För drygt ett år sedan blev jag opererad för ljumskbråck.
I förrgår började jag få ont i samma ljumske. Det stack till
då och då, i synnerhet om jag gick fort eller bar på något. Inte roligt,
eftersom vår Vårdcentral stängde fredag eftermiddag och inte öppnar igen förrän
på måndag. Enda möjligheten få hjälp under helgen i Filipstad är att kalla på
ambulans, men så illa är det ju inte med mig. Ambulansen behövs för allvarligare
fall.
Jag kan inte låta bli att tillägga att landstingen ville dra
in även en av ambulanserna, men det ledde till en folkstorm, i vilken det bland
annat framhölls att även vi i Filipstad betalar skatt till landstinget.
Jag kände mig
mycket osäker på vad jag borde göra. Kanske hade inte allt rasat, gått sönder
därinne i ljumsken. Kan det vara möjligt att ”reparera” det där nätet som
satts upp som skydd? Skall jag ta bilen och köra 6,5 mil till Karlstad, där
det finns akutmottagning? Jag är osäker på hur det är i Kristinehamn, vars
sjukhus också har reducerats till vårdcentral.
Men inte hade jag lust ge mig iväg till Karlstad, om det
inte var alldeles nödvändigt.
Så jag ringde till sjukvårdsupplysningen och kom fram nästan
direkt. Jag fick rådet vara försiktig, inte bära något – och att på måndag gå
till den öppnade Vårdcentralen i Filipstad för att bli undersökt av läkare. Och
det skulle jag göra, även om jag inte har ont på måndag.
Men kommer jag
verkligen in till en doktor, om jag inte har ont? Det är inte lätt komma in
samma dag, om man inte är ett tydligt akutfall.
Jag tänker med
saknad på den tid Vårdcentralen hade öppet även under helgen!
Jag minns till och
med den tid det var öppet på natten…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar