Men nu finns det fler, och ett kommer från Värmland, där Migrationsverket genomfört en makalös rationalisering.
En flyktingförläggning behöver naturligtvis ha personal, men Migrationsverket har kläckt den strålande idén att i stort sett alla anställda skall koncentreras till Karlstad. En assistent, som arbetar med tillsynsfrågor i Hagfors (10 mil från Karlstad) måste därför på morgonen pendla till Karlstad. Väl där kan det komma information, som innebär att han/hon omedelbart måste återvända till Hagfors. Om assistenten lyckas lösa problemet snabbt, blir det en bilresa tillbaka till Karlstad, arbeta några timmar där, och sedan pendla tillbaka till hemmet. Då har han/hon avverkat 40 mil.
På en flyktingförläggning finns det många etniska grupper. Mellan några av dem kan det finnas sekelgamla konflikter. Vad händer om det blir bråk?
Centraliseringen blir lika obegriplig, om vi ser det hela ur flyktingens perspektiv. Hur gör en asylsökande, som är i akut behov av att få råd? Gå till busstationen och leta efter buss till Karlstad? Hur hitta till centraliserade huvudkontoret? Hur många klarar det? Och med hur stor sannolikhet går det att få tag på den assistent som tidigare fanns på plats i Hagfors?
Naturligtvis säger Migrationsverket att riktigt så illa kommer det inte att bli. Någon ansvarig för boendefrågor kommer att finnas kvar i t.ex. Hagfors. Men det räcker definitivt inte för att lösa de problem som centraliseringen leder till!
Om detta genomförs över hela landet, blir det ännu ett slag mot glesbygdskommunerna, som kommer att förlora många arbetstillfällen. Det behöver väl inte tilläggas att de många onödiga bilresorna, rimmar illa med behovet att minska på utsläppen av växthusgaser.
Om vi hade haft en fungerande regionalpolitik, skulle det ha funnits en "portalparagraf" i instruktionerna till de statliga myndigheterna. Där skulle det åläggas dessa att göra allt för att undvika minskningar av sin närvaro i glesbygdskommunerna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar