Går centerpartiet och Annie mot sin undergång?

Det ser illa ut för centerpartiet och Annie Lööf. På nytt har partiet fallit under 4 procent enligt den senaste opinionsundersökningen. Det blev 3,1 procent i DN/Ipsos mätning.

 Annie Lööf intervjuades i dag av P1 Morgon, och det enda hon hade att säga var att det inte var något fel på partiets budskap; problemet var att det var svårt att komma ut med det.

   Ungefär så brukar partier svara, när det har gått illa. Men om centern inte kan komma på något bättre, kan det gå riktigt illa på valdagen – eller på valdagarna eftersom vi i maj också har ett EU-val.

   Tyvärr är det nog så att centern gjorde en felbedömning, när Annie Lööf valdes till partiordförande. ”Tanten” Maud ersattes med den unga snygga tjejen Annie; det innebar en kraftig föryngring - och det skulle ge utdelning. Trodde man. Men centerns kärnväljare, medelålder eller gamlingar boende i glesbygder, hade svårt att nappa på det budskapet. Dessutom har hon åsikter i många frågor, som kraftigt avviker från vad kärnväljarna tycker. Annie är i samhällsekonomiska frågor mer liberal än de flesta folkpartister. Hon har inte rest invändningar mot att företag inom välfärdsbranschen får ta ut vinster, och hennes anknytning till ”Stureplanscentern”, som i ett ökänt utkast till idéprogram kunde tänka sig att tillåta ”månggifte”, uppskattades inte av centerväljare ute i landet!     

   Jag har tidigare hävdat att centerns enda möjlighet att ta sig ur det gungfly partiet hamnat i är att byta ut Annie mot landsbygdsminister Erlandsson. Inte för att han är en bättre talare eller klarar sig bättre i debatter, utan för att hans personlighet passar de där kärnväljarna bättre. Han har inte bara varit jordbrukare, han ser dessutom ut som en äkta bonde. Och de flesta väljare känner till honom – han har ju till och med varit ”sommarpratare” i radion.

   Det tyckte jag och det tycker jag fortfarande, men nu är det så kort tid kvar till valen, så något byte av partiledare lär inte bli av.

Det bör tilläggas att centern tappade väljare också under Mauds tid som partiledare. Det finns flera orsaker till det, t.ex. att samtliga tre småpartier i alliansen har förlorat på att samregera med moderaterna, som fått statsministerposten. Det kunde inte Maud göra något åt. Men centerväljare hade svårt att upptäcka att hon åstadkom mycket i hjärtefrågorna miljö och glesbygdsproblematiken. Kompromissen om kärnkraften uppfattades av en del som ett förräderi.

Ibland var Maud förvånansvärt passiv – och här ett exempel, även om det inte direkt handlar om glesbygden.    

 2008 grundades det statliga riskkapitalbolaget Fouriertransform. Det kom till under bilindustrins kris och skulle stärka branschens konkurrenskraft. Regeringen avsatte tre miljarder till bolaget. En Göteborgsdelegation utgick från att Fouriertransform skulle lokaliseras till Göteborg . Det är ju i Västsverige, som de svenska bilarna tillverkas. Men när delegationen kom till Stockholm och fick träffa en företrädare för regeringen blev det ett annat besked. Det nya riskkapitalbolaget skulle ligga i Stockholm, ett stenkast från Stureplan, där det inte tillverkas några bilar alls. Häpna göteborgare fick höra att riskkapital ”brukar ligga i Stockholm”.

Klara besked, men så gick det också som det gick. Fouriertransform satsade pengar – 41,7 miljoner kronor - i ett underleverantörsbolag, Novacast, ett ganska nytt företag, som man trodde befann sig i en tillväxtfas. Men det var fel. Ett år senare gick företaget i konkurs – och staten hade förlorat de satsade pengarna.

Det misstaget hade kunnat undvikas om Fouriertransform opererat från Göteborg och skaffat sig närkontakter med bilindustrin och dess underleverantörer.

  Göteborgs-Posten intervjuade något senare Maud Olofsson och frågade henne om det vettiga i att alla myndigheter och statliga bolag hamnar i Stockholm. Tidningen tog som exempel Fouriertransform. Hon suckade uppgivet och sa att det bara var hon och centerpartiet som hade invändningar mot den förda politiken och därför var det svårt för henne att agera.

Svagt! Naturligtvis hade hon kunnat, om hon velat. Det finns ett utbrett missnöje med lokaliseringspolitiken, så hon och centerpartiet hade kunnat vinna politiska poänger.

 

 I dag har centerpartiet haft överläggningar i Malmö om den kommande valrörelsen. Naturligtvis blev det frågor från media på grund av det dåliga resultatet i den senaste opinionsmätningen. En centerpartist menade att det inte var fel på centerpartiet utan på väljarna. Annie själv var övertygad om att det skulle bli minst sex procent i valet till hösten.

Det är lätt få misstankar att centerpartiet har förlorat kontakt med verkligheten.