Vi saknar skidåkare med invandrarbakgrund.

I ett stort reportage i Expressen 11/2 konstateras det att skidåkning verkligen är en ”vit sport”, eftersom det var svårt att hitta en enda skidåkare med invandrarbakgrund. Men egentligen är det inte så förvånande att Expressens sökning gav så magert resultat. Det är svårt att åka skidor i de länder, vrån vilka stora mängder flyktingar har kommit de senaste åren. Dit hör Somalia och Eritrea i Afrika. Jag misstänker att skidsäsongen där är extremt kort. Vi har också fått många flyktingar från Mellanöstern, framför allt Syrien och Irak. I Irak finns det bergskedjor, och därmed också snö på bergstopparna under vintern. Men där uppe bor det i allmänhet inte många människor. . Därför tror jag att de flesta flyktingar, som kommer från Mellanöstern har liten erfarenhet av snö. Och Anna Haag (en av de bästa tjejerna i skidlandslaget) har alldeles rätt, när hon uttrycker sig så här: ”Har du aldrig sett snö som barn, är det inte så konstigt om du tvekar att börja med skidor, när du kommer till Sverige.” Däremot har de flesta invandrarungdomar sysslat med andra idrottsgrenar, som de kan fortsätter med i Sverige. Dit hör fotboll, basket och mycket annat. Jag avslutar med ett genusperspektiv: Visst finns det invandrarflickor, som idrottar, men jag misstänker att det kan finnas föräldrar som motsätter sig det. Idrottsklubbar runt om i Sverige skulle kunna göra en insats genom att kontrollera, hur det förhåller sig med det. Det kan ju också leda till att de får nya medlemmar.