Jag får betala 500 kr. för att ha fallit ur sängen!

På morgonen den 11 december föll jag ur sängen och landade på en madrass jag lagt för att förhindra skador av ett sådant fall. ”Tur att den låg där”, tänkte jag. Jag har flera gånger tidigare ramlat ur sängen. En gång fick jag en besvärlig fraktur. När jag nu skulle resa mig upp, märkte jag att det gjorde ordentligt ont på flera ställen i ryggen. Vedervärdigt ont till och med! Trots madrassen hade jag tydligen blivit skadad. Det fanns inte mycket annat att göra än att ta sig till Vårdcentralen. Där blev jag undersökt av en doktor, som klämde på olika ställen på ryggen. Där det gjorde mest ont sprutade han in något bedövningsmedel. Sedan sa han att jag måste röntgas. Jag fick sitta och vänta i cirka 90 minuter på en taxi, som skulle köra mig till Centralsjukhuset i Karlstad. Förr i tiden gick det att bli röntgad i Filipstad. Det fanns till och med röntgenläkare där. Neddragningarna började med att det visserligen fortfarande gick att röntga sig i Filipstad, men sedan skickades röntgenplåtarna elektroniskt till Karlstad eller Kristinehamn för analys. Analysen sändes tillbaka till Filipstad. Tyvärr har möjligheten att bli röntgad på Vårdcentralen i Filipstad nu tagits bort helt och hållet. Det visade sig att den bedövning jag fått i Filipstad inte alls höll i fem timmar, som doktorn sagt. När jag var framme i Karlstad, hade jag så ont att jag måste sätta mig i en rullstol och bli dragen till Centralsjukhusets röntgenavdelning. Där behövde jag inte vänta mer än cirka 30 minuter. En sköterska hämtade mig, och jag blev röntgad. Därefter kördes jag tillbaka till väntrummet och fick upplysningen att jag ”måste vänta på besked från röntgenläkaren” Nu fick jag vänta ganska länge, men till sist kom en sköterska och sa att nu kunde jag åka hem. Jag blev något paff, för jag hade trott att jag skulle få PRATA med röntkendoktorn. Det enda jag fick veta var att doktorn inte hittat några nya frakturer”. Jag hade nu så ont att jag måste sitta och vänta på att bli bogserad till Centralsjukhuset huvudingång. Där blev det ny väntan på en taxi, som körde mig tillbaka till Filipstad. Någon dag senare fick jag kontakt med den läkare, som undersökt mig på vårdcentralen i Filipstad. Han sa att jag efter fallet kunde fått sprickor, som är så tunna att de inte syns på röntgen. Först tänkte jag: ”Då hade jag inte behövt röntga mig.” Men det var feltänkt. Det var ju bra att veta att jag inte bar på några stora och synliga frakturer. Men jag retar mig på att landstingen sparar genom att dra ned på verksamheter i glesbygdskommuner. Det blir betydligt dyrare för oss. Och besvärligare! Jag spillde mycket tid på väntande, inte minst för att bli transporterad. Allt hade varit enklare OCH BILLIGARE, om röntgen funnits kvar i Filipstad. Allt som allt ska jag betala 500 kronor för att ha ramlat ur sängen. Om jag bott i Karlstad, hade det blivit nästan 300 kronor billigare. Rättvist?