onsdag 25 januari 2012

Att glo på ”fint fölk” förr och nu.

Vi behöver inte backa i tiden mer än cirka hundra år för att finna ett folknöje, som kan förefalla ganska märkligt. Om den tidens högre ståndspersoner (framför allt adeln) hade ett friliggande större hus i en stad och hade ställt till med en fest med många inbjudna, så kunde stadsbor samlas på respektfullt avstånd för att beskåda tillställningen. De kunde stå timme efter timme och titta i hopp om att få se en skymt av de inbjudna. Än mer attraktivt, om det celebra sällskapet satt till bords utomhus. Då kunde det bli folkmassor, som förlängde halsarna i hopp om att få klart för sig, vilka storheter som var där, vad de gjorde, vad de åt.
Märkligt folknöje – eller hur?

Men strängt taget finns något liknande i vår tid. Skillnaden består i att den gamla adeln bytts ut mot s.k. kändisar (som i och för sig kan innefatta en och annan överlevande från de gamla adelsätterna), och att dagens åskådare inte behöver stå utomhus och frysa.
Nej, det går bra att sitta hemma i favoritfåtöljen och beskåda allt i tv. SVT:s ”Stjärnorna på slottet” fångar ju miljoner tittare varje vecka. Och den som missat något eller vill veta mer om vad stjärnorna har för sig eller om konflikter, som inte riktigt förklarades, så är det bara att köpa kvällstidningarna dagen efter.
Än märkligare är ett program som också går i SVT, där tittarna helt enkel beskådar ”Sommarpratare”, som sitter och äter och pratar med varandra.
Att glo på "fint fölk" som äter.
Allt är sig likt!

Inga kommentarer: