Få kommuner är värre drabbade av avfolkningens
elände än Jokkmokk. Där bodde 1960 11553 människor. 2010 var de 5170. Befolkningen hade alltså mer än halverats!
Till ytan är däremot Jokkmokk Sveriges näst störta kommun. Men
det mesta är glesbygd.
Nu vill ett gruvbolag,
Beowulf mining, bryta järnmalm i
Kallak, som ligger i Jokkmokks
kommun. Därmed skulle det skapas
ett antal jobb, som hårt drabbade Jokkmokk så väl behöver. Men samtidigt uppstår svåra miljöproblem, som främst går ut över samerna och deras renbetesmarker. Därför rasar nu en allvarlig konflikt. Miljöaktivister och samer försöker sätta käppar i hjulen för gruvbolaget. De har kedjat fast sig vid infartsvägen till Kallak eller spänt fast sig i träställningar, som polis fått såga ned. En föll ned så att ambulans fick tillkallas. Polis fick hacka loss andra, som kedjat fast sig i betongfundament. En aktivist hällde bensin på sig och hotade tända på.
En jokkmokkbo har fått ett hotbrev, som riktade sig mot honom och tre andra. De
har tagit ställning för gruvan i Kallak. I brevet låg en skarpladdad hålspetskula. och en 15x 15
centimeter utskriven porträttbild på honom från hans facebooksida "Ja till
gruvan i Jokkmokk".
Jokkmokk har haft en dramatisk tid!
Konflikten har uppmärksammats utomlands. Norska
journalister har rapporterat om den. Den har uppmärksammats av två tidningar i
Italien, och för några dagar sedan var det en artikel i Washington Post. Men ända fram till nu har svenska riksmediers (ordet
syftar på medierna i Stockholm) intresse varit svalt. Studio Ett har tagit upp det en gång; ingenting i P1 Morgon. Dagens Nyheter
har nöjt sig med TT-notiser; Svenska Dagbladet
med information i näringslivsbilagan.
Försöken stoppa kalkbrytning på Gotland väckte betydligt större intresse. Än värre om vi jämför med den s.k. tv-eken, som även kallades för
radiohuseken. Den stod utanför Sveriges Radios och Sveriges Televisions huvudkontor
i Stockholm. Experter ansåg att den måste fällas på grund av rotröta. Den kunde
ramla ned när som helst och utgöra en trafikfara. Det blev protester. Men vid
ettiden på natten den 25 november 2011 anlände cirka femtio poliser i elva piketbilar och
området spärrades av. Efter en dryg timme hade ett 50-tal protesterande
förpassats utanför avspärrningarna. När trädfällarna kom vid tretiden uppstod
smärre tumult och upprörda människor försökte stoppa arbetet.
Enligt radioprogrammet
Medierna skrevs det 150 artiklar om
detta i riksmedia. Jämför detta med tystnaden om Kallak, där gruvintressen och arbetstillfällen för en hårt drabbat kommun står mot en ursprungsbefolknings möjligheter att överleva.
Utländska media förstod att Kallak
var viktigt men det gjorde inte Stockholm.
Varför? 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar