Att få sitt kort
spärrat drabbar inte enbart den fattige.
Det är jag ett bra exempel på! I dag räckte kassan inte ens
till köp av en kvällstidning.
Hur har jag kunnat hamna i en så
besvärlig situation?
Det började med att jag ville spärra ett konto. Jag var rädd
för att någon kommit över koden. Men redan
efter en vecka tyckte jag att det gjorts i onödan. Det
hade gått bra att handla i flera affärer, som accepterade mina köp. Men därefter gick det sämre. Jag fick
intrycket att affärerna i stan bestämt sig för att säga nej till mig. Det
gjorde till och med apoteket. Jag hade slut på mina dopamintabletter, och försökte köpa nya, men apoteket godkände inte
köpet. Som tur var ändrade dom sig, så jag fick till sist nya piller. Det vore
rena katastrofen, om jag blivit utan dem! Det fanns, förmodar jag, personal på apoteket
som visste att det inte är tillåtet neka kunderna tillgång på livsviktiga
mediciner.
Men mitt akuta behov av pengar fanns kvar och det problemet borde
aldrig ha uppstått. Jag kom fram till att jag måste få spärren hävd för att ha
råd att göra dyrare köp än Expressen. Jag visste inte hur det går till, när
spärrar skall hävas men hoppades att Google skulle lösa det problemet.
Men
till min stora förvåning hittade jag ingenting om borttagning av spärrar på
Google. Däremot fanns det info om hur man skapar en spärr!
Jag fick fortsätta leta och, och det har gett resultat. Jag
tror att det helt enkelt är så att spärren inte tas bort. I stället skickas ny
kod till beställaren. Därmed har spärren ingen egentlig funktion att fylla.
Men jag har fått nya
problem. Jag har visserligen ny kod till nytt kort, men jag har misslyckats med
att aktivera kortet, så jag kommer fortfarande inte åt mina pengar. Vad ska jag
göra? Sätta mig utanför ingången till ett stort varuhus med en liten mugg
bredvid mig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar