Stoppa HANDELN med BARN i Sverige!

 

Det har hänt att nioåriga svenska barn kontaktats av agenter, som agerar på uppdrag av utländska fotbollsklubbar.

Det finns trettonåriga barn, som skrivit kontrakt om spel utomlands.

Det händer att barn får inbjudningar att besöka utländska klubbar – utan att den svenska moderklubben vet om det.

Denna verksamhet blir allt vanligare. De flesta svenska klubbar i de högsta divisionerna har haft spelare, som kontaktats av agenter för utländska storklubbar.

Minst en svensk pojke, som hamnat i utländsk storklubb, har försökt begå självmord.

   Jag har tidigare bloggat om detta problem, som idag uppmärksammades av radioprogrammet Kaliber. Faktauppgifterna ovan kommer från Kaliber.

   Ingen tvekan om att situationen blir värre och värre! Något måste göras, i synnerhet som Svenska Fotbollsförbundet anser sig vara maktlös!

    Visst kan det gå bra för dem som lockas med spel i kända utländska klubbar. Men det finns viss risk att det inte gör det. Kaliber nämner som exempel en pojke, van vid att alltid vara bäst, men som i sin nya klubb upptäckte att han inte var det och inte allttid fick spela. Han blev deprimerad och alltmer isolerad. Det kunde, efter ett självmordsförsök, ha slutat mycket illa. Han tog sig samman - och återvände till Sverige.

   Exemplet visar att utländska klubbar, som sysslar med ”barnhandel” inte har tillräckligt med personal, som kan förebygga problem av det här slaget.  

Mycket anmärkningsvärt!

   Även om barnspelarna inte drabbas av depressioner eller begår självmord, kan de råka ut för andra svårigheter, om fotbollskarriären inte blir, som de har tänkt sig. Kaliber pekar framför allt på att de ofta kommer på efterkälken med sin skolgång. Om de lämnar Sverige utan att ha tagit sig igenom grundskolan och avbryter proffskarriären i 20-årsåldern, har de mycket att ta igen.

   Tyvärr kan ju även unga fotbollsspelare drabbas av allvarliga skador. Då är det viktigt att ha en utbildning som kan ge jobb, om det är svårt att göra ”come back” på fotbollsplanen. Men den unge spelare, som just fått ett fantastiskt kontrakt och ser sina pojkdrömmar förverkligas, kan ha svårt att tänka i negativa banor.

Hur mycket hjälp får de av klubben och agenten, som lockat dem utomlands?     

    

Hedras verkligen minnet av Astrid Lindgren?

Årets Almapris till Astrid Lindgrens minne tilldelades i dag Barbro Lindgren.

Men i radio och tv nämndes inte att tillkännagivandet inte ägde rum i Vimmerby, den lilla stad, där Astrid Lindgren växte upp.

   Deltagarna tycker att det är ”för besvärligt” att ta sig till den småländska kommunen.

Det är verkligen inte att hedra minnet av Astrid Lindgren!

Leninstatyn som blev en toalettstol.

Den stora Leninstatyn i Kiev revs 8 december under Maidan-upproret, men piedestalen fick vara kvar. Men nu har okända aktörer där satt upp en förgylld toalettstol. I senaste numret av Tempus frågar sig Kjell Albin Abrahamsson varför de gjorde det.

Hans första tolkning var att aktionen var riktad mot företrädaren på piedestalen, alltså Lenin. De 100-tals miljoner som levt under dennes förtryck hade fått erfara att han var en äkta skitpratare.

    Men den förgyllda toastolen kan även symbolisera det lyxliv som den avsatte presidenten Janokovytj levde. ”Att folket tvingades framhärda i fattigdom och elände sket bokstavligen Janokovytj i”.

   Men, tillägger Kjell-Albin, "den gyllene toan kan också vara riktad mot de nya makthavarna i Kiev. Ni får snabba på med demokratiseringsprocessen och reformer – annars kommer vi att spola också er!"

   Vilka tankar som än låg bakom beslutet att placera toan på piedestalen är det ett faktum att i Ukraina ägde en revolution rum, i vilken tusentals ungdomar var beredda att offra sina liv för att Ukraina skulle bli en demokrati. Därför är det djupt sårande att kalla demonstranterna på Maidan för ”huliganer”.

   Putin och hans anhängare beskriver de segrande ukrainarna som "fascister" och "antisemiter". Det är beklämmande att svenska vänstersympatisörer tar efter det språkbruket. Värst av allt: Även socialdemokraternas utrikespolitiske talesman Urban Ahlin har hakat på genom att varna för att partiet Svoboda, som har ett par ministerposter i den nya regeringen, har uttryckt sig antisemitiskt. Om Urban Ahlin i stället för att lyssna på vänsterpartister tagit reda på fakta hade han fått klart för sig att det gått tio år sedan Svoboda yttrade något som kan uppfattas som antisemitiskt. Enligt ordförande i den största judiska organisationen i Ukraina är dagens Svovoda ej längre det parti det var för tio år sedan. Partiprogrammet är sedan länge utrensat från antisemitism och någon antisemitism har inte kunnat noteras under de senaste valkampanjerna.

Ta intryck av det Urban Ahlin!

   Kjell-Albins avslutningsord löd:

”Höger och vänsterextremism ska spolas ned på muggen. Se där en ytterligare tolkning av toastolen på Lenins gamla sockel.”     

Putin, jämför inte Krim med Kosovo!

När Putin godkände Krims ansökan om att få anslutas till Ryssland, tog han upp Krims självständighetsförklaring, som på goda grunder ifrågasatts i Västvärlden. Putins kommentar var att ”ni i Väst”, utan vidare accepterade Kosovos självständighetsförklaring, så varför har ni invändningar mot Krim?”

Putin hävdar således att Krim och Kosovo är fullt jämförbara storheter.

Det är helt horribelt! Det finns egentligen inga som helst likheter.

     Serbien erövrade Kosovo strax före Första Världskrigets utbrott. Serberna var lyckliga över den erövringen men det fanns ett problem: Där bodde en massa albaner! Serbiens bestämde sig genast för att eliminera det problemet. Albanerna skulle bort med hjälp av terror, hot eller tvångsdeportationer. Den politiken fortsatte in i det sista. 1999 försökte polis och militär att tömma Kosovo på albaner.

   Men den politiken misslyckades, och det blev i stället den serbiska krigsmakten som kördes ut.

   Ryssarna på Krim har aldrig varit utsatta för förföljelser av ukrainare, aldrig riskerat att bli deporterade. Ryssar och ukrainare står ju varandra nära, förstår varandras språk; har gemensam historia.

    Mer  än 90 % av Kosovos befolkning är albaner. Den serbiska minoriteten torde inte vara större än cirka 7 %. Det går därför att påstå att självständighetsförklaringen hade ett stort stöd av befolkningen. På Krim är det annorlunda. Krimtatarer och Ukrainare utgör nästan halva befolkningen – och de var motståndare till att Krim skulle bryta sig ut.

    Kosovos självständighetsförklaring föregicks av ett långvarit utredningsarbete. 1999 ställdes Kosovo under FN-förvaltning, som inte minst kontrollerade att beslut fattades i enlighet med demokratiska principer och utan att kränka internationell rätt. Helt annorlunda på Krim: Under kuppartade former avsattes provinsregeringen, och en ny tillsattes, i vilken provinsregeringschefen saknade stöd i parlamentet.

Och den så kallade folkomröstningen ägde rum till ackompanjemang  av av 20000 ryska soldater…    

  

Arma Ukraina!

En gangsterkung planerar och organiserar ett jättestort bankrån. Han ger sina underhuggare arbetsuppgifter. Rånet genomförs och får till följd att tre människor mister livet. Bytet: nio miljoner kronor.

   Men polisen lyckas efter ett halvt år gripa hela ligan, dock inte bytet. Under huggarna döms till fängelse i minst tio år. Men gangsterchefen blev aldrig åtalad. Polisen hade släppt honom! ”Vi måste ha någon att förhandla med, om vi ska få tag på de nio miljonerna”.

    Historien är inte sann, men något liknande har inträffat, när det gäller EU:s och USA:s s.k. sanktioner mot Ryssland. De innebär ju att de drabbade, som i allmänhet är just underhuggare  till Putin, inte får åka in i EU eller USA  och kan få sina tillgångar i västvärlden frysta. Det kan vara så att några av dem förlorar en hel del pengar, men det kommer definitivt inte att påverka Putins politik.

   Det som ser riktigt illa ut är han själv, gangsterkungen, slipper undan. Och det motiveras med att Putin behövs inför eventuella förhandlingar. Visst, det ligger något i det – men det ser illa ut.

Och tyvärr, allt tyder på att varken EU eller USA är beredda att låta vackra ord följas av handling.

Arma Ukraina!

Folkomröstningen på Krim är en bluff!

Jag minns att på Sovjetunionens tid kunde det i lokala val inträffa att valhandläggare (som naturligtvis var partimedlemmar) i sin iver att visa att hela folket hade rösta kunde gå ut och påstå att valdeltagandet var över 100 procent.

Jag kom att tänka på det nu på morgonen, när de ansvariga för den så kallade folkomröstningen på Krim påstår att valdeltagandet har varit över 80 procent. Dessutom har nästan 100 procent röstat för Krims uppgående i Ryssland.

Hela valet är en enda stor bluff!

Valdeltagandet: Valet bojkottades av krimtatarerna; det bojkottades även av ukrainare. Och säkert bojkottades det av en hel del ryssar, som INTE vill bli slukade av Ryssland.

Observera att folkomröstningen hade två alternativ: Anslutning till Ryssland eller självständighet. Alternativet stanna kvar i Ukraina fanns således inte. (Det har inte många svenska journalister fattat!)

Varför i all världen skulle de som vill stanna kvar i Krim gå och rösta!

Läs gärna mitt blogginlägg 11 mars om hur det gick till när Putins statskupp inleddes natten till torsdagen den 27 februari!

I korthet: Efter att ha avsatt Krims demokratiskt valda provinsregering och tillsatt en ny fattade parlamentet beslut om folkomröstning. De ansvariga hävdade att 61 av parlamentets 100 ledamöter var närvarande. I själva verket var det omkring 36. Flera frånvarande registrerades som närvarande!

Nu har kuppmakarna gjort på samma sätt, när det gäller folkomröstningen.

   I en opinionsmätning gjord i februari var det mindre än 50 procent av Krimryssarna, som ville bli anslutna till Ryssland.

Fastän idag 20000 ryska soldater invaderat Krim, har inte Putin och hans hejdukar slutat påstå att det inte finns några ryska soldater på Krim!

Det är beklämmande att Putin fallit tillbaka på sovjetisk taktik från epoken ”Det kalla kriget”!

Vem var Vitkun Quisling?

 Carl Bildt hävdade att Ukrainas avsatte president Viktor Janokovyts var en quisling, eftersom han förrått sitt land genom att fly till Ryssland och be Putin att ingripa i Ukraina.

Ordet "quisling" har fått betydelsen "fosterlandsförrädare", och det är en norrman, som gett det den betydelsen. 

Hans namn var Vidkun Quisling, och visst var han en förrädare.

När Hitler tagit makten i Tyskland, och det började dra ihop sig till ett nytt storkrig i Europa, ledde Quisling ett parti med klara nazistsympatier. Han hade flera gånger träffat Hitler, som tydligen fått vissa sympatier för honom. När tyskarna invaderade Danmark och Norge i april 1940, gick Quisling ut i norsk radio och förklarade att han tagit makten och att allt motstånd mot tyskarna skulle upphöra. Men de tyskar som ledde operationen blev tagna på sängen. Det här ingick inte i deras planer!

   Så Quisling blev avsatt men gjorde come-back 1942, förmodligen tack vare bra kontakt med Hitler. Nu blev han regeringschef och behöll den posten, tills tyskarna kapitulerat. Men det innebär inte att han hade mycket att säga till om. Det är ingen överdrift att säga att han anpassade sig efter tyskarnas önskemål.

   Dock finns en viss skillnad mellan honom och den avsatte Janokovyts. Quisling flydde aldrig till Tyskland och bad dem ingripa i Norge. Han välkomnade tyskarna när de kom, men de hade kommit även utan honom. Hitler hade bråttom, för han misstänkte att britterna hade liknande planer, och han ville ha tillgång på de norska fjordarna inför det planerade angreppet i väst.

   Efter kriget blev Quisling åtalad för framför allt fosterlandsförräderi . Han fälldes och blev arkebuserad.

I Norge fanns en skicklig tecknare, Rangvald Blix. Han gjorde skämtsamma teckningar, ofta med udden mot nazismen. När tyskarna kom, var hans liv i fara, men han fick hjälp att ta sig över till Sverige. Där fortsatte han att kritisera tyskarna,  framför  allt i göteborska Handelstidningen, som gick hårt ut mot Hitler under hela hans tid som makthavare. Några gånger drogs tidningen in.  Det hade nämligen stiftats en lag som gjorde detta möjligt. En gång fick regeringen i Sverige brev från Herrman Göring, som krävde ingripande mot Handelstidningen. Exemplar av den tidningen smugglades in i Norge och lästes ivrigt.

   

 En av Rangvald Blix´ teckningar har blivit en klassiker. Den gjorde han 1944, och då stod det klart för alla att Hitlers tid snart var ute. Nu riskerade Handelstidningen inte att bli indragen! Blix ritar Quisling på besök hos Hitler.

Han gör Hitlerhälsningen och det han säger ser ni här: