måndag 12 september 2011

"Nine Eleven"

Under några dagar – och framför allt 11/9 - har media påmint oss om det som hände för tio år sedan. Det har varit kommentarer, diskussioner och försök att dra slutsatser.
Innebar ”nine-eleven” 2001 att en ny tidsålder inträdde? Det menade många experter redan för tio år sedan.

Helt självklart är det inte. Kriget mot al-qaida hade ju redan börjat och ”Det kalla kriget” tog slut tio år tidigare.
Men en sak är klar. ”Nine-eleven” har påskyndat USA:s nedgång. USA betraktades efter Sovjetunionens sammanbrott som världens enda supermakt och en totalt överlägsen supermakt. Nu är USA skuldsatt upp över öronen och tvingas montera ned sitt engagemang över hela världen.

USA:s ekonomiska kris är i första hand ett resultat av den politik som fördes som en följd av al-qaidas angrepp 2001. Det blev två krig, ett i Afghanistan och ett i Irak. Det var minst ett krig för mycket och kanske USA:s största utrikespolitiska misstag. Skulden för det vilar tungt på George W Bush och hans rådgivare.
Den nye presidenten var säkert den mest olämplige av samtliga presidentkandidater som ställt upp i valet 2000! Hans okunnighet i utrikesfrågar var katastrofal. Hans enda erfarenhet av världen utanför USA gällde några "supresor" till Mexiko.
Det sades att detta kompenserades av att han hade erfarna rådgivare. Men jag trodde först inte mina öron, när George W i ett av sina första tal efter ”nine eleven” sa att Amerika skulle ställa till med ett ”korståg” mot de skyldiga.
Ett korståg! Bara ordet får muslimer att reagera kraftigt. Det var det absolut värsta han kunde säga! Och hans rådgivare hade tydligen redan från början siktet inställt på att också invadera Irak.

George W fick inte flest röster i presidentvalet 2000. Det fick hans motståndare, Al Gore. George blev president genom Högsta Domstolens beslut. Eller rättare sagt genom de republikanska medlemmarna i Högsta Domstolen. Detta är ett tydligt exempel på att Amerikas politiska system borde reformeras, något som dock inte kommer att ske.

Det är inte bara författningen i USA som är omodern. Många amerikanska väljare har åsikter som tyder på att de inte har klart för sig att världen idag inte ser ut som på 1700-talet. Den så kallade ”Tea party”-rörelsens ideologi var kanske relevant, när amerikaner slängde båtlaster med te i havet för att de inte ville betala skatt för sitt te. Men att i dag drömma om en 1700-talsvärld utan skatter är obegripligt.
Och cirkusen i kongressen, där framför allt politiker med anknytning till Tea party-rörelsen höll på att förhindra en uppgörelse om USA:s lånetak, var ett förfärligt skådespel.
Inte undra på att omvärlden börjat tvivla på USA:s förmåga att ta sig ur krisen!

Om Al Gore blivit president hade världsläget idag sett annorlunda ut. Al Gore hade förmodligen gått in i Afghanistan, men han hade inte anfallit Irak. USA:s ekonomi hade varit mycket bättre; världsläget hade sett annorlunda ut.

Inga kommentarer: