torsdag 28 februari 2013

Uppdrag Gransknings granskning en flopp?


Det kan inte hjälpas, men inte blev granskningen av skidåkarnas eventuella bloddopning en succé för Janne Josefson och hans kolleger.

Visst, diagrammet, som visar stigande medelvärden på hemoglobinnivån under hela 1990-talet för elitåkarna, vittnar om att fusket existerade. Men att peka ut enskilda stjärnor som fuskare (t.ex. Dählie och Smirnov) är något helt annat. Uppgifterna om detta bygger på en lista från en Världscupstävling i Lahtis 19997. Den fick Uppdrag Granskning av den f.d. finske landslagstränaren Kari-Pekka Kyrö, som var huvudansvarig för det finska dopningsfusket. Han har försvarat sig med att säga att ”alla fuskade” och inte minst anklagat Norge. Genom att överlämna listan till Uppdrag Granskning hoppades han kanske att han skulle kunna utropa: ”Jag hade rätt!”

Anade inte Uppdrag Granskning alls vilka motiv han kunde ha?

Därtill kommer att värdena på den listan handlar om en enstaka mätning. De behöver inte vara representativa för respektive skidåkares normala värden. Många faktorer kan bidra till att värdet blivit onormalt: vätskeintag, träning, mm. Därtill kommer att det redskap som användes, en s.k. blodscanner, inte är helt pålitligt. I dag finns bättre instrument.

Därför är det tveksamt, om Uppdrag Granskning gjorde rätt, när namnen på vissa skidåkare offentliggjordes. En av dem är Björn Dählie. Han kan ju göra anspråk på att vara världens mest framgångsrike skidåkare. Men när sådana jämförelser äger rum i framtiden, kan kanske Uppdrag Gransknings ”avslöjande” bli en invändning gentemot honom, även om han är helt oskyldig.

Å andra sidan, om inga namn avslöjats, hade det naturligtvis blivit spekulationer och påståenden om vilka som var med.

En felaktig uppgift levererade Uppdrag Granskning: Att samtliga medaljörer i VM 1995 skulle ha haft för höga blodvärden. Det kan inte stämma eftersom det endast togs tre prover.

Uppdrag Granskning från onsdagen den 27 februari 2013 kommer knappast att betraktas som en ”höjdare”. Tyvärr tycks många i vårt grannland i väst att uppfatta det som en svensk attack på norska hjältar.

Vad göra åt det?

Inga kommentarer: