Islamister flyttar fram sina positiner.

Kommer ni ihåg vad som hände efter det att Mona Sahlin uppmanat företrädare för muslimska organisationer att göra mer för att förhindra att unga pojkar (och en och annan flicka) ger sig iväg för att slåss för IS och andra terroristorganisationer? Reaktionen blev mycket negativ. De uppmanade kände sig förtalade, kränkta. De menade att de gjort ALLT för att förhindra resorna till krigshärdar. Mona Sahlins uppmaning betraktades som ett kollektivt angrepp på muslimerna i Sverige. Det hade varit bra, om Monas initiativ varit ett övertramp, d.v.s. om hennes uppmaning varit onödig, eftersom IS och liknande organisationer verkligen saknar stöd i Sverige. Men tyvärr är det inte så. En moskébesökare som satt på sig en T-shirt med texten peshmerga (namnet på kurderna som bekämpar IS) fick av imamen höra att han inte var välkommen till moskén. I stadsdelen Vivalla i Örebro förekommer dödshot mot dem som kritiserar IS. Under julen fanns det kristna som inte vågade sätta upp kristna julsymboler i sina fönster av rädsla för vad grannar kunde tycka. På ett gymnasium i Göteborg säger rektorn att det är ständiga strider mellan IS-sympatisörer och motståndare. Han vet också att det finns föräldrar som stöder IS och som är stolta över att också barnen gör det. Tydligen har det inte gjorts en ordentlig kartläggning om var vi har moskéer och föreningar, som sympatiserar med terrororganisationerna. De flesta torde ha statsbidrag! Ett annat allvarligt faktum är att många föreningar bjuder in hatpredikanter, vars budskap måste betecknas som hets mot folkgrupp. Framför allt handlar det om grov antisemitism. Genom att de fått framträda kan en del av deras budskap ha blivit fullt acceptabla åsikter hos många åhörare. Här några exempel: ”Genom historien har Allah ålagt vissa personer att straffa judarna för deras korruption. Den senaste bestraffningen utfördes av Hitler.” ”Hela det judiska folket är kombattanter. Gud har gjort det till en plikt att bestraffa dem och bedriva jihad mot dem.” ”Judar begår i samband med påsken ritualmord på kristna och använder deras blod i det osyrade brödet”. Bland inbjudarna finns Islamiska förbundet. Men även våra svenska partier bjuder in talare med antisemitiska åsikter. Broderskapsrörelse, SSU och socialdemokratiska Studentförbundet har bjudit en Hamas-anhängare, som sagt att ”Israel är en plåga, ett hot mot mänskligheten”. Alla måste enas för ”att driva denna cancer ur människokroppen”. För två år sedan bjöd miljöpartiet in antisemiten Yvonne Ridley att tala i riksdagen. (Var det Mehmet Kaplan, som stod för initiativet?). Senare har Miljöpartiet bett om ursäkt. Den våldsbenägna islamismen har flyttat fram sina positioner i Sverige och några av dem har till och med kommit att betraktas som rumsrena. Det är bara att hoppas att ett uppvaknande kommit att ske.