Om Transportarbetarförbundets affärer.

Det som nu har avslöjats om Kommunalarbetarförbundets ”affärer”(fixa bostad i centrala Stockholm, gratisresor till London eller populära badorter, gratis sprit på fester, med mera) är egentligen inte uppseendeväckande. Liknande företeelser sker i andra fackförbund. Kommer någon ihåg Transportarbetarförbundets ordförande Hans Ericson? Medlemmarna fick vara med och betala hans 50 års kalas med 200 inbjudna gäster på Grand Hotel i Stockholm. Hans representationsnotor var något i hästväg. En lägenhetsaffär (Östermalm!) blev en belastning. Han kritiserades öppet av tre ombudsmän. De fick sparken. Kommunalarbetarförbundet struntar i bostadskön i Stockholm. Margot Wallström fick företräde. Det finns sedan länge ett samarbete mellan fackföreningsrörelsen och socialdemokraterna. Tjänster och gentjänster gagnar båda parterna. Det finns debattörer, som menar att detta påminner om den s.k. nomenklaturan i Sovjetunionen. Nomenklaturan bestod av partimedlemmar, som lyckats avancera till en nivå, som gav dem makt och inflytande. Därmed fick de privilegier, som vanliga sovjetmedborgare bara kunde drömma om. De fick handla i butiker, där det fanns västerländska varor och drycker. De fick åtråvärda bostäder, både för åretruntboende och för fritiden. Den maktposition de hade, innebar också att de relativt lätt kunde ta sig ur besvärliga situationer. Hur göra efter att ha kört av vägen i berusat tillstånd, om polisen kommer? Det bör en medlem av nomenklaturan ha klarat av enkelt. Antingen med hot eller löften. Har vi en nomenklatura i Sverige?