Kommer Decemberöverenskommelsen att hålla?

Det jäser bland moderater på många håll i vårt land. De är missnöjda med den s.k. Decemberöverenskommelsen. (DÖ) Enligt den ska det största blocket i riksdagen (De Rödgröna eller Alliansen) släppas fram och därmed förhindra att Sverigedemokraterna blir "tungan på vågen". Men det innebär också, tycker moderater, (och säkert också en och annan från övriga Allianspartier) att det blir omöjligt att fullt ut bedriva opposition mot regeringen: Efter att ha kritiserat ett regeringsförslag (t.ex. en proposition) måste Alliansen i den sista avgörande omröstningen lägga ned sina röster, så att propositionen blir antagen av riksdagen. Kritiska moderaterna menar att detta är oacceptabelt! I praktiken kommer riksdagen fram till valet 2018 att sakna en fungerande opposition. Hur i all världen kunde Alliansen gå med på detta? Det enkla svaret lyder att Alliansen inte hade något annat val. Löfwen hade ju drämt till med att det skulle bli extraval, d.v.s. riksdagen skulle upplösas, och en ny väljas i februari. Om så skett hade risken varit stor att socialdemokraterna vunnit en storseger. Därmed hade Löwfen kunnat sitta säkert på statsministerstolen. Detta antagande grundar jag på följande: Alliansen blev nästan osynlig efter Reinfeldts avgång. Löfwen dominerade i rapporteringen kring regeringsbildningen. Han framställde det som att han "förgäves strängt ut handen" för samarbete, men Allianspartierna svarade inte eller uppträdde snorkigt. Etermedia, framför allt SR: s P1 och SVT, förstärkte intrycket av att Alliansen höll sig undan. De intervjuade flera gånger företrädare för de Rödgröna, men ingen från Alliansen gick i svaromål. Blev ingen inbjuden eller var det ingen som ville? Jag bloggade flera gånger om detta. Mycket riktigt visade en ny opinionsundersökning att socialdemokraterna fått kraftigt ökat stöd av väljarna. Så Alliansen hade knappast något annat val än att acceptera DÖ. Men nu framträder nackdelarna tydligt. Det borde vara möjligt för Alliansen att rösta nej till Löfwens många brutna vallöften! Kanske finns det ändå en sådan möjlighet genom att begära en misstroendeomröstning mot Löfwen. Å andra sidan skulle det leda till att SD på nytt bli "tungan på vågen".

Löfwen bryter även ett löfte till skolan!

Vår statsminister har ju blivit anklagat för att ha svikit många av de löften han gav under valrörelsen. Reaktionen har varit stor mot löftesbrotten att rotavdraget inte skulle ändras, och att bensinskatten inte skulle höjas. Däremot har hans svek mot skolan inte rönt någon större uppmärksamhet. Löfwen lovade att fortsätta Alliansens försök att höja lärarnas status. Det ska ske genom höjda löner för alla lärare, men också genom att skapa särskilda tjänster för duktiga lärare. Men nu bryter regeringen sitt löfte! Det motiveras med att det är viktigare att minska storleken på klasser och undervisningsgrupper. Då struntar Löwfen i de råd som internationell expertis gett Sverige: Den svenska skolan måste för att ta sig ur skolkrisen höja lärarnas status. Det måste bli attraktivt att bli lärare. Nu är det precis tvärtom. Läraryrket har fått låg status. Elever med höga betyg vill inte bli lärare. Oviljan är så stor att vi kan räkna med en jättelik lärarbrist om några år.Eftersom obehöriga lärare inte får sätta betyg, kan den uppgiften i vissa klasser hamna hos lärare, som inte undervisar i klassen! Och det är märkligt att de regeringsmedlemmar som pysslar med skolan inte har klart för sig att undervisningsgrupperna i Sverige är lägre än i de flesta andra jämförbara länder. Behovet av att minska storleken än mer beror snarare på oordningen och den höga bullernivån i svenska skolor. Det problemet är större än i något annat jämförbart land! Att det har blivit så, beror till stor del på den skolpolitik som tidigare socialdemokratiska regeringar har fört!

Hur stoppa döden på Medelhavet?

Efter ännu en katastrof, som krävde minst 800 liv, tycker tydligen EU att något måste göras. Men vad? Det blir svårt för EU:s medlemsländer att enas. Det sammanhänger med att i grund och botten vill de flesta inte ta hand om fler flyktingar. Samtidigt är de medvetna om att minst en halv miljon s.k. migranter väntar i Nordafrika på en chans att ge sig iväg över Medelhavet, som förvandlats till ett ”Dödens hav”. EU har trots allt lyckats lägga fram ett tiopunktsprogram. En åtgärd är att förstärka räddningsinsatser, som redan pågår, (Triton och Poseidon) i form av patrullerande och spanande fartyg utanför Nordafrikas kust. Men flera länder har öppet sagt att detta bara leder till att strömmen av människor till Europa kommer att öka än mer. Så har t.ex. britternas premiärminister Cameron uttryckt sig, Kommer verkligen alla medlemsländer att acceptera förstärkningen? Ett annat förslag är att beslagtaga och förstöra smugglarnas fartyg. Det kan medlemsländerna inte ha några invändningar mot. En lemlästad smugglarflotta innebär ju att färre migranter kan ta sig till Europa. Men hur skall förstörandet gå till? Skall EU-flaggade örlogsfartyg öppna eld mot farkoster, som antas vara ägda av smugglare? Ska EU-agenter a la James Bond smyga sig ombord på smugglarbåtar och där placera en tidsinställd bomb? I Sverige har röster höjts från både politiker och journalister (inte minst sådana som skriver på kultursidorna) om att vårt land ska öppna kontor eller konsulat längst flyktingvägarna, där det ska vara möjligt att lämna in en ansökan om uppehållstillstånd och sedan kunna åka helt legalt till Sverige. Därmed skulle Migrationsverkets mottagningssystem kollapsa totalt! För det är inte troligt att något land skulle följa Sveriges exempel. Men EU lanserar faktiskt tanken att skicka ”särskilda asylbehandlingsgrupper till Italien och Grekland”. Kan det leda till något konkret? Det skulle bli en kraftig minskning av de livsfarliga resorna över Medelhavet, om krigen i Mellanöstern upphörde. Värst av allt är situationen i Syrien, vars inbördeskrig nu är inne på det femte året. Kriget är i grunden meningslöst, eftersom ingen sida är tillräckligt stark för att vinna. Men FN:s säkerhetsråd har inte kunnat komma överens. Som vanligt är det Putin och Ryssland, som förhindrat en uppgörelse, eftersom de inte vill släppa sitt stöd till Syriens president Assad. Det borde vara mera möjligt att nå en överenskommelse om att hejda IS, vars mördande skapat nya flyktingströmmar. Även Putins Ryssland drabbas ju av islamister! Men än finns inga tecken på en stormaktsuppgörelse. Några av de nya EU-förslaget riktas direkt mot migranterna Alla måste lämna fingeravtryck; Det har det slarvats med. Och det ska skapas ett nytt program för ”tillbakaskickande av irreguljära migranter”. Kanske kan det få Cameron på bättre humör… Jag har inte nämnt samtliga EU:s förslag, antingen för att jag misstänker att de inte har en chans att bli genomförda eller är för otydliga. Men kanske blir det om några dagar ytterligare ett blogginlägg i ämnet.

Islamister flyttar fram sina positiner.

Kommer ni ihåg vad som hände efter det att Mona Sahlin uppmanat företrädare för muslimska organisationer att göra mer för att förhindra att unga pojkar (och en och annan flicka) ger sig iväg för att slåss för IS och andra terroristorganisationer? Reaktionen blev mycket negativ. De uppmanade kände sig förtalade, kränkta. De menade att de gjort ALLT för att förhindra resorna till krigshärdar. Mona Sahlins uppmaning betraktades som ett kollektivt angrepp på muslimerna i Sverige. Det hade varit bra, om Monas initiativ varit ett övertramp, d.v.s. om hennes uppmaning varit onödig, eftersom IS och liknande organisationer verkligen saknar stöd i Sverige. Men tyvärr är det inte så. En moskébesökare som satt på sig en T-shirt med texten peshmerga (namnet på kurderna som bekämpar IS) fick av imamen höra att han inte var välkommen till moskén. I stadsdelen Vivalla i Örebro förekommer dödshot mot dem som kritiserar IS. Under julen fanns det kristna som inte vågade sätta upp kristna julsymboler i sina fönster av rädsla för vad grannar kunde tycka. På ett gymnasium i Göteborg säger rektorn att det är ständiga strider mellan IS-sympatisörer och motståndare. Han vet också att det finns föräldrar som stöder IS och som är stolta över att också barnen gör det. Tydligen har det inte gjorts en ordentlig kartläggning om var vi har moskéer och föreningar, som sympatiserar med terrororganisationerna. De flesta torde ha statsbidrag! Ett annat allvarligt faktum är att många föreningar bjuder in hatpredikanter, vars budskap måste betecknas som hets mot folkgrupp. Framför allt handlar det om grov antisemitism. Genom att de fått framträda kan en del av deras budskap ha blivit fullt acceptabla åsikter hos många åhörare. Här några exempel: ”Genom historien har Allah ålagt vissa personer att straffa judarna för deras korruption. Den senaste bestraffningen utfördes av Hitler.” ”Hela det judiska folket är kombattanter. Gud har gjort det till en plikt att bestraffa dem och bedriva jihad mot dem.” ”Judar begår i samband med påsken ritualmord på kristna och använder deras blod i det osyrade brödet”. Bland inbjudarna finns Islamiska förbundet. Men även våra svenska partier bjuder in talare med antisemitiska åsikter. Broderskapsrörelse, SSU och socialdemokratiska Studentförbundet har bjudit en Hamas-anhängare, som sagt att ”Israel är en plåga, ett hot mot mänskligheten”. Alla måste enas för ”att driva denna cancer ur människokroppen”. För två år sedan bjöd miljöpartiet in antisemiten Yvonne Ridley att tala i riksdagen. (Var det Mehmet Kaplan, som stod för initiativet?). Senare har Miljöpartiet bett om ursäkt. Den våldsbenägna islamismen har flyttat fram sina positioner i Sverige och några av dem har till och med kommit att betraktas som rumsrena. Det är bara att hoppas att ett uppvaknande kommit att ske.

Bloggproblem!

Hittills har det endast blivit två inlägg under april. Det sammanhänger - naturligtvis - med att jag varit handikappad efter frakturen. Men nu har jag fått min nya laptop och jag har faktiskt kunnat använda högerarmen, när jag skriver. Men tyvärr har ett nytt problem uppenbarat sig: Att via nya laptoppen komma in på bloggen! Förmodligen sammanhäger det med att jag för mer än ett år sedan bytte från Glocalnet till Telia. Sedan en tid hade jag varit ständigt uppkopplad på bloggen och det gick bra att blogga, både på min gamla laptop och den än äldre PC:n. Men på min nya laptop går det inte! I bästa fall kan jag läsa det jag skrivit, men att göra nya blogginlägg är helt omöjligt! Om jag uppmanas att uppge mailadress och lösenord, accepteras inte de som Telia givit mig, och när jag igår försökte komma in via de jag fått av Glocalnet gick det lika illa. Vad göra? Tar gärna emot hjälp av bloggläsare!

Regeringen utarmar glesbygderna!

Riksdagen har diskuterat glesbygderas problem. Bakgrunden är att regeringen har fattat ett antal beslut, som onekligen gör situationen svårare för oss i "glesbygdssverige". Ett exempel är rotavdraget, som kommer att minska. Frigjorda resurser skall i stället användas till att bygga hyreslägenheter i framför allt de större städerna. Det kommer att gå ut över småföretagare och byggnadsarbetare som verkar på mindre orter. Finansminister Andersson tröstar dem med att de kan få jobb och bygga bostäder i storstäderna. Klen tröst! Det innebär ju överflyttning av resurser till storstäderna. Glesbygdssverige utarmas än mer! Även förslaget att införa km-skatt på lastbilar kommer att drabba oss. Tanken är att övergång till järnväg ska stimuleras. Men i stora delar av vårt land finns det inte någon järnväg att gå över till. Den nya skatten kommer därför att slå ut glesbygdsföretag som transporterar gods, vilket i sin tur kommer att leda till att företag på mindre orter får svårt att leverera sina varor. Sveriges återstående bönder driver onekligen sina företag på landet. Alla torde vara överens om att det är svårt för dem att få ekonomin att gå ihop. Det har dock inte hindrat regeringen att föreslå en skatt på handelsgödsel. Naturligtvis är det bra, om det kunde leda till mindre bruk av handelsgödsel, men det är tveksamt om det får den effekten. Om det bara leder till nedläggning av fler gårdar, är det definitivt inte bra. Under en följd av år har statliga myndigheter lagt ned sina lokalkontor runt om i landet. Ibland har det skett efter krav från regeringen att spara visst antal miljoner kronor. Centralförvaltningarna (som nästan alltid finns i Stockholm) riktar oftast besparingen mot verksamheten på lokal nivå, vilket leder till nedläggningar. På Skatteverket har nedläggningsraseriet varit extremt. Men ändå planerar verket att lägga ned ytterligare åtta lokalkontor! För den som vill ha hjälp med deklarationen kan det i praktiken bli omöjligt på grund av att närmsta kontor ligger alltför långt bort. Och var ska man lämna in deklarationen? Jag har flera gånger (sedan lokalkontoret lades ned i Filipstad) yrkat på avdrag för kostnader för att få deklarationen till ett överlevande skattekontor men alltid fått nej. En annan hårt drabbad myndighet är Arbetsförmedlingen, som stängt massor av kontor – eller reducerat verksamheten till ett minimum. OBSERVERA! Alla myndigheter har att rätta sig efter en instruktion som utfärdas, när en myndighet skapas eller när stora förändringar äger rum. Där brukar det stå att myndigheten ska sträva efter att decentralisera verksamheten. I dag är ett fungerande bredband en nödvändighet för alla företag. Men glesbygden är dubbelt handikappade: Gles befolkning leder ofta till större kostnader att installera bredband. Dessutom fungerar det ibland alltför dåligt. Hur skulle det känna att ha flera mil till närmsta livsmedelsbutik? Avfolkningen av mindre orter leder till nedläggning även av den nödvändiga livsmedelsbutiken. Filipstads kommun består av flera tätorter. Dit hör Lesjöfors och Nykroppa. Båda har livsmedelsaffärer, vars existens är hotade. Minskad befolkning leder till mindre köp i butiken – och till sist hotas butiken. Och utan butik blir det svårt att bo kvar – i varje fall för dem som saknar bil.

Slumpedagogerna vädrat morgonluft – igen.

Det är inte alls förvånande att de är på offensiven igen. I den rödgröna regeringen finns sympatisörer. Och när Jan Björklund förlorat sin position som minister är det än lättare att skylla allt på honom. Flumpedagogiken har många anhängare, inte minst på universitetens pedagogiska institutioner. De är motståndare till betyg, läxor och till att elever genom studier ska förvärva kunskaper. Genom Alliansens seger 2006 förlorade de makt och inflytande. Inte undra på att de nu hoppas på come-back! Ett exempel är en forskare vid Malmö Högskola, Margareta Serder, . som nu försöker förneka det svenska Pisa-haveriet. Det är enligt henne ”så mycket text i Pisas frågor” - och svåra ord som "faktor", "substans" och "referenser". Jasså! Men är inte förutsättningarna för alla länders elever desamma? Varför klarar sig just de svenska så dåligt? Margareta Serders svar blir att Pisa ”endast mäter matematik, läsning och naturkunskap”. Ingenting annat! För de flesta torde det svaret vara förbryllande. Matte, läsförmågan och naturkunskap är ju faktiskt en hel del. Men för en flumpedagog är det helt relevant att uttrycka sig så. Hon menar att Pisa endast mäter ”vissa saker”. Fattas gör sådant som ”demokratisk fostran” och ”samarbetsförmåga”. Ingen tvekan om att svenska elever har fått träning i det genom grupparbetshysterin och tron på att eleven självständigt ska kunna planera sina studier. Om det vore möjligt att mäta dessa förmågor, skulle verkligen svenska elever hamna i toppen? Ett annat utmärkande drag för flumpedagogiken är uppfattningen att det ska vara ”roligt”, ”lustbetonat” under lektionerna. Eleverna ska ha roligt; annars tappar de intresset. De har ingen förståelse för att det kan vara nyttigt att anstränga sig, och att det kan kännas tillfredställande att efter att ha kämpat och slitit ha nått toppen på ett berg. Det är inte förvånande att just Sveriges Radio släppt fram Margareta Serder. SR:s Studio Ett har uttryckt sympati för flummeriet. I ett inslag påstods det att Jan Björklund förordade ”våld och hårda tag” i skolan. Jag anmälde det för Granskningsnämnden. Utan resultat.