Diktaturen i Nordkorea startade för mer än 20 år sedan försök att tillverka
vapensystem som byggde på kärnkraft. Det ledde till kritik och krav på att upphöra
med den verksamheten. Men regimen i norr är en grym diktatur och fortsatte på den
inslagna vägen. Det finns ingen anledning att tro att den nu tar intryck
av den massiva kritiken. Kim-Jong-Un, den
nye diktatorn, tycks vara inriktad på att kunna slå till mot amerikanska
städer.
President Trump hotar med ”vedergällning med USA:s fulla
kapacitet”, men går det budskapet fram till befolkningen? Det torde bli flera år i fångläger för att ha
hållit i en västerländsk tidning. Befolkningen har säkert fått höra att den
kapitalistiska världen, ledd av USA, vill förgöra dem, men de har svårt
att ta till sig att det denna gång är deras egen stat som utgör det stora
hotet.
Världen har hamnat i en mycket allvarlig kris. Inblandade länder (framförallt Sydkorea) aktiverar sina vapensystem, och Nordkorea mobiliserar vid gränsen mot Sydkorea. Detta påminner om kriser under det kalla kriget. Några gånger höll tredje världskriget på att bryta ut. En stor brand i Sibirien tolkades i Amerika som avskjutna ryska missiler. Misstaget upptäcktes i sista minuten.
Men den kris som Kim-Jong-Un har
skapat tycks inte orsaka någon större oro i Sverige. Det var stora rubriker i
tidningarna i måndags (4 september).I dag har Nordkorea försvunnit från
tidningarnas förstasidor, och det står inte mycket i övriga sidor. Har utgivarna
inte klart för sig hur allvarligt det är? Här några exempel på läget i dag!
Nordkorea har uppenbarligen
sprängt atombomber, som är mycket kraftigare än de som USA fällde över Hiroshima
i Japan 1945. Där dog minst 50.000 människor omedelbart. Nordkorea strävar
efter att skicka en missil som kan nå USA:s kuststäder. Vad händer, om den
exploderar över New York? Mellan 75.000 och 100.000 människor skulle
dö på någon sekund.
Men då har jag utgått från att bomben är på 10 – 15 kiloton.
Nu hävdar ju galningarna i Nordkorea att de har lyckats göra bomber på 50 kiloton! Jag kan endast tillägga att
jag har en uppgift om att en bomb på 30 kiloton omedelbart skulle döda 700.000
människor.
Men USA kan väl skjuta ner missilen, innan den exploderar? Helt säkert är att Amerika upptäcker den bara
några minuter efter det att den avfyrats. Träffsäkerheten är ungefär 50
procent. Det innebär att fler ”försvars-missiler” måste skjutas upp. Men risken
är stor att också Nordkorea har mer än en missil, som styr mot målet New York.
Kontentan av detta blir att
det föreligger risk att Nordkorea kan lyckas med sitt syfte att slå ut, ja till
och med utplåna, en stor amerikansk stad.
Tydligen tror inte amerikanska diplomater och militärer att
Nordkorea kommer att anfalla USA, under förutsättning att konflikten inte
trappas upp på en än högre nivå. Men är det möjligt att tolka Kim-Jong-Uns
avsikter? Och tiden kommer att vara
knapp, om missilerna gett sig iväg. Efter 30 minuters färd från Nordkorea är
de framme vid USA:s kust.
Amerikanarna har uttryckt sig ganska hårt mot Nordkoreas representanter. Det är fullt begripligt, men frågan är om det hjälper. Risken
är stor att motståndarna blir än mer negativt inställda till sin motpart.
FN:s säkerhetsråd har sammanträtt och meningen var väl att
man skulle komma överens om nya sanktioner. Naturligtvis gick USA ut hårt, men
fick uppenbarligen inte det stöd, som behövdes. Invändningar kom naturligtvis
från Kina, som alltid hållit Nordkorea under armarna. Och Rysslands
president, Vladimir Putin, menade
att nya sanktioner vore
”värdelöst och ineffektivt. Det är en potentiell global katastrof och kan leda
till att många människoliv försakas. Det finns inget annat sätt att lösa kärnvapenfrågan än genom fredlig
dialog.”
Hans yttrande är en
besvikelse. ”Fredlig dialog” har prövats
gång på gång – utan att leda till någonting. Nordkorea har ju genom att föra
in kärnvapen i konflikten trappat upp den på en mycket farlig nivå, ett hot mot hela
jordklotet.
Det som hänt kan få en annan
mycket negativ följd: Flera länder kan ha tagit intryck av Kim-Jong-Uns ”bedrift”, att skaffa sig kärnvapen. Det kan leda till att vi om några år har ett
antal nya länder med kärnvapen, länder som ställer nya krav och hotar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar