Låt inte Volkswagen köpa Scania!

Hur många minns ett företag, som hette Pharmacia? Det sysslade med läkemedel och läkemedelsforskning.

Det var från början statligt, men staten ville dra in pengar genom en börsintroduktion, som också vände sig till småsparare. Det blev succé, Pharmacia blev en "folkaktie" och det gick bra i fortsättningen också. Aktiekursen sköt i höjden, så aktieägarna var nöjda.

   Men så hände det något, som fick allt att vända. In på scenen trädde Upjohn, ett amerikanskt företag i samma bransch. Det blev presskonferens om att de båda företagen skulle slå ihop sina påsar till ett företag. För att inte oroliga svenskar skulle tro att allt nu skulle flytta över till Amerika, skulle det nya företagets huvudkontor ligga i England, vilket ju innebar att det rent geografiskt låg närmre Sverige än Amerika.

   Trots att budskapet på presskonferensen gått ut på att sammanslagningen skulle bli en succé, så blev det precis tvärtom. Det gick så illa att det snart var tal om undergång – om inget gjordes. Nu tillsattes en ny vd, känd för att ha hårda nypor och expert på att ”städa” i krisande företag. Han fick fria händer. Nu flyttades företagets huvudkontor till USA och personal sades upp. I Sverige protesterade anställda inför hot om arbetslöshet.

 Den nye bossen såg i varje fall till att ekonomin förbättrades. Till sist dök det upp ytterligare ett företag, Pfizer det största i branschen, med ett erbjudande om att köpa Pharmacia Corporation, som företaget döpts till efter ytterligare en sammanslagning. Den nye vd:n rekommenderar aktieägarna att tacka ja – och så blir det.

Därmed var sagan om Pharmacia slut.

   Ett annat svenskt företag i samma bransch hette Astra. Det hade större framgångar än Pharmacia. Den verkliga fullträffen var magmedicinen Losec, världens första protonpumpshämmare. Under några år var Losec världens mest sålda läkemedel.

   Det var nog många som blev överraskade, när Astra meddelade att företagsledningen kommit överens med brittiska företaget Zeneca om ett samgående. Jag minns en presskonferens, där företrädaren för Zeneca demonstrerade att han minsann kunde säga några ord på svenska. Så det skulle säkert gå bra!

   Naturligtvis skulle huvudkontoret för Astrazeneca ligga i Storbritannien, men den viktiga forskningen skulle i första hand Sverige och Södertälje stå för.

 Hur gick det?

Ja, i dag vet vi att det för Sveriges del inte gick mycket bättre än projektet PharmaciaUpjohn. I dag finns i Södertälje inte många kvar av Astras forskare, som alltså fått fram världens mest sålda läkemedel. Astrazenica kom fram till att det är alltför riskabelt att storsatsa på egen forskning. Det är bättre att köpa lovande forskningsprojekt eller att köpa upp företag, som har på gång något lovande.       

 Under 1880-talet skapades i Sverige de s.k. ”snilleindustrierna”, som byggde på uppfinningar av svenskar. Ett av dessa företag var ASEA, som baserade sina produkter på konstruktioner och uppfinningar av ingenjören Jonas Wenström. Hans viktigaste insats var uppfinningen av trefassystemet, som omfattade hela kedjan generator, transformator och motor.

   Asea blev tidigt ett globalt företag med dotterbolag över hela världen.

    I augusti 1987 offentliggjorde Asea och schweiziska BBC Brown Boveri att företagen går samman under namnet Asea Brown Boveri – ABB. Huvudkontoret skulle – naturligtvis - ligga i Schweiz. En följd av det blev  indragningar på ASEA:s gamla huvudkontor i Västerås.

   Vilka följder har sammanslagningen fått?

   Låt oss se på ABB:s verkställande direktörer. De tre första var svenskar. Den tredje avgick efter ett år på grund av konflikt med styrelseordföranden, en schweizare, som efterträdde honom.

Efter de tre svenskarna har samtliga fem följande verkställande direktörer varit schweizare. Detta är i linje med ett inslag i Sveriges Radio: ”Svenska ABB” får allt mindre att säga till om, marginaliseras.

   Det bästa för Sverige hade varit att ASEA fortsatt på egen hand.

   Nu hotas ett annat stort svenskt företag, nämligen Scania. Det är tyska Volkswagen, som har lagt ett bud på Scania. Aktien steg kraftigt, och det är ingen tvekan om att det är lockande för aktieägarna att säga ja till budet. Dessutom menar entusiaster att det kan bli fler jobb i Sverige genom att de svenska ingenjörslönerna är lägre än de tyska.

Men själv fasar jag för vad följderna kan bli, när Scania bara är en av många Volkswagen-fordon. Erfarenheterna från de sammanslagningar jag nämnt här är nedslående!