onsdag 26 januari 2011

Glesbygdskommuner vid skampålen.

Svensk Kommunrating har pekat ut ett antal kommuner för att de har misskött sin ekonomi. De 24 värsta kallas "Greklandskommuner", och i media har läsare kunnat se en karta, där alla 24 är inlagda med siffror som anger storleken på kommunens skuld per invånare. Det är lätt att associera till forna tiders skampålar.
Hans Jensevik, vd i Svensk Kommunrating, spär på anklagelserna genom att säga att dessa kommuner har "försökt investera sig attraktiva genom att satsa på stora lånefinansierade projekt, som de tror ska locka människor att bosätta sig där".
På frågan, hur det har gått, svarar han: "Det har misslyckats konsekvent."

De flesta av de 24 vid skampålen är glesbygdkommuner med glesbygdens alla avfolkningsproblem. En följd av mångårig nettoutflyttning har blivit att invånarantalet har krymt kraftigt. Några kommuner ligger till och med under det som anses vara miniminivån för att en kommun skall kunna klara sig. Då kan det bli svårt att få ekonomin att gå ihop!
Och vad ska dessa kommuner göra för att kunna överleva? Regionalpolitiken har ju försvunnit från den politiska agendan. Självklart frestas de att satsa på projekt, som kan vara riskabla. Ibland kan det lyckas.Jensevik borde ringa Arjeplog eller kommunens utvecklingsbolag Argentis och försöka sätta sig in i vad satsningen på en komplett multifuelstation kommer att innebära för kommunens möjlighet att överleva.
Eller menar han att enda lösningen är tvångsevakuering av kommuninvånarna?

måndag 24 januari 2011

Skall barn få rösträtt?

Bo Rothstein föreslår i Expressen 23/1 att ”vårdnadshavare får rätt att rösta också för sina barns räkning”. Det skulle innebära att på valdagen får föräldrar i barnfamiljer extra rösträtt, en för varje barn.

Bo Rothstein är professor i statskunskap och gör ibland kontroversiella utspel, kanske för att väcka debatt. Denna idé har förts fram tidigare och det är tveksamt, om det är allvarligt menat. Syftet är gott – reformen antas leda till en mer barnvänlig politik, eftersom partierna kommer uppvakta barnföräldrar på ett helt annat sätt. Deras röster kommer ju att väga betydligt tyngre. Reformen skulle alltså leda till att större hänsyn tas till barnen.

Men är det alldeles säkert att så blir fallet? Kommer verkligen alla föräldrar att enbart tänka på barnens bästa, när de lägger de extra valsedlarna i urnan?
Och kommer inte en sådan reform att leda till att andra grupper känner sig orättvist behandlade och kräver motsvarande förmåner?
Vi bör nog fortsätta att tillämpa den demokratiska principen "en väljare en röst" och inte återgå till graderad rösträtt, ett system vi hade före demokratins genombrott. Då var det penningen som kunde ge mer än en röst.
Partierna bör satsa på barnfamiljer, även om varje förälder – liksom andra väljare – endast har en röst.