"Sommar i P1" har spårat ur!

Sveriges Radios program ”Sommar i P1” har spårat ur.
Det domineras ju numera av sommarpratare som kallar sig ”skådespelare” eller ”artister” och ofta tillhör Stockholms kändisvärld. Pratet är ointressant, musiken enformig. Ofta blir det 90 minuter med samma pop-rockdunkande.

Utgår SR från att skådespelare har något intressant att säga? Yrket går ju ut på att återge vad andra har sagt.
Och borde inte alla sommarpratare åläggas att ha variation på musiken?

Men 11/8 och 13/8 framträdde två sommarpratare, som varken kallade sig skådespelare eller artister, och då blev två högtidsstunder för lyssnaren. Och musiken varierades: Charlie Parker, Povel Rammel, bulgarisk kyrkomusik, Jussi Björling, egyptisk protestsång.

Sommarpratare 11/8 var Barbro Osher, generalkonsul i San Francisco,
Sommarpratare 13/8 var Cecilia Uddén utrikeskorrespondent på Sveriges Radio.

Jag brukar slå på radion när programmet Sommar börjar. Oftast slår jag av den efter en liten stund. Det gjorde jag inte 11/8 och 13/8.
Det behövde jag ej heller göra när sommarpratarna hette Mark Levengood och Carl Bildt.