Ingemar Eliasson - en fantastisk sommarpratare!

Ingemar Eliassons sommarprat var det i särklass bästa hittills denna sommar! Då tänker jag både på det han sa och musiken han spelade.
Jag börjar med musiken: Han gjorde det jag efterlyst - varierade den. Där fanns både Evert Taube (borde inte alla sommarpratare ha åtminstone en Evert Taube?), Bach, Frank Sinatra, kyrkokörsång och mycket mera. De flesta smaker tillfredställdes!
När det gäller hans prat, så fanns där hela tiden ett inslag av humor, som gjorde helheten mycket underhållande. Och dessutom fick lyssnaren många intressanta berättelser om vad han varit med om under sitt liv.
Toppen alltså!
   Jag har träffat honom en gång under den tid som han var landshövding i Värmland. Det var inte helt lyckat. Jag förstår fortfarande inte varför, men jag lyckades göra honom irriterad. Han besökte Filipstad och skulle informera om vad länsstyrelsen åstadkommit för kommunerna i Värmland. Jag kommer inte ihåg, hur jag lyckades krångla mig in på det mötet.
   Han började med att plocka fram några diagram över befolkningsutvecklingen i Värmland. Det såg inte så tokigt ut. Jag kunde inte låta bli att påpeka att, om han i stället haft ett diagram för kommunerna i söder (Karlstad och angränsande kommuner) och ett för övriga kommuner, så skulle det ha blivit två diagram, som pekat på helt olika tendenser: I söder går det bra, medan kommunerna i norr blöder, d.v.s. befolkningen minskar och har gjort det länge. Han blev så påtagligt irriterad att dåvarande kommunalrådet i Filippstad gick in och höll med mig.
   Det gick inte bättre, när jag frågade honom om länsstyrelsen åstadkommit något för att få nya företag eller statliga myndigheter att slå sig ned i Värmland. Han lät fortsatt irriterad och påpekade bland annat att lokalisering av industriföretag till Stockholm knappast ägde  rum längre. Det var bara det att just då hade Coca Cola beslutat bygga en stor fabrik i - Stockholm. Men då hade jag tappat lusten att säga något mer.