tisdag 13 maj 2014

Nu är det rökt för Scania, kanske även för AstraZeneca!


Denna tisdag blev en mycket dyster dag.

Två lika olycksbådande nyheter.

Först att Pfizer inte ger sig; det kommer ett nytt ännu högre bud på Astra Zeneca.

Sedan om Scania - att en stor aktieägare, som sade nej till Volkswagens bud på Scania, nu har ändrat sig. Nejet har blivit ja.

Det senare innebär att Volkswagen har nått sitt mål, d.v.s. 90 procent av aktierna. Därmed är det kört för Scania.

    När det gäller Pfizer och AstraZeneca, är det möjligt att fortfarande hoppas; att AstraZenica besitter styrkan att fortfarande kunna stå emot. Men samtidigt är det tydligt Pfizer tycks vara beredd att satsa hur mycket som helst för att komma över det svensk-brittiska företaget.

   En av de högsta inom Pfizer kommer att grillas av det brittiska parlamentet. Han kommer att ge löften, försäkra att hänsyn ska tas till brittiska intressen. Den hänsynen går ut över Sverige. Tydligen har ingen inom Pfizer tänkt komma till Sverige! Både britterna och Pfizer betraktar tydligen AstraZenica som ett brittiskt företag. Det är illa!

   Men borde inte regeringen i Stockholm ta ett initiativ? Kräva att Pfizer redovisar sina planer också för oss? Södertälje råkar ju dubbelt illa ut; det blir neddragningar bland tjänstemän både på grund av Volkswagen och Pfizer. Men Pfizers neddragningar kommer framför allt att slå mot Mölndal/Göteborg.

Gör något, bästa svenska regering!  EU-valet behöver väl inte ta all er tid!

söndag 11 maj 2014

Hoppsan, Sverige vann inte i Eurovision Song Contest!


 

När det drar ihop sig till Eurovision Song Contest tycks Sverige alltid vara storfavorit, i varje fall i de svenska kvällstidningarna. I år var det i Expressen värre än någonsin. I semifinalen, som Sverige deltog i, var det svenska bidraget totalt ”outstanding”, Sanna Nielson och ”Undo”, stod i en klass för sig. Allt enligt Expressen.

    I sin recension av årets ESC-låtar utsätter tidningen många för nedsättande eller hånfulla kommentarer: ”Framkallar gäspningar” Azerbajdzjan). ”Upprepar låtens titel en miljon gånger. Någon borde ställa den ansvarige mot väggen” (Grekland).  ”Ett sexistiskt stolpskott” (Polen) ”En plojlåt som desperat vädjar efter publikkontakt men får noll respons” (Frankrike). ”Låten är så trög, på gränsen till orörlig”. (Italien). ”Sångaren snubblar på sin sura falsett” (Finland) ”Han är en insmickrande pajas med svag sångröst och risigt uttal” (Schweiz). ”Det låter som om Basim käkat för mycket Scooby snacks i denna kliché” (Danmark) ”Kommer grisar att börja flyga? Det är troligare än att denna urbleka ballad gör succé”. (San Marino)

   I en kommentar till Armenien anar Expressens recensent sanningen: ”att (sångaren) är topptippad av många oddssättare övergår mitt eventuellt klena Eurovisionförstånd”.

Sanningen är ju att det i Europa finns olika uppfattningar om vad som är bra eller mindre bra musik. Armenien nafsade länge efter Sveriges tredjeplats. Så tydligen var det många länder som uppskattade det bidraget.

Visst fick Armenien kompisröster av grannländer.

Men det får ju även Sverige.  

Varför vann inte favorittippade Sverige? Som vanligt menar tidningarna att ”i sista minuten” ändrades allt. ”Undo:s” försprång krympte dramatiskt.

Tydligen lyckades även Holland slinka förbi…        

 

 

"Just nu är det många som ringer..."

Allt oftare hamnar vi i en telefonväxel, när vi räknat med att komma fram direkt till den vi söker. Detta har flera orsaker. En handlar om att både företag, myndigheter och organisationer centraliserar. Att ringa till Posten eller Polisen i hemkommunen är inte lätt. I stället får det bli en central växel, som i bästa fall kan koppla mig vidare. Men risken är stor att jag får höra en röst som säger ”just nu är det många som ringer…”, och så blir det att vänta.

  Ibland lägger växeln ut musik, vars syfte är att lugna den otålige kunden, men som lika gärna gör honom än mer irriterad. Ett annat knep, som används, är att rösten talar om den beräknade väntetiden. Jättebra – under förutsättningen att det stämmer. Om du får höra att du kommer fram om 10 minuter, så lugnar du kanske ner dig. Men om du får fortsätta att vänta efter de där 10 minuterna stiger irritationen!

   Jag är ganska säker på att den där rösten som försöker lugna mig ibland kan vara ett ”proffs”, kanske en utbildad skådespelare, som åker runt mellan telefonväxlar och talar in meddelanden. Han talar perfekt och mycket tydlig svenska. Med darr på rösten försäkrar han att ”vi gör allt, för att det snart ska bli din tur”. Och han säger ”din” med darr på rösten för att skapa intrycket att alla kämpar och sliter för att det verkligen ska bli ”min tur”.

    Det finns dock växlar, som man aldrig borde behöva ringa till. Dit hör ett antal företags kundservice. Det värsta jag varit med om är Telias kundservice. När väntetiden närmar sig en timma och batteriet på hemtelefonen börjar bli urladdat är det inte roligt längre!  

      

onsdag 7 maj 2014

European Song Contest bör göras om!


Tänk om Saudiarabien vill bli bästa nation i nästa vinter-OS och förverkligar det med hjälp av sina oljemilliarder. Saudiarabien vänder sig till eliten i vinteridrotter, t.ex. norska skidåkare, som erbjuds stora pengar, om de byter nationalitet och blir saudiska medborgare. Det leder till att Saudiarabien tar massor av medaljer i vinter-OS. Guld i längdskidåkning, backhoppning och de alpina grenarna. Saudiarabien blir bästa nation.

   Nej, det är knappast troligt att detta kommer att ske, i varje fall inte till nästa OS. Men det finns en helt annan tävling, där något liknande sker helt öppet, nämligen i Eurovision Song Contest, som nu rullar igång.

   Borde det inte vara självklart att medverkande artister liksom kompositörer kommer från eller i varje fall är medborgare i de länder de representerar?

Den som skrivit Rysslands låt bör vara ryss; den som gjort det för Azerbajdzjan bör vara född eller medborgare i det landet. Och liknande krav bör det vara på artisterna. Men verkligheten ser helt annorlunda ut, och Sverige tycks ha låtskrivare, som komponerat för flera länder, som konkurrerar med Sveriges låt och vår artist Sanna Nielsen.

Om deltagande länder kan köpa både artister, kompositörer och låttexter utomlands, är det svårt att förstå vad det egna landet har åstadkommit. Det blir en parallell till att en norrman vinner guld på femmilen för Saudiarabien.         

måndag 5 maj 2014

Försvinner läkemedelstestningen från Sverige?


Sverige håller på att överges som ett land, där nya läkemedel testas. På sikt kan det leda till att även elitforskare lämnar Sverige. Detta går ut över svårt sjuka patienter, inte minst de som drabbats av cancer. Det kommer att ta längre tid för nya mediciner att nå dem.

Varför håller Sverige på att förlora sin attraktivitet som ett land, där nya läkemedel testas?

Det finns naturligtvis flera förklaringar. Men det skulle förvåna mig om inte en viktig faktor är att läkemedelsföretagen också håller på att försvinna från vårt land. Det är väl ändå dom som har behov av att testa de produkter de tar fram!  Och försvinnandet kommer att fortsätta. Pharmacia finns ej kvar, AstraZenica har vingklippt forskningen i Södertälje och hotas dessutom av uppköp.
   Det är något förvånande att ekonomijournalisterna skriver så litet om farorna av att stora svenska nyckelindustrier köps upp. En som däremot gör det är Jan Guillou. Han hade igår en stor artikel i Aftonbladet om konsekvenserna för Södertälje, som ju också hotas av att Volkswagen vill lägga beslag på Scania. Det vore en katastrof for den staden enligt Guillou.

lördag 3 maj 2014

"Karlsson på taket" förbjuds i Ryssland!.

Följande hände på den tid då Sovjetunionen fortfarande fanns kvar, och Ingvar Carlsson var statsminister i Sverige. Han var på besök i Sovjet och skulle hålla ett tal inför en publik, som alldeles säkert bestod av medlemmar i det enda tillåtna partiet. När Ingvar Carlsson presenterades, hände något mycket ovanligt. Den annars så lydiga publiken blev orolig. Många viskade eller mumlade till varandra.: "Va, heter han verkligen Karlsson?!
Orsaken uppenbarades snart - det var "Karlsson på taket" som spökade! Denna barnbok av Astrid Lindgren hade blivit mycket populär i Sovjetunionen. Mötesdeltagarna hade hört den som barn eller läst den för sina egna barn. Det var för publiken helt fantastiskt att det fanns en statsminister, som faktiskt hette Karlsson!
Än en gång: Detta tilldrog sig på Sovjetunionens tid. Men trots att det handlade om en kommunistisk diktatur var  Karlson på taket översatt till ryska och utgiven.
Men Sovjetunionen upphörde att existera 1991 och under några år föreföll det forna imperiet gå mot demokrati. Men så kom Putin, och det tycks nu drabba barnboken "Karlson på taket". Nu finns det nämligen ett förslag om att förbjuda Karlsson. Boken är ju utländsk och inte tillräckligt "patriotisk"! Det hela kan ses som ett led i Putins politik att på nytt sovjetisera Ryssland. Putin kontrollerar tidningar och tv-kanaler. Han försöker få kontroll över internet och bloggvärlden. Den som kritiserar hans politik blir visserligen inte skjuten, men kan helt oskyldig dömas till långvarigt fängelsestraff. Att Putin ger sig på "Karlsson på taket" visar att han till och med är beredd att gå längre än vad makthavarna gjorde på Sovjetunionens tid.
   Men vi ska inte förhäva oss. Jag minns att det fanns en (självutnämnd?) "barnexpert" i Sverige som ville förbjuda Pippi Långstrump, eftersom boken kunde vara farlig för barn att läsa!

Blir Socialdemokraterna ett Stockholmsparti?



 

När ”Nya moderaterna” tagit makten i Moderaterna, väckte det viss uppmärksamhet att partiledningen enbart bestod av stockholmare: Både partiledaren och de två vice partiledarna var stockholmare. Missnöjet med stockholmskoncentrationen var stort, och ett försöks gjordes att få in en icke-stockholmare i trion. Men det gick inte!

    Nu ser det onekligen ut som om Socialdemokraterna kommer att vinna höstens val. Det borde leda till att Sverige utanför Stockholm hamnar i en bättre position. S har varit noga med att hela landet finns representerade i partiets högsta organ. Men nu finns det – tyvärr - anledning att tvivla på det.

    En blick på förstamajtalarna visar nämligen att så gott som samtliga s-talare i rikets tio största städer är stockholmare. Åtta bor i huvudstaden och en i Uppsala, som ju kan betraktas som en del av Stockholmsregionen. Endast Anna Hedh från Öland bor åtskilliga mil från Stockholm.

   S har dessutom startat en elitutbildning (”statssekreterarskolan”), vars deltagare kommer från – Stockholm. ”Det blir så när kompisar utser kompisar” säger enligt Expressen en känd S-företrädare som vill vara anonym. S har också ett ”inre kabinett” på fyra personer. Kanske är det de fyra mäktigaste inom S. Samtliga bor och verkar i Stockholm: Stefan Löfven, Carin Jämtin, Mikael Damberg och Magdalena Andersson.

    Det ser inte bra ut! Hur förklara att S går mot att bli ett Stockholmsparti? Jag kan inte låta bli att med en liten ändring citera en fras som S använder sig av mot Alliansen: 
Håller någonting på att gå sönder i S?