Varför går det dåligt för svenska längdskidåkare?

Visst gick det dåligt i Tour de ski!

Att tidningar och text-tv slog på stort över att ganska okända Sara Lindborg några gånger hamnade omkring plats nr 10 är väl en bekräftelse på att det går dåligt. Visserligen saknades några av de bästa svenskarna, t.ex. Marcus Hellner. Han tävlade på hemmaplan och blev åtta, en och en halv minut efter en segrande norrman, som knappast kan vara bland de 10 bästa i Norge.

Så, varför går det så dåligt?

En förklaring har att göra med svensk regionalpolitik. Eller snarare med avsaknaden av en sådan politik.

  Låt mig förklara vad jag menar genom att nämna två av våra största skidhjältar, Thomas Wassberg och Gunde Svan. Båda tog många ädla medaljer i VM och OS.

   Varifrån kom de från början? Thomas Wassberg kom från Norra Värmland, Gunde Svan från Dalarna. Båda växte upp i glesbygder, där befolkningen minskar allt snabbare. Det innebär att förutsättningarna att där få fram en ny Thomas Wassberg eller Gunde Svan blir allt svårare och svårare. Befolkningsunderlaget blir för tunt!

   Och om vi fortsätter norrut i det svenska inlandet är bilden den samma: Befolkningen minskar, och orsakerna är bristen på jobb och service. Det drabbar ungdomar särskilt hårt, inte minst för att många tycker att det finns ”för lite att göra”.

   I Norge (med helt fantastiska framgångar i Tour de ski) är situationen annorlunda. Landet har hela tiden fört en aktiv regionalpolitik, som går ut på att se till att det ska vara möjligt att bo kvar i glesbygden. Då går det få fram nya skidhjältar!

   Därtill kommer att Sverige drabbas hårt av klimatförändringarna. Nu måste vi, med undantag för Sälen- och Årefjällen, ta oss upp till Norrbotten för att hitta snö, som det går att åka skidor på. Det är snarast skrattretande att tro att det skulle gå att hålla Vinter-OS i Stockholm. I de tre svenska storstadsregionerna finns det i dag inte ett snökorn.

För att uttrycka det något drastiskt: Där det bor många människor finns det ingen snö, där det finns snö, saknas det människor.

   Norge klarar (än så länge) klimatfrågan något bättre. I Oslo, Norges största stad, kan skidintresserade hitta skidspår på Holmenkollen också under en varm vinter. Det beror inte bara på att temperaturen faller med höjden över havet. Nederbörden blir genom de norska fjällen rikare, vilket oftast ger ett tillräckligt stort snötäcke. När snömolnen nått fram till det svenska inlandet, får också vi snö, men det mesta hamnar i Norge.

   Vi lär aldrig mer kunna bli jämbördiga med Norge, när det gäller längdåkning på skidor. Men det skulle vara trevligt om vi vid enstaka tillfällen kunde få fram en skidåkare, som kan hävda sig gentemot de bästa norska.

Men för att lyckas med det, måste vi rädda det som återstår av de glesbygder, som kan få tillräckligt med snö.