lördag 20 februari 2010

Utmärkt inlägg om historieämnet - med bryr sig skolverket?

Skolverket håller på att ta fram nya kursplaner för grundskolan, något som alltid får hårt prövade historielärare att undra: "Vad kommer de att hitta på denna gång?"

Och denna gång blir det säkert fler än vanligt. För enligt ett uttalande i vetenskapsradion är det meningen att all äldre historia skall tas bort med motiveringen "man kan inte hålla på med hela världshistorien."

Dock är det inte helt klart var i historien eleverna ska börja, men koncentrationen skall ligga på tiden efter industrialismens genombrott. Antiken försvinner helt och hållet; kanske också delar av medeltiden.

En artikel i Sv.D 19/2 kritiserar skolverkets propåer. Den har många undertecknare. De representerar alla ett brett spektrum av vår kuturhistoria.

Det är lätt att instämma i deras kritik. Att t.ex. konst, litteratur, teater och politisk idédebatt blir obegriplig utan kunskap om antiken. Eller att förslaget innebär att eleven endast får ta del av en värld dominerad av Europa och USA. Men ändå måste jag tillstå att jag misstänker att det i praktiken inte blir några större förändringar, även om förslaget genomförs fullt ut.

För vilka kunskaper i historia har i dag den genomsnittlige eleven efter nio år i grundskolan?
Som gymnasielärare i historia har jag testat det några gånger. Det har alltid varit lika nedslående. Och det är inte bara om antiken som eleverna varit okunniga.

Skolverkets förslag om koncentration på senare århundraden är ingenting nytt; det har betonats i tidigare kursplaner. Men trots det har få elever vid gymnasiestarten klart för sig, vem Karl Marx var. Visserligen känner de flesta till judarnas öde under Hitlerepoken, men inte många har klart för sig vilka länder som slogs mot Hitler och vilka som var i förbund med honom. Allt framstår som en enda röra. Och vem var Churchill? De flesta visste, men det fanns för många undantag. Ett svar löd "president i Sovjetunionen".

När jag gick lite längre tillbaka i tiden och frågade vad de visste om "Poltava", blev det mycket svårare. Ytterst få elever kände till Sveriges största militära nederlag. Många trodde det var något polskt, t.ex. "polsk kung". Även Martin Luther, som ju måste ha tagits upp i religionskunskapen, var många osäker på. Kanske var han "en missionär i Afrika".

Många elever har svårt att ta till sig att det finns stora skillnader mellan de historiska århundradena Allt klumpas samman till "förr i tiden". Då är det lätt att skriva att "drottning Kristina efter abdikationen tog taxi till Centralen för att sedan fortsätta med tåg till Rom".

Det finns många förklaringar till historielösheten. Ämnet reducerades och integrerades i so-ämnet. Det blev vanligt att läsa historia i samband med att man gjorde något annat. Lite om de stora upptäcktsfärderna, när temat "kartan" behandlas. Många har inte studerat historia kronologiskt. Vem läser en roman genom att börja med avsnittet i mitten för att sedan backa till första delen och sedan hoppa till slutet?

Den svenska skolan har i många år präglats av flumpedagogik och kunskapsförakt. Historieämnet förknippas felaktigt med årtalspluggande och meningslös inlärning av kunganamn. Ingen tänkte på att med hjälp av kungarna kan eleven orientera sig till rätt århundrade: Gustav Vasa var 1500-talet, Gustav III 1700-talet.

Ändå är naturligtvis inlägget i Svenska Dagbladet viktigt, framför allt för att det pekar på det orimliga i att skära bort vår äldre historia. Dessutom har det startat en debatt. Det skulle kunna leda till insikten att historieämnet måste tilldelas fler timmar på grundskolan.

Men tar skolverket intryck?




http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/skolverkets-forslag-ar-trangsynt_4290733.svd






Inga kommentarer: