Högerpopulismen och Putin.

                På morgonen den 3 november var Trumps seger i amerikanska presidentvalet klar. Då twittrade en nöjd Florian Philippot:

”Deras värld håller på att kollapsa, vår håller på att byggas”.

          Philippot sitter i ledningen för franska Nationella Fronten , som har chansen att vinna presidentvalet i Frankrike genom sin kandidat Marine le Pen.

                  

    Men Philippot syftade inte enbart på Frankrike. Han och många andra anser att det i Europa (och i USA) finns en ny rörelse som växer sig allt starkare. Den är stark i Frankrike men också i Holland, Österrike, Storbritannien, och den håller på att växa fram i Tyskland. Den finns också i Central- och Östeuropa. Uppenbarligen har Trumps seger givit den vind i seglen. Utmärkande för denna rörelse är:

1.     Anhängarna lider av  islamofobi. Islam uppfattas som ett hot genom benägenheten att starta terroristattacker. Man vänder sig också mot den växande invandringen till Europa av muslimer. ”Dom blir för många!

”

2.              En kritisk syn på EU. Marine le Pen säger öppet: ”Vi vill rasera EU”, som av henne och likasinnade uppfattas som en koloss på lerfötter som fått för mycket makt.

      

3. Uppenbarligen ser denna ideologis ledare på sig själva som de enda sanna företrädarna för folket.

4. De gamla nationalstaterna måste få mera makt på EU:s bekostnad. ”Vi måste få tillbaka rätten att kontrollera våra gränser”.

5. Det råder bland anhängarna en utbredd misstro mot etablissemanget, som gynnar varandra på folkets bekostnad.   

Medierna har redan gett namn åt denna rörelse: det handlar om högerpopulister. De inspirerades av Trumps seger i presidentvalet, och skröt med att ha varit i kontakt med honom  och blivit gratulerade.

Men de har även viktiga kontakter med varandra. Högerpopulister har i ett par års tid hållit massor av möten eller konferenser, där det dragits upp riktlinjer för fortsatt samarbete.  Det är långt mer än vad socialdemokrater eller traditionella konservativa partier mäktar med. På flera av dessa tillställningar har Vladimir Putin deltagit. Några gånger är det Putin som varit värd för träffar i Ryssland. Han har ju arbetat intensivt med att snickra ihop en konservativ ideologi, som ska anammas av ryssarna. Den ska förorda demokrati, men i en icke-liberal form 

(Vad innebär det?)

Putin har också gett lån till i varje fall le Pin – och kanske också till Tjeckien eller Slovakien.

I varje fall anstränger sig Putin för att få inflytande där. Och han ser ut att lyckas! Milos Zeman är Tjeckiens president. Han tycker att hans land utsatts för påtryckningar från EU och USA, och att sanktionerna mot Ryssland är trams. Tjeckiens utrikespolitik borde i stället bygga på ”våra egna intressen.” Både Zeman och hans föregångare på presidentstolen, Vaclav Klaus, anses fungera som verktyg för Putin.

    (Men har alla glömt vad som hände 1968?)

      

D      Dock förlorade ju Norbert Hofer presidentvalet i Österrike!

 En stor motgång för både den nya högerrörelsen och Putin.

Det är det enda ljuset i mörkret.