Är nazism ett uttryck för högerextremism?

Det har inte varit lätt att få tid över för bloggen de senaste dagarna. Det hänger (naturligtvis) samman med  julen. 

   Men jag har en stund över nu och ska göra ett försök.

 Den senaste veckan har ju dominerats av kampen mot nazismen. På många håll av vårt land har manifestationer mot nazism och våld ägt rum. Det är glädjande att så många ställt upp; dessutom har det något ovanliga inträffat att moderater och socialdemokrater deltagit sida vid sida i samma demonstration.

Allt detta är mycket positivt.

   Jag funderar på något, som kanske ligger lite vid sidan av, men som möjligen skulle kunna intressera någon läsare. I kommentarerna i media har under dessa dagar nazismen beskrivits som en ”högerextremistisk” rörelse. ”Högern” var beteckningen på de partier, som ideologiskt bekände sig till konservatismen. Innan moderaterna fick sitt nuvarande namn, hette partiet faktiskt Högern.

   Innebär det att extrema moderater är nazister? Innebär det att anhängare till konservatismen, som blivit ”extremt konservativa”, i själva verket är nazister?

   Jag tror inte att Fredrik Reinfeldt håller med om det.

Jag tror ej heller att Adolf Hitler gjorde det. I själva verket var han mycket kritisk till konservativa grupper i dåtida Tyskland. Deras företrädare tillhörde i allmänhet den tyska aristokratin, och Hitler avskydde den. Å andra sidan avskydde han också socialism och marxism. Ett skäl var att Karl Marx var jude. Marxismen betraktade han därför som en ”judisk ideologi”, som försökte lura tyska arbetare. Ett annat skäl var att han betraktade socialism och kommunism som konkurrenter. Hitler ville ha stöd av arbetare, och han hade viss framgång. Hans parti betecknade sig ju som ”nationalsocialistiskt”. Han hade från början som mål att förena ”nationalism” med en egen form av ”socialism”.

   När Hitler tagit makten ändrade han sig. Det blev viktigt för honom att få stöd av den där aristokratin, som inte minst fanns bland officerare inom försvarsmakten. Men den kursändringen väckte opposition inom nazismen, framför allt bland ”stormavdelningarna” (SA). Det ledde till ”de långa knivarnas natt”. Det blev ett fasansfullt blodbad. SA-ledare som Ernst Röhm mördades.

   Därefter var det få inom rörelsen som vågade trotsa Hitler.

Den traditionella högern lierade sig visserligen med Hitler, varigenom han kunde ta makten. Högern trodde att de skulle kunna kontrollera honom, men de misstog sig. Det blev i stället han, som kom att kontrollera dem. Han var fortfarande misstrogen mot högeraristokratin.

Så det finns skäl att reagera mot påståendet att nazismen är en högerextremistisk rörelse.