Värmepumpselände!

För några veckor sedan hade jag en värmepump, som inte fungerade. Den stängde av sig, och en röd lampa började blinka. Jag vände mig till Elon, som föreslog att jag skulle byta motor till ”innedelen”(Det är den del av värmepumpen, som finns inomhus) Jag accepterade. Nu sitter jag här med min nya motor, men värmepumpen fungerar inte. Den beter sig som den gjorde med den gamla motorn: den stänger av sig och en röd lampa börjar blinka. Jämmer och elände! Elon tycks ha ställt fel diagnos på ”sjukdomen”! Det var inte den gamla motorn som gjorde att pumpen stängde av sig. När jag kontaktade Elon sa jag att jag gjort precis som det står i instruktionsboken. När den röda lampan började blinka, tryckte jag på knappen ”check” på fjärrkontrollen. Då kom det upp en felkod i fjärrkontrollens display, nämligen ”H 11” Enligt instruktionsboken skulle jag sedan kunna få info om koden genom att trycka på en annan knapp. Det skulle då höras ett pipande ljud, ”när den gällande felkoden visas”. Men – tyvärr – min värmepump ger inte ifrån sig ”något pipande ljud” och ingen ny info dök upp. Jag har upplyst Elon om allt som hänt. Det viktiga är att värmepumpen nu reagerar på samma sätt som den gjorde med den gamla motorn: Den stänger av sig och den röda lampan börjar blinka. I veckan som gått har jag ringt flera gånger till Elon och sagt att reparatören måste ta reda på vad H 11 innebär, innan han åker till mig. Men Elon har inte hört av sig. Jag är rädd för att det kan bli en allvarlig konflikt mellan Elon och mig. En tröst i bedrövelsen är att vintern hittills varit ovanligt varm. Må det fortsätta så!

Anna Kinberg Batra vår nästa statsminister?

Nu är hon officiellt föreslagen. Utnämningen kommer i januari. Men själv tvivlar jag på att hon blir statsministerm, i varje fall inte som ett resultat av valet 22 mars. Det är mycket hon har emot sig. Den miljö hon vuxit upp i (Stockholmsk överklass) attraherar knappast väljare till vänster, även om Olof Palme lyckades bryta det hindret. Det är ingen överraskning att moderaterna än en gång vill ha en stockholmare som partiledare: Vi får backa till 1950-talet för att hitta en moderat partiledare, som kom från en annan del av Sverige. Stockholmaren Anna Kinberg Batra blir fortfarande påmind om sitt olyckliga uttalande om att lantisarna inte är så ”smarta” Det var länge sedan hon sa det – men i glesbygderna är det många som minns det. En annan black om foten är att hon är helt ny på posten som partiledare. Hon behövde haft mera tid för att förbereda sig och visa upp sig för väljarna. Det hon sagt i intervjuer de senaste dagarna har inte varit särskilt imponerande. När hon fick frågor om moderata kommunpolitikers krav på att minska antalet nya asylansökningar, svarade hon genom att tala om något helt annat, nämligen att förbättra integrationen för dem som fått uppehållstillstånd. Det är en helt annan femma! Men hon är inte ensam om att ha svarat undvikande på denna fråga; det har flera andra politiker gjort! Moderaterna och övriga Alliansen måste nog i god tid före valet komma till skott i denna känsliga fråga! Vilket intryck av henne har väljarna fått, när hon nu lanserats som statsministerkandidat? Går det säga något om hennes personlighet? Jag är rädd för att många blivit skeptiska. Hennes ansikte verkar vara stelts, sakna spontanitet. Hon håller sig till protokollet; levererar ingen improviserad lustighet. Här ett omdöme från en Expressen-läsare: Hon har bara ett fel. Hon ger ett stentrist intryck… Anna Kinberg Batra ger intryck av en sträng och gammaldags lärarinna snarare än en socia- öppna-era hjärtan-personlighet. Går Alliansen mot ett nytt nederlag på grund av lärarinnelocken?

Min PC har ålderdomskrämpor!

Det blir svårt för mig att blogga under tiden fram till jul. Jag har väl nämnt att min laptop blev stulen under rånet. Det var först efter det att bovarna sagt adjö och försvunnit, som jag märkte att den var borta. Det var nog bra att jag inte såg dem ta den, för jag hade säkert reagerat våldsamt – och till ingen nytta, för dom var ju två. Sedan dess har jag hankat mig fram med min gamla PC, men problemen blir bara värre och värre. Den har ju stått oanvänd en lång tid och var i stort behov av uppdateringar. Men det räcker inte med det. Det är inte mycket som går att uppdatera, eftersom Windows XP anses vara föråldrat. Från i går fick jag problem att komma ut på Internet, och idag blev det omöjligt att göra det på eftermiddagen. När jag gjorde en felsökning, fick jag det uppmuntrande beskedet ”Det är dags att köpa en ny PC”. Det har även varit stora problem, när jag varit uppkopplad. Mina bloggtexter kan jag lägga ut på facebook, men om jag vill gå in där själv, fastnar jag. Kan omöjligen klicka mig vidare. Jag måste stänga facebook för att komma vidare. Några gånger har det hänt att mus och tangentbord förlamas. Det går varken att skriva eller klicka. Jag tvingas att ”nödstoppa” datorn och börja om! Detta hände när jag skrev denna text. Jag var faktisk färdig med den och skulle klicka på ”publicera”. Men musen nådde inte dit! Det fattades några millimeter! Det blev att nödstoppa igen. Nu har jag skrivit om texten i ett word-dokument. Där får det stanna, tills jag hittar en möjlighet komma ut på nätet. Visst, jag ska köpa en ny laptop. Jag sköt på det, i hopp om att jag skulle kunna få den stulna tillbaka genom att gärningsmännen skulle bli tagna av polisen. Det fanns tecken på att det skulle kunna inträffa, men så blir det inte. Men det är ont om laptop-butiker i Filipstad, så köpet får ske i Karlstad eller Göteborg. Jag bör tillägga att jag - som ni ser - till sist lyckades bli uppkopplad och i stånd att kopiera word-dokumentet hit!

Nya framträdanden av de Rödgröna.

Om du inte gjort det, läs först mitt inlägg "Alliansen har gjort bort sig.( 4/12) . I en intervju igår sa finansminister Magdalena Andersson att hon skulle informera sina kolleger i EU om att Alliansen hade vägrat att hjälpa till i den svåra situation, som Sverige nu hamnat i. Ska verkligen det svenska grälet även förpesta luften, när EU:s ministerråd sammanträder? När jag igår kväll skulle titta på Skavlan, fick jag klart för mig att Löfven även bjudits in dit. Än en gång fick jag höra om den utsträckta handen, som sträckts ut förgäves. I dag hade jag tänkt lyssna på Sveriges Radios lördagsintervju. Men en tanke for genom huvudet på mig: ”Det kan väl ändå inte vara så att de rödgröna även lagt beslag på det programmet?” Men så var det. Språkröret Åsa Romson, intervjuades.

Svensk hockey “kanadensieras”.

Det väckte stor uppmärksamhet i den svenska hockeyvärlden, när Modo engagerade en 42-årig spelare, kanadensaren Donald Brashear. Hans uppgift är definitivt inte att göra många mål – han lär inte åstadkomma ett enda. Hans uppgift är snarare att vara en form av polis. Han ska se till att Modospelare inte blir skadade. Om han under en match märker att spelare i motståndarlaget går lite väl hårt fram, så ska han reagera. Attackera dem! Ge dem några ordentliga tryckningar eller annan omild behandling. Modo motiverade sitt förvärv med att flera spelare blivit skadade under säsongen, ”Vi har inte råd med att fler råkar illa ut.” Reaktionen från sportjournalister blev dock mycket negativa. Modos beslut var ett steg, som snarare brutaliserar svensk hockey. ”Vi ska inte spela som dom gör i Kanada”. Tydligen har många sportjournalister inte klart för sig att svensk hockey sedan mycket lång tid anpassat sig till hockeyn i Nordamerika, framför allt i National Hockey League. Svensk hockey var helt annorlunda på 1950- och 1960-talen. Dessutom var spelarna amatörer, d.v.s. jobbade vid sidan av spelet. Det var inte bara Sverige utan hela Europa som började anpassa sig till Nordamerika. En orsak var säkert att förhindra irritation och konflikter, som uppstod på grund av de olika spelsätten vid matcher, där europeiska lag mötte Canada och USA. En regeländring innebar att det blev tillåtet att tackla, när spelaren var i sin anfallszon. Det lät inte så revolutionerande, men den sovjetiske coachen Tarasov (Han hade hand om världens i särklass bästa hockeylag) var motståndare. Han framhöll att detta i längden skulle göra spelet hårdare, till och med brutalare. Han fick rätt. Anpassningen till det kanadensiska har skett gradvis och ofta har inga regeländringar varit nödvändiga. Det innebär helt enkelt att allt hårdare tag tillåts. Att spelare tar av sig handskarna och börjar slåss är i dag vanligt och ibland gör domarna inget annat än att försöka avbryta slagsmålet. Allvarligare är att det idag inträffar alltför ofta att spelare efter en brutal tackling drabbas av hjärnskakning. I sin första match för Modo gjorde Donald Brashear succé, trots att han endast spelade 31 sekunder. Supportrarna skanderade hans namn under hela matchen. Nästa match spelade Modo borta mot Färjestad, som i annonser inför matchen särskilt påpekade att publiken kunde få se Donald Brashear. Hans spelsätt lockar tydligen publiken. En annan röst i Modo föreslår att slagsmål på rinken skall vara helt tillåtet, eftersom det skulle leda till fler åskådare. (Tänk om någon föreslog att man skulle tillåta slagsmål inom fotbollen för att få upp åskådarantalet!) Kanadensieringen av hockeyn har tydligen fullbordats.

Alliansen har gjort bort sig!

I tisdags, alltså två dag innan regeringskrisen bröt ut, handlade SVT:s Aktuellt helt och hållet om den uppseglande krisen. Finansminister Magdalena Andersson intervjuades och gav sin och soc.dem:s syn på problematiken. Aktuellt nämnde att Alliansen också blivit inbjuden, men att samtliga fyra partiföreträdare tackat nej. Varför ville ingen komma? Dagen därpå var det direktreportage hela den dramatiska dagen i radions Studio Ett. Löfven höll flera presskonferenser. På slutet var miljöpartiets Gustav Fridolin med, men Alliansen dök aldrig upp. Varför?. På kvällen kunde vi dock se en skymt av Annie Lööf på väg in i regeringskansliet tillsammans med Alliansens övriga partiledare. Löfven hade bett dem att hjälpa till med ”denna helt nya situation”. Alla partier hade ju enligt honom ”ett ansvar” att se till att Sverige skulle kunna styras. Men Annie Lööf var kallsinning. Enligt henne var det Löfven som bar det hela ansvaret i sin egenskav av statsminister. Jag kunde inte låta bli att tycka att hennes negativism gav ett snorkigt intryck. Varför sa hon inte att det helt enkelt handlade om att Löfven krävde att Alliansen inte skulle rösta på sitt eget budgetförslag? Under onsdagen direktsände SR:s Studio Ett långt över den ordinarie sändningstiden. Löfven och Fridolin deltog flitigt. Fram emot kvällen blev det ännu en presskonferens med Löfven, där han på nytt fick säga att Alliansen vägrat att hjälpa till trots att han sträckt ut den där handen till dem. Men inte en enda gång under dagen eller kvällen medverkade någon företrädare för Alliansen. Var höll partiledarna hus? Det kan inte hjälpas! Jag misstänker att Alliansen nu målat sig in i ett hörn, och hamnat i en svår situation. De Rödgröna kan ha fått ett opinionsmässigt försprång, som det kan bli svårt att hämta in. Det kommande valet i mars kan i praktiken bli en folkomröstning om de rödgrönas budget. Det är visserligen sant att Sverigedemokraterna genom att stödja Alliansens budget bröt mot praxis, något som inte borde skett. Löfven har rätt att vara upprörd över det. Men han gjorde ju själv samma synd, när han tillsammans med Sverigedemokraterna ändrade på Alliansens nya brytpunkt för att betala statlig skatt! På kvällen tillät Studio Ett till och med Fridolin och Löfven att starta valrörelsen genom att servera godbitarna i deras budgetprogram. Var höll Alliansen hus den viktiga onsdagen? Varför hamnade de helt och hållet i mediaskugga?

Charlotte, men inte damlandslaget, borde fått bragdmedaljen!

Jag blev mycket förvånad, när det visade sig att Charlotte Kalla får dela Svenska Dagbladets bragdmedalj med övriga tjejer i damlandslaget (Det blev OS-guld i stafetten. För det var hon som stod för bragden! Visst åkte tjejerna på sträcka ett och två bra, men på den tredje halkade Sverige efter, När Charlotte startade, låg hon nästan en halv minut efter! Men hon närmade sig de två i täten mer och mer, och plötsligt var hon ikapp! Det måste ha tagit på krafterna, men trots det var hon helt överlägsen i spurten och vann! Utan tvekan var det en bragd! Jag vet inte hur SvD: s jury har resonerat, men deras beslut är ett stort misstag. Det innebär en nedvärdering a Charlottes fantastiska insats. Det kan bara kompenseras av att hon får Jerringspriset.