Häromdagen kunde jag bevittna en fisketävling. Det kom
fiskare från hela Värmland och kanske också utanför länet. I centrala
Filipstad rinner Skillerälven ut i sjön Daglösen. Där samlades fiskarna. Så
small ett skott av, och fiskarna kastade ut sina spön eller rusade iväg till
sina platser. Tävlingen hade börjat.
Jag såg på en
stund, men märkte inte att någon fick upp en sprattlande fisk. Då kunde jag
inte låta bli att titta i ett par fiskares kärl, där det var meningen att den
fångade fisken skulle ligga. Och mycket riktigt låg där någonting, men det vill
jag inte kalla fisk. Det var pyttesmå
fiskyngel. Tydligen är det så att allt uppdraget, oberoende av storlek, duger. ”Fångsten”
skall vägas (förmodar jag) och den fiskare, vars fångst väger mest vinner.
Men borde inte
fiskyngel få en chans att växa och bli en ”riktig” fisk? Och kan inte tävlingar av det här slaget bli ett hot mot fiskbeståndet?
Själv förknippar jag sportfiske med att fiskaren ger sig ut
i naturen, fiskar och får en härlig naturupplevelse. Att mitt i en stad tävla
med en massa andra fiskare om vem som på viss tid kan få sin fångst att väga
mest – det vill jag inte kalla fiske! 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar