Har jag lösningen på flyktingkrisen?

Antalet nyanlända flyktingar har INTE börjat minska trots poliskontrollen vid gränserna! En förklaring kan vara att flyktingar, som inte tänkt söka asyl i Sverige utan fortsätta till Norge eller Finland, kan känna sig tvingade att välja Sverige. Så kan det gå om ID-handlingar saknas. Då får de inte på egen hand fortsätta in i Sverige. Men de får söka asyl hos oss! Det svenska mottagningssystemet har mer eller mindre kollapsat. Risk finns att nyanlända inte bara riskerar att få sova i tält eller på kontor. Kanske kan de inte ens erbjudas tak över huvudet, samtidigt som stora delar av Sverige håller på att få vintertemperaturer. Personalen på Migrationsverket (Mig) håller på att arbeta ihjäl sig. Många har blivit sjukskrivna. Mig har gjort nyanställningar av handläggare, vilket i varje fall innebär att de är oerfarna; kanske finns en och annan utan tillräcklig kompetens. Det gör rättsprocessen osäker. Medierna har gjort många intervjuer med asylsökande som sitter på förläggningar och väntar på beslut. De berättar att de var fulla med förhoppningar, när de kom hit. Men efter att ha väntat och väntat har många tappat lusten, eftersom ingenting händer. Många håller på att gå in i depressioner. Hur i all världen ska de som kommer nu och riskerar att få köa i mer än två år kunna fungera! Ett annat problem vi inte kan lösa är att hitta klassrum och lärare för de många flyktingbarnen. Det råder katastrofal brist på både skolor och lärare. Värst är det för de ensamkommande, som just nu ökar i antal dramatiskt. De behöver extrainsatser, som kommunerna helt enkelt inte mäktar med. Vi kan knappast räkna med någon nämndvärd hjälp från EU. Den där överföringen av 160 000 flyktingar, som Sverige vill bli en del av, kan vi nog glömma. Tanken var god, men nästan inget har hänt, vilket beror på att få länder ställer upp på implementeringen. Och nu, efter dramat i Paris, kan de skylla på att inte riskera att få in terrorister i sina länder. Jag har kommit fram till att Sverige kan jämföras med en boxare som förlorat på knock-out och därför inte kan fortsätta matchen. Det enda raka är då att ta ”time-out”. Vi kan också kalla det för ett moratorium. Det innebär att Migrationsverket under viss tid inte tar emot asylansökningar. Detta måste meddelas i annonser i de länder, varifrån de flesta flyktingar kommer. Dessutom behövs det stora insatser de sista dagarna före stängningen. Risken är tyvärr stor att det kan bli kaos. Men sedan ska Migrationsverket få chansen att under mer normala förhållanden försöka beta av den långa kön av ärenden. Personal som jobbat med det ska kunna koncentrera sig på sin uppgift och inte behöva ge sig ut på andra uppdrag. Målet bör vara att få ned väntetiden för de asylsökande till cirka fyra månader. Därefter kan det vara dags att öppna butiken igen. Varför skulle det vara omöjligt att göra så här?¨ Sverige har åtagit sig att ta emot flyktingar, som är i behov av asyl. Det kan vi naturligtvis inte göra, om vi stänger. Men å andra sidan är det lika illa, om vi försöker fortsätta under nuvarande omständigheter. Jag skulle tro att övriga EU-länder fått klart för sig hur Migrationsverket har det. Med ett moratorium kommer det bli platser lediga på förläggningarna, tältlägren kan rivas, och kommunerna får mer tid att lösa sina problem. Jag upprepar: Varför inte ta time-out?