Har Centern fått en Juholt?

Maud Olofsson tvingades mer eller mindre att lämna centerskutans kommandobrygga. Ja, hon fick inte ens vara kvar på skutan utan måste kliva iland. Partiet hade rasat ner mot 4 procent i opinionsundersökningarna. Det började se mycket hotfullt ut.
Annie Lööf skulle bli räddningen. Hon skulle navigera ut centerskutan på säkert vatten genom att undvika hotande grund och farliga skär.
Trodde Centern.
Men nu ser det värre ut än någonsin. Centern har i flera opinionsundersökningar till och med legat UNDER fyra procent.
Vad är det som har gått snett? Varför fungerade inte konceptet ”ung
snygg tjej”?
Efter att ha hört hennes framträdanden några gånger är jag inte förvånad. Hon säger ju inget annat än schabloner, tomma ord. Och inte minst när det är viktigt att hon har något konkret att säga.
När Saab gått i konkurs, var hon som näringsminister en nyckelperson, Hon intervjuades men hade inget annat att säga än att hon skulle till Trollhättan för att ”läsa in”.
Vadå ”läsa in?” Visste hon inget? Var hon inte påläst?
Än märkligare när beskedet kom att Astras forskningsavdelning i Södertälje skulle läggas ned.
Ett chockbesked!
Det borde ha blivit en huvuduppgift för näringsministern. Men i stället tar Jan Björklund hand om det och utser Lars Leijonborg till handläggare.
Var fanns Annie?
Har Centern fått en Juholt?

Arma socialdemokrater!

Ingen tvekan om att det är partiets absolut värsta kris.
Dessutom tycks den ha något slut.
Det blir bara värre och värre.
Dagens händelser bekräftar det. Vissa partidistrikt har gått ut och öppet krävt Juholts avgång; andra att han ska få vara kvar. Sådana öppna motsättningar har inte förekommit, sedan grupper till vänster bröt sig ut och bildade kommunistpartier.

Hur kunde det bli så?
Naturligtvis var valet av Juholt till partiledare ett misstag. I huvudsak har han stötts av vänsterfalangen, även om även delar av den grupperingen har börjat vackla. Men de som fortsätter stödja honom tycks ha svårt att inse att han ideligen gör bort sig. De skyller på medierna och den s.k. högerfalangen, som aldrig accepterat att inte en av deras egna blev partiordförande. En del menar nog också att det ligger honom i fatet att han är en man som ”kommer utifrån”, alltså inte tillhört etablissemanget i Stockholm. Och visst, det kan ligga något i det. Partiledare bör komma därifrån.
Men det bör slås fast: Juholt passar inte som partiledare och definitivt inte som statsminister. Ta bara hans sista grodor eller ”juholtare” Han kom till Sälen efter att ha vilat upp sig på semester i Mexiko. Han sa att han blivit en ny människa (Ganska fånigt!) Så höll han sitt första tal på länge inom ett område som han borde behärska, försvaret. Och säger att Alliansen fått hjälp av Sverigedemokraterna för att få igenom sin proposition om försvaret. När felet påpekas, försvarar han sig med att han ville spetsa till det med tanke på regeringens situation som en minoritetsregeringen. Den ursäkten accepteras av en del anhängare. Sånt trams! Då hade han väl kunnat ta upp minoritetsproblematiken för sig utan att blanda in försvarspropositionen. I Själva verket är ju Alliansen och Sverigedemokraterna varandras motpoler i försvarsfrågorna.
Juholt grundlade ännu en juholtare i Sälen. Där menade han att det var ett misstag av premiärminister Cameron att säga nej till den nya Europakten ”Han sätter sig på läktaren” och Storbritannien mister inflytande. Men i riksdagen sa han nej till att Sverige skulle vara med. Då hamnar ju även vi på läktaren!

Juholts juholtare började direkt efter det att han blivit partiledare och har fortsatt fram till idag. Inte kan han bli accepterad som statsministerkandidat! Tänk om Sveriges statsminister skulle sitta på en krog i Turkiet och högt fälla kränkande omdömen om andra europeiska statsministrar!
Socialdemokraterna har hamnat i en omöjlig situation. Hur partiet än gör, kommer många att bli förbannade. Att acceptera att han blir kvar, retar upp de som inser hans begränsningar, vilket ganska säkert leder till att också nästa val blir ett fiasko.
Att försöka avsätta honom är inte lätt. Han vill ju själv bli kvar. Och även om han avgår frivilligt, måste en lång process inledas med att hitta en kandidat, som kan ena falangerna. Beslut måste fattas på en extra kongress. Och hans anhängare (de är många!) kommer att känna sig kränkta. Det kan lämna kvar bitterhet, som kan leda till att många lämnar partiet.

Men vilka beslut fattades egentligen idag?
Det hette ju att Juholt skulle vara kvar.
Men enligt tv4 var det ett spel för gallerierna.
I själva verket är det meningen att han ska avgå men i ordnade former, vilket bland annat innebär att han ska få tid på sig att bestämma sig för vad han ska göra i framtiden. Det hänvisades till en ”centralt placerad källa” och det faktum att Juholt – inte som förra gången VU beslöt att han skulle få fortsätta som partiledare – lät honom vara med på den korta presskonferensen. I stället smögs han ut bakvägen.
Allt flyter hos socialdemokraterna!

Håkan Juholt om glesbygden.

Socialdemokraterna har fått en ny partiledare, Håkan Juholt. Med vissa förväntningar har jag läst hans långa installationstal för att få en uppfattning om hur mycket utrymme han gav åt glesbygdsproblematiken. Han kommer ju från ett län, där några kommuner har problem.
Det blev en stor besvikelse.

Håkan Juholt berörde många politikområden.
Några fick stort utrymme. Den offentliga sektorn, ungdomsarbetslösheten, segregationen, skolan, pensionssystemet, storstädernas problem.
Men han lyckades att nästan inte säga någonting om glesbygden.
Och när han äntligen tog några ord i sin mun, som kunde tänkas ha med det att göra, blev det underligt:
”Och vi måste se hela Sverige med dess pulserande storstadsområden, medelstora städer, bruksorterna och den mjuka landsbygden.”
Vadå mjuka landsbygden?
Han tillade:
”Vi är förnuftiga nog att inte ställa det ena mot det andra.
Vi tar de vidgade klyftorna mellan stad och land på allvar.
Men vi ser också rikedomen i glesbygden och fattigdomen i storstaden.”
Efter ett erkännande om att klyftorna mellan stad och land vidgas, skyndar han sig att invända att det finns ju rikedom i glesbygden och fattigdom i storstaden.

Detta var allt Juholt hade att säga.
Cirka två minuter av ett mycket långt tal.
Juholt prioriterar definitivt inte glesbygdens problem. Det är viktigare att tunnelbanan fungerar.