Rör inte min ko!

”Rör inte min ko!”

 Det är rubriken på en artikel 25 november av Expressens glesbygdskrönikör, Tommy Hammarstrand.

   Han reagerar mot Livsmedelsverkets ”antikött-kampanj”. Inte för att han tycker att det är fel att dra ned på det totala köttätandet. Men kampanjen borde inrikta sig på det kött som står för den stora ökningen, nämligen fläsk och kyckling.

Konsumtionen av kött har sedan slutet av 1960-talet ökat från 53 kilo om året till 85 kilo. Fläskkonsumtionen har ökat från 25 till 35 kilo; kyckling från 3 till 18 kilo, Det är det fabriksproducerade … köttet vi sätter i oss i allt större kvantiteter medan nötköttet bara ökat från 19 till 25 kilo… Kycklingar och grisar är hårt industrialiserade djur, som knappt hinner reflektera över sina djuriska drifter, förrän slakttransporten väntar.”

Men Livsmedelsverket varnar främst för konsumtion av nötkött och ost, och vi ska särskilt akta oss för det som kommer från de betande djuren, som bidrar till utsläppen av växthusgaser.

   Men då glömmer Livsmedelsverket att det är just de betande djuren, som, än så länge, håller landskapet öppet, så att inte hagar och vallar täcks av buskar och sly.

Livsmedelsverkets kampanj är enligt Hammarström ”en krigsförklaring mot landsbygden och det öppna landskapets välsignelser.”  

  Om djuren inte får beta och hålla landskapet öppet, försämras också de drabbade kommunernas möjligheter få intäkter genom turism. Hammarström pekar också på att de ”lugnt och lyckligt betande korna” producerar ett både godare och nyttigare kött jämfört med spannmålsuppfödda djur. Han stödjer sig på forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Det är sorgligt att SVT genom Rapport gett gratisreklam till Livsmedelsverkets kampanj mot landsbygden!