Ja, så resonerar tydligen Vänerkommunerna.
För ungefär en månad sedan gick de ut med en gemensam debattartikel, i vilken de varnade för att klimatförändringar kunde leda till katastrofala översvämningar. Europavägen E18 kunde hamna under vatten. Även industrier kan drabbas, varigenom miljö och jobb hotas. Dessutom måste stora bostadsområden utrymmas. Samhället kan sluta fungera genom att el och telekommunikationer slås ut. Det värsta scenariot beräknas ge skadekostnader på tio miljarder kronor.
För ungefär en månad sedan gick de ut med en gemensam debattartikel, i vilken de varnade för att klimatförändringar kunde leda till katastrofala översvämningar. Europavägen E18 kunde hamna under vatten. Även industrier kan drabbas, varigenom miljö och jobb hotas. Dessutom måste stora bostadsområden utrymmas. Samhället kan sluta fungera genom att el och telekommunikationer slås ut. Det värsta scenariot beräknas ge skadekostnader på tio miljarder kronor.
Vänerkommunerna kräver att staten
tar över huvudansvaret för det som behöver göras och står för huvuddelen av
kostnaderna. Dessutom kräver de att Vänern får större avtappningskapacitet.
Den 25
februari hade SR:s Vetenskapsradio ett inslag, som inte blev lika uppmärksammat som
Vänerkommunernas artikel: Vänern kommer att få sänkt ekologisk
status på grund av att stränderna växer
igen. Detta är ett problem som har varit känt i cirka 15 år. Nu är det så
illa att om fem år kommer det inte
att finnas kvar några öppna stränder i Vänern. Sly och småbuskar tar över alla Vänerns stränder. Igenväxningen har
hela tiden accelererat!
Vad beror detta på?
Den huvudsakliga orsaken är att Vänerns vattennivå numera
alltför sällan blir så hög att Vänerns vågor kan skölja bort begynnande växtlighet
vid stränderna. Bäst av allt har varit, när högt vattenstånd inträffar under vintern och Vänern täckts av is,
som effektivt skrapar bort det som
börjat växa upp på stränderna. Innan Vänern började regleras, kunde Vänerns
vattenstånd ligga flera meter över den nuvarande medelvattensnivån. Då fanns
inga buskar eller annat sly utefter stränderna.
Det är omöjligt idag. Säsongen 2000-2001 var vattenståndet
högt, men Vänerkommunerna drev igenom
extra avtappningar.
Det bidrog till att vattenståndet 2002 var så lågt att den
lilla Vänersjöfart, som fortfarande
fanns kvar, hade svårt ta sig fram i
farlederna.
Vänerkommunernas ”värsta
katastrofscenario” är något som möjligen skulle kunna bli aktuellt – om cirka 50 år. Det finns alltså tid att
förbereda sig. Vänerkommunerna har valt att presentera de prognoser som är mest
nedslående. Det finns de som kommit fram till att klimatförändringarna
(temperatur och nederbörd) inte alls blir så stora. Enligt en prognos blir det
knappast någon ökning av nederbörden. Och om temperaturökningen under
sommarhalvåret blir stor, kan vi också räkna med ökad avdunstning från Vänern.
Om Vänerns stränder ska kunna
räddas, får det inte bli några fler extra avtappningar!
Jag skulle vilja ställa en fråga
till Vänerkommunerna:
Om ni är så rädda för
översvämningar, varför bygger ni då
bostäder vid Vänerns stränder?
I Karlstad annonserar bostadsbolag med stora
rubriker:
”Bo vid Vänern!”
Det är säkert likadant i övriga kommuner!
Sven Halldin, professor i hydrologi, menar att det är fel att
skylla översvämningar på klimatförändringar. I stället är det vi människor som
gjort oss mer sårbara, bland annat genom fåfänga. Förr i tiden visste bönderna
att man inte bygger hus på sankmark eller nära vatten. I dag är det attraktivt
att bo nära sjöar och hav, och de dyraste husen ligger nära vatten. Där bodde
förr de fattigaste.
Ett förslag till Vänerns kommuner:
Ni borde gemensamt organisera och
finansiera mekaniskt borttagande av buskar och sly utefter Vänern. Varför inte
anlita arbetslösa ungdomar under sommaren? Ni kan säkert få lönebidrag av
staten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar