Skatteverket - igen

Skatteverket lade ned skattekontor i framför allt glesbygdskommuner för cirka ett år sedan. Det blev ytterligare ett hårt slag mot oss i glesbygden. Mitt under en högkonjunktur med plus i statskassan kände sig alltså skatteverket skyldigt att göra så av "besparingsskäl."
När det ska sparas, tycks statliga myndigheter föredra att ge sig på de svagaste i hierarkin, d.v.s. glesbygden. Nu finns det inte ens någon som tar hand om våra deklarationsblanketterna!

Efter den besparingen borde skatteverkets ekonomi har förbättrats. Men inte så - istället har skatteverket idag gått ut med ett nödrop: Ekonomin är så dålig att verket behöver ett omedelbart tillskott på 400 miljoner kronor för att inte tvingas säga upp tusentals anställda!
Men det mest fantastiska återstår.
En representant för facket (ST) menar att en orsak till verkets katastrofala kris är just nedläggningen av skattekontoren! "Det har kostat väldigt mycket, när vi lagt ned skattekontor och betalat in pensionsersättningar till trygghetsstiftelsen."
En annan orsak är, enligt samma fack, en IT-satsning. Också det låter märkligt. Var det inte meningen att IT-satsningar skulle förbilliga verksamheter?

I dag har jag i ett Ekoinslag också hört att skatteverket även har som mål att kunderna ska behandlas lika, oberoende av var de bor. Skatteverket beklagar att man inte riktigt har nått upp till det målet men tydligen menar att man strävar mot det.
I så fall har Skatteverket långt kvar! Varför inte börja med att ta hand om våra deklarationer, så att vi slipper åka mer än 10 mil för att lämna in dem på närmsta skattekontor?

Ekonomiska krisen slår mot glesbygden

Anders Borg säger bestämt nej till riktade stödåtgärder till kommuner som drabbats extra hårt av den ekonomiska krisen. Han hänvisar till utjämningssystemet, som ger kommunerna likvärdiga förhållanden. "Staten kan inte kompensera för att vissa kommuner under lång tid i hög- och lågkonjunkturer inte förmår balansera sina budgetar", säger han.

Därmed antyder han att "vissa kommuner" helt enkel sköter sig sämre än andra och därmed har sig själva att skylla. Han menar tydligen också att kommunerna ska behandlas på samma sätt.
Samma resonemang förde alliansregeringen, när den ändrade reglerna för statsbidragen till komvux. Det ledde till sänkta bidrag för kommuner med en hög andel lågutbildade men högre bidrag för kommuner, vars invånare i stor utsträckning hade examen från universitet och högskolor. Men som sagt, alla ska behandlas lika.

Men tyvärr är inte förutsättningarna lika, och inget utjämningssystem råder bot på det. Anders Borgs resonemang drabbar i första hand glesbygdskommuner. Den ekonomiska krisen kommer att slå hårt mot dessa, eftersom de redan i utgångsläget befunnit sig i en svår situation: Hög arbetslöshet, hög andel av befolkningen i pensionsåldern, medan de som förvärvsarbetar och ska ge kommunen skatteintäkter inte är så många.

Lågkonjunkturen har gjort att Kalix kommun har tvingats låna pengar för att betala ut löner till de anställda. Vad än Kalix tvingas göra för att få budgeten i balans, kommer det gå ut över kommuninvånarna. Det är ytterligare ett exempel på att glesbygden får allt svårare att hävda sig. Med allt färre väljare blir det allt svårare att få regeringar att lyssna; det ger större utdelning att ragga väljare i storstäderna.