Svenska Dagbladet presenterar den 14 november nya exempel på
hur betygsättningen kan gå till vid friskolor. Denna gång handlar det om Mikael Elias-gymnasierna, som är en del av landets största
friskolekoncern, Academedia, som i sin tur
ägs av riskkapitalbolaget EQT
”Sex elever! Det är 600
000 kronor – det måste du förstå”.
Så sa en rektorn,
när han försökte få en språklärare att höja elevers betyg efter det att de och
deras föräldrar klagat.
Läraren ändrade
inte betygen och blev uppsagd – ”på
grund av arbetsbrist”. Kort därefter annonserade skolan efter en ny lärare till
samma tjänst.
En svensklärare vid
samma skola berättar om elever, som klagat på den höga undervisningsnivån. Nivån måste sänkas, annars skulle eleverna
sluta.
”Vi måste inse att vi sitter i knäna på eleverna”, menade rektorn .
I en annan skola ska rektorn ha ändrat en elevs
betyg mot lärarens vilja; det hände också att rektorn helt enkelt tog över betygssättningen efter det att
elever och föräldrar klagat.
Det är vanligt att
elever vid Mikael Elias-gymnasierna får överbetyg, d.v.s. de har presterat
sämre vid de nationella proven. Vid ett gymnasium hade nästan 70 procent överbetyg, vid ett annat 65.
Så här kan det inte få fortsätta!
Blir det bättre, om riskkapitalbolagen plockas
bort ur systemet?
Kanske men det räcker
inte.
Om vi förbjuder friskolorna?
Säkert mycket
bättre.
Men även i de kommunala skolorna kan det bli fortsatt press
på lärare att sätta högre betyg för att få fler elever. Så kommer det att vara, så länge
vi har kvar principen att ”Skolpengen följer
eleven”.
Eleverna
har rätt att välja skola, och skolpengen följer med dem. När läraren sätter betyg,
handlar det om en form av myndighetsutövning. Betyget skall grunda sig på elevens
prestationer – ingenting annat. Men så länge vi har kvar det fria skolvalet, finns
det risk för att även rektorer på kommunala skolor utövar press på lärare att
höja betyg. 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar