Risken för kärnvapenkrig är större än någonsin!

Den 25 januari 1995 avfyrade norska och amerikanska forskare en raket i nordvästra Norge för att studera norrsken. Men raketen tog samma väg, som det var meningen att en kärnvapenbestyckad amerikansk missil skulle ta. Raketen fick sovjetisk militär att misstänka att USA utlöst ett kärnvapenkrig och försatte sig i högsta beredskap. President Jeltsin aktiverade nycklarna till kärnvapnen. Han hade mindre än 10 minuter på sig att besluta om att utfärda en avfyringsorder. Men han gav inte någon sådan order. Troligen berodde det på att relationen mellan Ryssland och USA var ganska bra år 1995. Men vad hade hänt, om denna episod hade inträffat 2015, och det hade varit president Putin, som skulle avgöra om han skulle trycka på knappen – eller avvakta? Det talas i dag mycket om att ”Det kalla kriget” har kommit tillbaka och att därför risken för ett globalt kärnvapenkrig har vuxit. Men tyvärr är det värre än så! För under det kalla kriget skapades ett antal mekanismer för att förhindra just missförstånd, som kunde framkalla ett storkrig. Den mest välkända var ”den heta linjen” mellan USA:s president Kennedy och Sovjetunionens Crusjtjev. ”Om det finns förtroende och kommunikation mellan parterna, kan fem eller sex minuter räcka för att förhindra katastrof”, säger Rysslands förre utrikesminister Igor Ivanov. Men tyvärr fungerar inte dessa förutsättningar idag. I stället har samtliga mekanismer, som skapades under det kalla kriget försvunnit, oftast på initiativ av ryssarna. En direktlinje mellan Nato och den ryska generalstaben sattes visserligen upp i februari 2013, men den upphörde i samband med Ukraina-krisen. ”Nu är krigshotet större än under det kalla kriget” tillägger den förre utrikesministern Ivanov.