Centerpartiet mot avgrunden!

Maud Olofsson har problem: Centerpartiet krymper; avgrunden ”fyra procent” närmar sig.
Det kan tyckas märkligt. Maud själv har onekligen vunnit viss popularitet. Naturligtvis kan hon inte synas lika mycket som statsministern, men med bred marginal slår hon övriga partiledare inom alliansen.

Så vad är det som har gått snett? Misslyckandet i EU-valet förklarade hon med att Centern inte fått sina traditionella väljare att rösta. Det har hon säkert rätt i! Centerpartiet, som förr hette Bondeförbundet, har varit landsbygdens parti. Namnbytet var nödvändigt, eftersom bönderna blivit en krympande yrkeskår. Centern blev i stället ett landsbygdsparti, ett parti för dem som ännu inte - med eller mot sin vilja - dragits in i suget från de större tätorterna.
Centern stred för en aktiv lokaliseringspolitik . Människor skulle inte tvingas flytta för att få jobb. I stället borde fabrikerna flytta ut till glesbygdens människor. Den politiken var naturligtvis svår att tillämpa i praktiken, men den vittnade om en vilja att göra något för glesbygdens människor. Och centerpartister vågade höja rösten och påpeka att överhettningen i Stockholm (vilket inte minst ledde till en förfärlig bostadsbrist) skulle kunna avhjälpas genom att flytta ut verksamheter från huvudstaden.

Det budskapet framförs ej längre av centerpartister i ledande ställning! Det beror på att partiets strategi nu är att försöka växa i just storstäderna. Det förefaller vara mer lönsamt. Det är ju där de många väljarna finns. Samtliga partier tycks vara överens om att valet 2010 kommer att avgörs av Stockholms väljare, och då måste även centerpartiet vinna proselyter där. Därför förordar även centerpartister nya satsningar på Stockholm, som sägs vara Sveriges tillväxtmotor, fastän tillväxten ofta sker på bekostnad av glesbygden, som brandskattas på både människor och företag.

Förstår inte Maud att de traditionella centerväljarna känner sig övergivna? Partiets nya strategi kan leda till att hon och Centern har bundit ris åt egen rygg.