I förra veckan gick en SVT-dokumentär, som jag
missade, Tittarna fick veta att män är längre än kvinnor, eftersom flickorna
förtrycks och får mindre mat. Ett bevis på detta skulle vara amningsbeteende i Burkina Faso (!)
Det skriver Paulina Neuding, som såg programmet, och är kolumnist
på Svenska Dagbladet. Hon konsulterade Staffan Ulfstrand, professor
emeritus i evolutionsbiologi, som naturligtvis menade att påståendena var trams. Patrik Lindenfors, docent i ekologi sa att ”det är så dumt att man inte
tror det är sant”. (Han menade väl att ingen kan ha sagt någonting så dumt.)
Men tyvärr är det så att galenskaper av det här slaget allt oftare dyker
upp. Och inte nog med det: de som hävdar dem tycks tas på allvar och ges makt
och inflytande, något som inte minst drabbar barn och ungdomar.
Ofta rör det sig om aktörer, som kallar
sig för ”genusvetare”. På universitetsnivå finns numera ett ämne, som med namnet ”genusvetenskap”,
fastän det har föga med vetenskap att göra.
De håller på att skaffa sig inflytande i
de politiska partierna. Miljöpartiet har lovat att alla förskolor ska ha
genuspedagoger och på så vis präglas av genusteori. Det kan leda till att barnen
inte får använda ”könsbestämmande ord” som "pojke" och "flicka", utan i stället säga”kompis”
eller ”person”. På Trödje förskola i Gävle har man slutat med fri lek, då barn
riskerar att bete sig "könsstereotypt". I ett DN-reportage får man följa en förskola
ut i skogen – en lämpligare lekplats eftersom bandyklubbor och cyklar ”snabbt
blir könskodade av barnen och därmed försvårar gränsöverskridande lek”.
Cykeln har ju
kunnat göra flickor mer jämställda, eftersom de snabbt kan ta sig långt på egen hand. Men
enligt genusvetare försvårar den ”gränsöverskridande lek”!
Neuding nämner också att redan en utredning
om genuspedagogiken , tillsatt av Göran Perssons regering, oroade sig för att det kan finnas föräldrar som inte gillar
experiment av detta slag. Därför gäller det att göra klart för dem att det
handlar om jämställdhetsarbete, och det måste alla ställa upp på. Målet är att ”genusidéerna ska
prägla varje förskola, inga föräldrar ska längre kunna välja bort dem”.
Själv kom jag i
kontakt med genusvetenskapen, när en kvinna som verkade på en kvinnojour, gav
mig en handbok för kvinnojourer, som hade fått henne att reagera. Jag läste den
och häpnade. Där fick jag veta att kvinnomisshandel och sexuella övergrepp
aldrig är utslag av en felutveckling hos enskilda män. Alla män är misshandlare
och förtryckare. Genom att upplysa om ”fula gubbar” glömmer man att varna
flickor för ”pappa, bröder, morfar, farfar”.
Ett parförhållande
kännetecknas alltid av att kvinnan är underordnad och förtryckt. Kärleken (eller
”könskärleken”, som boken föredrog att säga) definieras som ”det känslomässiga
tillstånd, som får den manliga dominansen och den kvinnliga underordningen att
framstå som något naturligt för båda parter”. Därför tar en kvinna fel, om hon tror att
hon lever i ett bra förhållande. Hon är manipulerad!
Män ljuger alltid.
De gör det i domstolar vid vårdnadstvister, de gör det inför barnen, som de
utnyttjar som vapen mot modern. Hon talar sanning i rätten, hon talar aldrig
illa om honom inför barnen, hon missbrukar inte hans umgängesrätt. Hennes ”omsorgstänkande”
förhindrar sådana nesligheter. (Vad säger skilsmässoadvokater om det?)
Men det finns än
värre påståenden! Freuds teorier avfärdas som konstruktioner för att skydda
män, som förgripit sig på sina döttrar. Vetenskapliga arbeten av män om
kvinnomisshandel syftar till att dölja mäns illgärningar. Incestoffer riskerar
alltid nya övergrepp från manliga terapeuter.
En av
genusvetenskapens främsta apostlar är Eva Lundgren, vars bok ”Gud och alla
andra karlar” borde ha diskvalificerat henne från varje tänkbart ämbete i den
akademiska världen. Men i stället blev hon professor! I boken presenterar hon
tio norska män, som gjort sig skyldiga till kvinnomisshandel. Samtliga kom från
miljöer ”med en sträng bibeltrogen kristendomssyn”. Vid misshandeln styrdes de
av religiösa värderingar. Från tio religiöst fanatiska norrmän generaliserar
alltså Eva Lundgren till alla män. Helt fantastiskt!
Heder åt Paulina Neuding för att ha
uppmärksammat, hur genusvetenskapen alltmer smyger sig in i förskolorna! 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar