måndag 11 januari 2010

Svininfluensan var ingen oskyldig influensa!

Tyvärr finns det alltför många bloggare och tyckare som gärna raljerade med människors oro under svininfluensan och med sjukvårdsmyndigheternas försök att vaccinera svenska folket. Allt var ju onödigt! Svininfluensan var inte "värre än en vanlig förkylning!" Medierna hade bedrivit skräckpropaganda.

En av många bloggare var Anders S i bloggen Svensson (http://www.zaramis.nu ). Han skrev bland annat att den nya influensan inte är"så farlig som det verkar".


Det farliga och avvikande med svininfluensan var framför allt att fullt friska och ofta unga människor kunde bli mycket sjuka. Några svenska ungdomar hade troligen avlidit, om de inte haft möjlighet att få vård i s.k. ECMO-enheter, som övertar syresättningen av blodet. Deras konvalescenstid blir mycket lång.

Vi har naturligtvis rätt att tycka vad vi vill om svininfluensan, men det är betänkligt, om amatörer uppträder i media och ofarlighetsförklarar sjukdomar, som orsakat många människors död. Ett skräckexempel på att göra så är en krönika i Aftonbladet 1985 av Anette Kullenberg, vars rubrik löd:
"Man behöver inte bli särskilt krasslig av lite AIDS".

Den kan göra anspråk på världsrekordet, när det gäller journalistiska bottennapp.

Även Anette Kullenberg menade att att det pågick skrämselpropaganda, som hon ville reagera mot. Den hade riktats mot prostituerade, som fått AIDS och riskerade föra smittan vidare. Men sexkunderna (de bestod enligt henne ofta av professorer och experter) behövde inte oroa sig: För den smittades kropp "bildar antikroppar som bryter ned det virus han fått i kroppen. Vanliga, fullt friska människor "märker inte om de har eller har haft aids. Sedan aids-viruset brutits ned, går de omkring med antikroppar ett bra tag".

Kullenberg kände tydligen inte alls till att det virus som då kallades aidsvirus - idag skiljer vi mellan aids och hiv - inte hade några problem med antikropparna, som de tvärtom använde sig av för att än snabbare sprida sig i patientens kropp.


År 1985 var denna sjukdom ganska ny och kunskapsluckorna stora. Det borde ha varit ännu ett skäl för lekmannen Kullenberg passa sin tunga och inte göra medicinska uttalanden i en stor tidning.


Hur många människor kan ha följt hennes rekommendationer?
Hur gick det för dem?


Självfallet är Anders S:s reflektioner om svininfluensan en stillsam sommarbris, jämfört med Anette Kullenbergs svineri. Och ingen tvekan om att han försökte sätta sig in i frågan, något som Anette Kullen berg struntade i.

Men också han borde reflektera över, om det inte i vissa situationer ligger något i det gamla ordspråket:

Skomakare förbliv vid din läst.

Inga kommentarer: