Det är inte enbart en gissning att misstänka att Sveriges Unga Muslimer haft kontakter med den organisationen.
Men jag är söker på att en stor majoritet av Sveriges muslimer inte vill ha något att göra med Muslimska Brödraskapet.

fredag 3 mars 2017

Assange, wikileaks - och anklagelserna för våldtäkt

Det har varit ganska tyst om Julian Assange, han som grundade Wikileaks och efter ett besök i Stockholm av två svenska kvinnor anklagades för våldtäkt eller i varje fall försök till det. Han hade fortsatt till London, där han fastnade på Ecuadors ambassad. Eller rättare sagt: han var tvungen att söka asyl där för att inte bli gripen av brittiska myndigheter och överlämnas till Sverige. Om så skulle ske, är han övertygad om att Sverige skulle skicka honom vidare till USA, och där skulle han ganska säkert riskera bli dömd till livstids fängelse för sina läckor.
Under sitt kortvariga besök i Stockholm lyckades han bli bekant med två kvinnor. Han hade hållit ett föredrag om sin verksamhet, och det var väl ganska naturligt att det imponerade på åhörarna. Några ville tydligen fortsätta bekantskapen direkt efter föreläsningen. Det slutade illa.
Men i London bestämde sig Ecuador för att ställa upp för Assange genom att ge honom asyl. Anklagelserna om våldtäkt betraktades som ett amerikanskt knep för att smutskasta en kraftfull kritiker. Ecuadors president stärkte sin ställning på hemmaplan.
                             Men nu har läget förändrats. Ecuador har börjat tröttna på gästen Assange. Oppositionsledaren Guillermo Lasso säger öppet att de vill ha bort honom, om de vinner i presidentvalet. Det börjar bli för dyrt att ha honom på ambassaden. ”Vi kommer vänligen att be            
senor Assange att lämna ambassaden inom 30 dagar.” Och även regeringspartiet uttrycker sig på liknande  sätt, även om man där kan tänka sig att ge honom en något längre frist.

Kanske blir det trots allt en rättegång om våldtäkten. Det kommer i så fall att bli en tillställning som kommer att locka medier över hela världen till Stockholm.